Vägg i vägg med stallet där jag rider bor en dam vars dignande fruktträdgård jag sneglar avundsjukt på varje gång jag kör förbi. Där finns grapefruktträd, citroner, lime, mandariner och flera sorters apelsiner, och träden är så sprängfyllda med frukt att grenarna närapå hänger i marken. Beth, som äger och driver stallet, brukar gå dit och plocka apelsiner åt hästarna, och igår gav hon mig ett par plastkassar och sa åt mig att plocka med mig så mycket frukt jag kunde bära – eftersom damen med fruktträden annars skulle slänga överflödet. Egenplockad grapefrukt till frukosten är bättre än julafton, för en fruktnarkoman som undertecknad.