Nä, nu dröjer det nog fan 4 år innan jag är det minsta intresserad av att prata politik i den här bloggen igen. Ni har snart att se fram emot fler inlägg om typ mat, katter och vad jag gjorde i helgen. Kanske slänger in en dagens outfit också när jag ändå är igång.

Alla ord, när handling fattas, äro dåraktiga och tomma.

Idag skäms jag för första gången någonsin över att vara svensk. Och den där klumpen, den kommer bara att bli större.

Nästa val gör vi så här:

Jag har tänkt lite på det här med namn på sistone, kanske framför allt för att jag just har bytt efternamn, och för att det är en sån himla process. Nu ska det skaffas nytt körkort, nytt social security-kort, nytt kontokort, nya visitkort och så vidare i oändlighet. Men det var egentligen inte det jag tänkte säga.

Mitt tilltalsnamn är Sanna. I Sverige – inga konstigheter. I USA – egentligen inga konstigheter heller. Det är ju Anna med ett S, right?

Problemet är bara att som amerikaner uttalar saker låter Anna med ett S precis som Santa – alltså Jultomten. Ungefär hälften av alla som ser mitt namn i skrift utan att först ha hört det uttalas säger Santa. Den andra halvan säger Sauna. När jag först flyttade hit hade jag alltså ett val; vill jag heta Jultomten, eller vill jag heta Bastu?

Jag valde Sauna. Och det förvånar mig fortfarande varje gång (och det händer relativt ofta) någon här säger att jag har ett vackert namn.

Hallå? Jag heter Bastu.

Om man bläddrar igenom tidigare inlägg i den här bloggen kan man ju tycka att det har blivit mer än lovligt hjärndött här inne på sistone. En av anledningarna, tror jag, är att jag vill hålla bloggen rumsren. Så även om jag har alla möjliga åsikter kring politik, religion, aktuella händelser och så vidare, så har jag inget behov av att debattera dessa med lättprovocerade anonyma internetmänniskor.

Men så här i valtider är det ju ändå svårt att låta bli att säga något med politisk anknytning. Nu har jag visserligen inte bott i Sverige på två år, men som entusiastisk demokratiförespråkare tar jag gärna vara på mina medborgerliga rättigheter och röstar ändå. Precis som förra valet var F! det enda parti jag med gott samvete kände att jag kunde lägga min röst på. Och så igår, trots att jag redan har röstat, gjorde jag ett valtest här.

Och det känns faktiskt skönt att få bekräftat att man inte är helt dum i huvudet.

PS. Visste ni att om man nämner Skatteverket i sin blogg så kommer de och hälsar på? Jag nämnde dem i förbifarten i gårdagens inlägg, och bara några timmar senare hade min besökslogg registrerat inte ett, men tio (!) besök från ett intranät på Skatteverkets domän. Jag körde en snabbgoogling och hittade ett helt gäng andra bloggare med samma erfarenhet. Hej övervakningssamhälle. DS.

Igår:

- tillbringade jag halva dagen i en solstol vid poolen med Vogues septembernummer i knät.

- fick jag två brev. Ett från amerikanska immigrationsmyndigheten som välkomnade mig till Amerika, och ett från svenska Skatteverket som meddelade att de har avregistrerat mig från den svenska folkbokföringen. Lustigt hur sånt här klaffar.

- spenderade jag $70 i två mataffärer, så nu finns det mat att äta hemma i veckor framöver.

- kom min kompis N över med två långa hawaiianska vintageklänningar från 60-talet, som vi drog på oss och gick på rockabillyspelning i. Vi fick ungefär hundra komplimanger så fort vi klev in på stället, trots att vi såg helt galna ut. Bildbevis:

Idag:

- vaknade jag vid 10-tiden av att jag hade solen i ansiktet och en varm liten katt på magen.

- åt vi svensk frukost i solskenet på altanen. Knäckebröd (här även känt som “cardboard bread”) med ost och grönsaker, samt filmjölk med havregryn. Bildbevis:

- ska vi strax ge oss iväg på en roadtrip till ett casino uppe i bergen. Och efter det hämtar vi hem min motorcykel som har varit på verkstan och blivit körduglig. Har goda förhoppningar om den här söndagen!

