Att bli hästtjej igen
Jag var som sagt och red i lördags, och det var så himla bra! Förutom att jag nu har sån träningsvärk i ben och rumpa att jag knappt kan gå, stå eller sitta. Men det hade jag räknat med, grejen med ridning är ju lite att man fokuserar på ett helt gäng muskler som inte riktigt används till något annat, och det var säkert 3 år sen jag använde de här musklerna senast.
Stallet jag gick till ligger precis vid gränsen, längs en slingrig skogsväg med hästgårdar på ena sidan och Mexiko på den andra. Det känns lite som en annan värld, och ändå ligger det bara 20 minuter hemifrån mig. Jag tog hojen för att få lite extra vind i håret, och Paul och vår kompis Collin hängde också på.
Det var en privat ridlektion med en tjej i min ålder som var så himla bra. Sådär så att jag kände mig som en mycket bättre ryttare redan efter första lektionen, bara genom att följa hennes råd. Och så var det kanske den bästa träningen någonsin för mina stackars trasiga axlar, eftersom ridning fokuserar så mycket på bra hållning. Så nu tänker jag att jag börjar rida där en gång i veckan eller så. Känns som att det är på tiden.
6 Comments
Agnes
Vad härligt det låter! Önskar jag hade en sådan bra möjlighet i närheten av mig 🙂
Cinderalley
Ja, det är helt oslagbart!
Jenny
åh! Det där är lite av en dröm jag har – att börja rida igen! Har planer på att få med mig någon av mina söner också.
Cinderalley
Det låter ju som en strålande idé, jag tror att ridning och att vara runt hästar är något av det bästa som finns, speciellt för barn.
Pingback:
Carro
Vad roligt! Hoppas kunna hitta något/några stall när jag flyttar dit. Det är verkligen något speciellt med hästar och ett skönt komplement till allt stillasittande inomhus vid datorn. 🙂