Jag har haft svenskar på besök hela helgen, och i allmänhet ganska mycket att göra, så då blir bloggen lidande. Som ni märker. Här bloggar jag i alla fall om hur man håller sin blogg vid liv – och det kan ju tyckas mer än lovligt ironiskt. Men nog om det.

Igår fick vi den briljanta idén att klä upp oss i dyra kläder och gå till hästkapplöpningsbanan tillsammans med gräddan av San Diegos överklass. Fast sen kom vi ju på att vi inte hade några dyra kläder. Hästkapplöpning blev det dock i alla fall. Och det var betydligt mer intressant än jag hade väntat mig.

Om man gick med i en Diamond Club fick man billigare inträde. Och eftersom medlemsskapet var gratis slog vi såklart till.

Man fick titta på hästarna innan de startade, så man visste vad man satsade sina pengar på.

Cigar Man sprang till och med in några dollar i vinst åt oss. Vi satsade ju inte så mycket till att börja med, så det var såklart välkommet.

Vår kompis K jobbar på en av restaurangerna vid kapplöpningsbanan, så efter en massa gratis mat kände vi ändå att vi hade gått plus under dagen.

Snabba hästar, och stämningen precis innan målgång påminde mig om Norra Stå under Hammarbys hemmamatcher, och det var den söndagen.