Hörrni. I all hets har jag ju glömt bort att meddela er den kanske största nyheten av alla. Jag är BLOND. Efter att ha färgat håret svart i närmare 10 år (med några avstickare på ett par veckor här och där som rödhårig) är det här en ganska drastisk förändring, som har dessutom har tagit några månader att uppnå. Men nu så. Blond. Jag har inte riktigt hunnit dokumentera det ännu, så ni får nöja er med en restaurangbild från gårdagen, då vi var ute och firade min kära svärmors födelsedag med finmiddag.

Ja, alltså, underhåret är svart fortfarande, men någon måtta får det ju vara. Man vill ju som utlandsboende svensk tjej med blåa ögon inte fastna för långt ner i stereotypträsket.

Jag har en sån där period med noll matinspiration igen. Jag minns inte när vi åt middag hemma sist, men med tanke på att de pengar vi lägger på att äta ute varenda kväll skulle räcka till månadshyran for en mindre lägenhet känns det som att det är dags för förändring.

Svårigheten för mig ligger i att hitta inspiration och motivation till att ställa mig vid spisen varje kväll. Att läsa matbloggar tänker jag mig är ett bra sätt, för jag gillar ju faktiskt att laga mat, det är inte bara ett nödvändigt ont. Jag läser gärna Om jag var din hemmafru och
Den Bruna Maten, för att de är välskrivna och underhållande, men när det kommer till receptinspiration har jag inte mycket att hämta där eftersom jag a) inte äter kött, och b) av uppenbara skäl helst inte äter brun husmanskost från 70-talet heller.

Så, för tillfället förlitar jag mig på detta och klickar “I don’t fucking eat meat”. Perfekt.

Men kan någon tipsa om en matblogg eller två som inte är så jäkla fula i munnen?

De senaste dagarna har varit ovanligt händelserika, så vi kör en liten (?) genomgång i omvänd kronologisk ordning. Dagens senaste händelse var trots det bästa som hänt på ett ganska bra tag, så vi börjar med den. Here it goes.

1. Efter många månaders blod, svett och tårar var det idag äntligen dags för vår Green Card-intervju – det sista steget i processen att bli en Permanent Resident i USA. Intervjuaren var en medelålders mexikansk man som var ganska otrevlig till en början, men sen mjuknade en smula och slutligen stämplade ett stort rött APPROVED över vår ansökan. Och det var en sån otrolig lättnad, alltså, ni anar inte. Vi sprang ut från immigrationskontoret skrattande och gråtande om vartannat.

Efter allt hårt arbete vi har lagt ner på den här ansökan (hade vi anlitat en immigrationsadvokat hade han/hon tagit runt $2000 för besväret – men istället gjorde vi allt själva) var det så himla välförtjänt. Och i och med att jag får mitt Green Card i brevlådan om två veckor kan jag också lämna landet igen för första gången på över ett år. Det lutar åt att första stopp blir Sverige, så att alla mina vänner äntligen får träffa min fantastiska man. Men kanske inte förrän framåt sommaren, jag tror inte att jag är redo för en svensk vinter igen riktigt än.

2. Innan intervjun idag hann jag även med att stanna till vid Svenska Konsultatet i San Diego och rösta i riksdagsvalet. På Konsulatet jobbade det bara svenskar, och det var helt konstigt att prata svenska igen – att bara prata engelska sätter sina spår i vokabulären.

3. I söndags var vi på Six Flags Magic Mountain – kanske det bästa stället på jorden om man är bergochdalbanemissbrukare som jag och Isaiah. Jag har nog nämnt tidigare att den här sommaren i San Diego har varit den kallaste på väldigt länge, speciellt vid kusten, så det var något av en väderchock att komma upp till Magic Mountain, norr om LA, där det var obeskrivligt varmt. Jag var tvungen att ha med ett paraply som skydd för solen för att ens kunna vara utomhus.

Detta hjälpte dock inte. När vi stod i kö till dagens andra åk slocknade det plötsligt framför mina ögon och allt började snurra. När jag vaknade upp någon minut senare satt jag på golvet på andra sidan bergochdalbanespåret med ett vattenglas i handen. Jag hade alltså svimmat av akut uttorkning, och Isaiah hade burit mig över tåget till andra sidan. De kunde inte sätta igång bergochdalbanan igen medan jag satt där, så Isaiah lyfte ut mig i friska luften – och alla i kön applåderade. Det var fint, som i en hollywoodfilm, och jag är himla glad att jag har en stark karl som vet när det gäller.

Efter att ha ätit mat och en massa frukt och druckit fyra liter vatten och lemonad var jag som en ny människa och vi höll oss undan från solen så gott det gick och åkte bergochdalbanor till stängningsdags.

4. Sen händer det en massa annat också, som till exempel att vi funderar på att skaffa en till kattunge. Men mer om detta senare. Det här inlägget är redan alldeles för långt. Och just det, jag lovade ju att säga till om vi såg “Machete” – och det gjorde vi, på premiären i fredags. Den var grym, precis som förväntat. Så grym, faktiskt, att vi fick mersmak och gick och hyrde Grindhouse-filmerna “Death Proof” och “Planet Terror” som jag fullkomligt älskar, men som Isaiah av någon märklig anledning inte hade sett ännu. Så ja. Nu ska vi kolla på “Death Proof”.

Som ni kanske har markt ar jag lite upptagen pa annat hall just nu och har knappt tid att blogga. Det ar mycket annat som lockar just nu. Till exempel har jag varit pa bio nastan varje dag de senaste veckorna, och darmed sett nastan allt som haft premiar nyligen. Sa blir det latt nar man gar pa bio gratis och inte har nagot battre for sig om kvallarna. Jag vet inte vad som visas i Sverige annu, men den har genomgangen kanske kan hjalpa atminstone nagon obeslutsam framtida biobesokare.

The American
Langsam men suspensful, som vi sager har. Manga doda svenskar. Och jag ar en sucker for George Clooney.
Betyg: 6 av 10

Piranha 3D
Precis vad man kan vanta sig av en film vars marknadsforing bygger pa gore, blood & naked chicks. Dock valdigt underhallande.
Betyg: 4 av 10

The Expendables
Alltsa, jag sag bara 20 minuter av den har, sa det vore inte rattvist att betygsatta. Jag ar helt enkelt fel malgrupp (=gillar inte hjarndoda actionrullar, aven om de ar gjorda med glimten i ogat).

Scott Pilgrim vs. the World
En valdigt originell film som var rolig pa vissa stallen, trakig pa andra, och helt utflippad genomgaende. Fick mig att vilja starta band igen.
Betyg: 6 av 10

The Other Guys
Manga klassiska oneliners (min favorit: “I got so drunk last night that I thought a tube of toothpaste was astronaut food”) och Mark Wahlberg ar forvanansvart rolig. Kommer sakert att ha uppnatt samma kultstatus som “Step Brothers” och “Anchorman” om nagra ar.
Betyg: 6 av 10

Dinner for Schmucks
Den har filmen hade jag sett fram emot i flera manader, mest pa grund av den fantastiska rollistan (Paul Rudd och Steve Carell ar tva av mina favvokomiker). Men herregud vilken besvikelse. Den var pa vissa stallen nastan outhardligt dalig. Och lite halvkul pa andra.
Betyg: 2 av 10

Inception
Vi sag den pa premiaren, och jag hade ingen aning om vad det var for film vi skulle se, eller att den var gjord av en av mina absoluta favoritfilmskapare, Christopher Nolan. Sa det var en glad overraskning nar jag insag att jag satt och tittade pa en av de basta filmer jag har sett pa valdigt, valdigt lange. Mindblowing.
Betyg: 10 av 10

Despicable Me
Sa himla fin och rolig. Borde heta Adorable Me.
Betyg: 7,5 av 10

Avatar (Extended Version, IMAX 3D)
Lite storre, lite langre, lite battre. Lite mer amerikansk helt enkelt.
Betyg: 8,5 av 10

Och idag har Machete premiar. Den har jag ju peppat pa ett tag, sa mojligen att vi gar och ser den ikvall. Jag lovar att uppdatera er i sa fall.