Att ha en 5 månaders kattunge är väldigt givande på många sätt, även om det ibland känns som man har en människobebis hemma. Det är också hemskt underhållande, till exempel när kattungen tar sats och springer jättefort rakt in i någons ben, eller jagar sin egen svans i en timme utan att fatta att den sitter fast, eller plöstligt hoppar jättehögt rakt upp i luften för att fånga hjärnspöken, eller gömmer alla våra saker under sängen, eller följer efter och kopierar allt vår stora katt gör som en liten skugga, eller svarar på tilltal med att jama så att man tror att hon faktiskt förstår vad vi säger.

På senare tiden har lilla kattungen dock lagt sig till med en ovana som gör att jag inte har sovit en ostörd natt rakt igenom på säkert två månader. Tidigt varje morgon, ofta runt 5- eller 6-tiden, hoppar hon upp i sängen, promenerar rakt över mig och spinner så högt att det låter som ett flygplan håller på att landa på min kudde. Sen lägger hon sig på mitt ansikte, placerar tassarna på min näsa, och slickar mig på ögonlocken. Allt detta medan hon fortfarande spinner skithögt. Försöker jag knuffa bort henne kommer hon genast tillbaka, alternativt nafsar mig på fingrarna, och det hela börjar om igen. Allra gladast blir hon om jag lyfter på täcket så hon kan krypa in och gosa ihop sig på min mage, men för det mesta ligger hon bara och sover på eller så nära mitt ansikte det bara går.

Alltså, små morrhår som kittlar en på hakan och en varm kattandedräkt mot kinden är kanske det bästa sättet att vakna på. Problemet är bara att klockan 5 på morgonen är vakna det sista jag vill. Jag fattar inte, är det här normalt kattbeteende?