Det ofattbara,  Drömhuset

Jag vill ju bara flytta hem igen

Det har gått 21 dagar sen mitt hus nästan brann ner och jag vet fortfarande inte när jag kommer kunna flytta tillbaka in i min lägenhet. Hyresvärden sa för snart tre veckor sen att det inte skulle ta mer än 10 dagar att riva ut och bygga om allt som var vattenskadat, men jag var där och kikade in genom ett fönster igår och min lägenhet har fortfarande inga väggar, heltäckningsmattor eller köksskåp, så jag misstänker att det kommer att dröja ett tag till.

De senaste tre veckorna har jag bott i ett pyttelitet rum hos mina vänner Laura och Chris. Jag är oändligt tacksam över att de utan att tveka lånade ut sitt gästrum till mig och mina båda katter, det är så generöst och osjälviskt att jag inte vet hur jag ska kunna åtgälda det. Men det börjar samtidigt bli en smula påfrestande att leva ur en resväska och jobba från en halvslö laptop och inte veta var några av mina grejer är eftersom jag bara rev med mig saker från lägenheten på måfå innan de flyttade allt jag äger till ett förråd någonstans.

Jag saknar min lägenhet så sjukt mycket. Och jag saknar att ha ett privatliv, och ett stabilt och permanent hem för katterna, och jag saknar min säng och mitt kontor och min garderob och mitt kök. Tre veckor kanske inte låter som så lång tid, men när man bara går runt och väntar på att få flytta hem igen är det en hel evighet.

0 Comments

Leave a Reply to Zahra Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *