Vardagsfilosoferande

Hur all populärkultur borde behandla genus

mockingjay

Vi gick och såg den senaste Hunger Games-filmen igår, The Mockingjay: Part I. Jag är i vanliga fall inte speciellt imponerad av sci-fi, men när det gäller Hunger Games har jag älskat både böckerna och filmerna. Och jag gillade verkligen den nya filmen också. Får väl skylla på den gamla revolutionsromantikern inom mig, men jag är en sucker för ett bra uppror.

Plus: Jennifer Lawrence är så himla awesome. Och ärligt talat älskar jag nog den här serien just för att den har så många starka kvinnliga karaktärer. Det är liksom inte som vanliga actionrullar där alla är snubbar och så finns det en eller max två skitsnygga tjejer som är med som någon sorts genusalibi (och för att man ska kunna slänga in en obligatorisk sexscen).

I Hunger Games verkar inte könstillhörighet spela någon roll över huvud taget. Typ hälften är tjejer och hälften killar, och det problematiseras inte utan presenteras bara som en självklarhet. Klasskampen får allt fokus, för i Panem är män och kvinnor redan jämställda.

Vill verkligen ge en high five till Suzanne Collins för att hon har skrivit något så ovanligt som en serie bästsäljande genusneutrala actionböcker.

Sen går det förstås att föra en diskussion kring hur andra perspektiv är representerade (eller inte representerade), men ur ett genusperspektiv: A+.

2 Comments

  • Ulf

    Jag kan tyvärr inte kommentera Hunger Games – jag har aldrig sett eller läst dem, men naturligtvis hört talas om dem. Men om man inte är särskilt intresserad av vare sig Sci-Fi eller fantasy, blir det inte av. Därför glädjer det mig att de har ett så bra genusperspektiv och det gläder mig att du tar upp det. För man kan bli sååå trött på hur män och kvinnor skildras annars. Jag gjorde misstaget att se Mission Impossible 2 igår, och där kan man ju verkligen tala om avsaknad av genusperspektiv.
    Men i MI2 (och alla övriga MI-rullar) kan man också tala om det våldsbejakande – och det undrar jag över hur det behandlas i Hunger Games?
    Det är en faslig massa våld i MI, och naturligtvis när hjälten och skurken drabbar samman så slåss de på ett sätt som skulle dödat vilken vanlig person som helst flera gånger om. Sedan reser de på sig, skakar loss lederna och slåss igen. Inte undra på att “vanliga människor” som ser för mycket av sådant tror att det är väl inte så farligt att puckla på någon – de reser sig ju igen.
    På samma sätt som avsaknad av genusanalys i påverkar många mäns syn på kvinnor påverkar avsaknaden av våldsanalys deras våldsbeteende.
    Kan man få be om en annan sorts filmer?

    • Cinderalley

      Ja, mycket våld är det ju även i Hunger Games. Tror man blir lite avtrubbad efter ett tag? Det är ju märkligt dock hur amerikansk och svensk film verkar ha ungefär rakt motsatt inställning när det kommer till våld och nakenhet. I USA är våld helt ok men nakenhet extremt tabu. I Sverige (och kanske Europa?) är det ju ganska mycket tvärtom.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *