Categories
Uncategorized

Vinterskräcken

Att förhålla sig till vädret när man bor i södra Kalifornien är för mig som svensk lite som att leka tvärtomleken. Den senaste veckan har vädret varit extremt – åt alla håll. I början av veckan var det så varmt att det knappt gick att gå ut, över 40 grader. I tisdags kunde vi inte ens vistas i vårt sovrum eftersom det var som en bastu därinne. Vi bar ner en madrass till vardagsrummet och sov där istället.

Idag har det ösregnat hela dagen, och åskat och blixtrat så att hela kontorsbyggnaden där jag jobbar har skakat. Antingen var det åskan, eller så kom det en jordbävning samtidigt som det senaste åskmullret, det är ibland svårt att avgöra.

Men vad som alltså gör det märkligt att förhålla sig till är infödda Kalifornienbor, som ser regn kanske fem gånger om året och som aldrig har upplevt snö, mörker och kyla. På Facebook har jag den senaste veckan sett oberäkneliga uppdateringar om hur mycket folk hatar hettan, och nu lika många om hur mycket folk älskar regnet.

För mig är det helt obegripligt. Jag HATAR regn. Hettan däremot har jag ingenting emot, ens när den gör det svårt att gå ut. Eller att stanna inne, för den delen. Jag skulle välja 40 grader varmt året runt över 6 månaders vinter any day of the week.

Mina vänner här skrattar åt mig när jag fryser, eller klagar över regn eller kyla. Jag kommer ju från ett land där det vandrar isbjörnar på gatorna, liksom. Men jag tror inte att det går att vänja sig vid kyla. Det gör ont i hela mig vid blotta tanken på att vintern närmar sig, trots att det i San Diego innebär en vinter med solsken, minst 15 plusgrader – och utan snö, is, blask och dödsmörker.

Jag vill inte kura upp mig framför öppna spisen med en kopp te och en bok och lyssna på regnsmattret utanför. Jag vill köra nercabbat hem från jobbet, ligga vid poolen hela dagarna, gå klädd i korta shorts och sandaler, och äta frukost på altanen. Året runt. Ska det vara så mycket begärt?  

0 replies on “Vinterskräcken”

Amen to that! Jag är helt på din linje, fuck höstmys och skidåkning, SÅ jävla mysigt och SÅ jävla kul är det inte, not in my book anyway!

Fast hörru, "shorts" heter det faktiskt, från en språkpolis till en annan. 😉

Anna: Hahaha men shit, vilken miss. Det VET jag ju att det heter. Min ursäkt är att jag sitter och bloggar från en webbläsare med amerikansk stavningskontroll (= ALLA ord får röda linjer under sig, väldigt irriterande) och där jag måste klistra in å, ä och ö manuellt. Det kan sätta även den bästa stavaren ur kurs.

Ja, jag förstår vad du menar, jag har ju också nyss fått en liten dos sommar plötsligt igen och lite färg på nosen på Sardinien. Och välförtjänta läspauser i en solstol! Det ÄR skönt! Men sådana höstdagar som vi har nu, med sol, vackra höstfärger, klar luft och massor av svamp i skogen är faktiskt också något som jag inte vill vara utan. (Att det är frost på nätterna kan man ju försöka bortse ifrån, då ligger man ju och sover…!)

näjnäjnäj. hetta är för jävligt, det var konstant fyrtio graders värme i berlin i fyra veckor i somras och att dessutom behöva arbeta utan ac och hav i närheten gjorde mig helt knäpp. mina fötter och händer somnade hela tiden eftersom jag fick mineralbrist av jag vet inte hur det funkadenu igen. men iofs, du har ju hav inom räckhåll.

Ja, utan AC på jobbet skulle jag inte få mycket gjort, och om jag inte bodde vid kusten skulle hettan vara betydligt otrevligare. Så I hear ya!

Leave a Reply to Mami Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *