Uncategorized

Hår

Hörrni. I all hets har jag ju glömt bort att meddela er den kanske största nyheten av alla. Jag är BLOND. Efter att ha färgat håret svart i närmare 10 år (med några avstickare på ett par veckor här och där som rödhårig) är det här en ganska drastisk förändring, som har dessutom har tagit några månader att uppnå. Men nu så. Blond. Jag har inte riktigt hunnit dokumentera det ännu, så ni får nöja er med en restaurangbild från gårdagen, då vi var ute och firade min kära svärmors födelsedag med finmiddag.


Ja, alltså, underhåret är svart fortfarande, men någon måtta får det ju vara. Man vill ju som utlandsboende svensk tjej med blåa ögon inte fastna för långt ner i stereotypträsket.

0 Comments

  • Ulf

    snart slipper du färga alls!

    Låt det växa ut i sin naturliga färg och alla blir överraskade!
    och du lär inte fastna i stereotypträsket

  • Emmy

    ha. ja alltså, det är ju ändå inte utan att man börjar tröttna på kommentarer av typen: "oh swedish, of course, i should have guess, you're sooo bloooonde!". mmm. samtidigt dock, jag passar inte i mörkt hår. har försökt med peruk en gång, det blev skitfult. fin blond färg på dig dock!

  • Mami

    Det påminner mig om när jag var i Australien för snart 30 år sedan och en kille tittade besviket på mig när jag sa jag var från Sverige och sa: Oh, I thought all Swedish women were tall, blonde and sexy…
    Det är bl a det uttalandet som format min uppfattning att alla män från Australien är buffliga, ohyfsade och kvinnofientliga (fördomar som fördomar…)
    Du är jättesöt i blont hår! Allt klär en skönhet!

  • CINDERALLEY

    Pappa: Eeehhh… nej.

    Emmy: Det finns ju mellanting. Rosa, typ. Men ibland är det rätt skönt att vara precis vad folk förväntar sig (i alla fall på utsidan), så slipper man bli ifrågasatt hela tiden.

    Mami: VA, på riktigt? Haha, det var det värsta jag har hört!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *