För några veckor sen blev jag intervjuad för en svensk tidning om fenomenet (?) att posta kattbilder på Instagram. Jag tyckte att det var ganska roligt, mest för att i proportion till hur många bilder jag faktiskt tar på mina katter är det en extremt liten andel som publiceras någonstans. Om jag la upp alla kattbilder jag har i min mobil skulle jag framstå som ett psykfall. Men ibland kan jag faktiskt inte låta bli.

Häromdagen köpte jag en ny bädd till katterna, och inom loppet av minuter var katterna och bädden helt oskiljaktiga. Nu ligger de där och sover precis hela dagarna och är så söta att man vill äta upp dem. Så nu tar jag och lägger upp ett gäng bilder på det hela en gång för alla, så behöver vi inte prata om det här igen. Okej?