För en vecka sen hade jag och Paul precis landat i Las Vegas, Nevada. Vi checkade in på vårt hotell, sen satte vi oss på Hennessey’s uteservering på Fremont Street och tog en öl.

Jag hade knappt druckit en droppe alkohol på flera veckor, men är man i Vegas så är man…

Sen hörde min kompis Johan av sig och sa att han, Lotta och Robin hängde i poolen på Golden Nugget, så vi gick såklart dit vi också. Inte varje dag det är svenskar i stan.

Paul fick en snus!

Efter poolen åt vi middag, och sen googlade vi “dive bar downtown las vegas” och hittade detta ställe, Atomic Liquor. 

Vi satt på Atomics uteservering och drack öl tills klockan närmade sig midnatt. Då hade Johan, Lotta och Robin biljetter till en punkspelning, så Paul och jag gick hem till hotellet och somnade. 

Sen var det söndag och Paul och jag hade sovit i 11 timmar (!). Vi gjorde oss i ordning och gick till festivalområdet för att se Larry & His Flask spela. De var bäst som vanligt! 

Vi såg även Swinging Utters, Turbonegro, Mighty Mighty Bosstones och lite andra band. Senare gick NOFX på scenen och vi stack därifrån, vilket nog var tur. Efter att vi hade gått drog två av bandmedlemmarna ett extremt otrevligt skämt om masskjutningen som skedde på en annan musikfestival i Vegas i oktober, där 58 personer dog och över 800 skadades. Jag försökte låta bli att tänka på den masskjutningen hela helgen eftersom vi stod mitt på ett öppet fält omgivet av höga byggnader, och om någon hade velat fyra av ett semiautomatiskt vapen rakt in i folkmassan hade det varit i princip hur enkelt som helst. Sån sjuk grej att behöva oroa sig över, men välkommen till USA.

(Stone Brewing, ett bryggeri i San Diego som gjorde en collab-öl med NOFX förra året bröt samarbetet efter dessa kommentarer. Jag intervjuade ju för övrigt Fat Mike från NOFX på Stone när ölen släpptes, och han var inte speciellt trevlig då heller.) 

På väg till nästa spelning stannade vi på Evel Pie för pizza och en öl. Hela Turbojugend var också där, tydligen.

Klockan 1 på natten var det äntligen dags för ett av mina favoritband att spela. Hot Water Music, som ju Chuck Ragan sjunger i. Det tog allt jag hade för att hålla mig vaken så här sent. Jag har en så extremt inrutad dygnsrytm (går och lägger mig och kliver upp ungefär samma tid varje dag, oavsett om det är vardag eller helg) att min kropp helt enkelt vägrar att hålla sig vaken efter typ klockan 23. Lyckades inte ens stanna hela spelningen eftersom jag på riktigt höll på att svimma (!?) och Paul och jag fick ta en Lyft de kanske 7 kvarteren tillbaka till hotellet. Oh well.

Nästa morgon var vi på’t igen! Tog en återställare vid poolen på Gold Spike med svenskarna. 

Paul och Lotta och jag jämförde Against Me!-tatueringar, eftersom de skulle spela senare på dagen och vi alla var oerhört peppade på detta.

Efter poolen gjorde vi oss i ordning och gick till festivalområdet. Gillar de här personerna så mycket, så fint att de kom ända till USA för att hänga i några dagar.

Vi var där precis i tid för att ställa oss längst fram innan Against Me! gick på scenen.

Mkt viktigt budskap.

Lotta och jag är superfans och var extrempeppade!!!

Killarna också!

Sen spelade Against Me!, mitt favoritband i hela världen och huvudanledningen till att vi fortfarande var kvar i Vegas fast det var måndag kväll och jag skulle jobba nästa morgon. Det var 100% värt det.

Efter spelningen gick jag tillbaka till hotellet för att få lite sömn innan vårt flyg hem gick tidigt nästa morgon. Paul var ute och festade med svenskarna till klockan 3 på morgonen och hade väldigt svårt att förstå vad det var som hände när jag väckte honom strax efter 5. Sen åkte vi i alla fall hem och jag jobbade i några timmar medan Paul sov på soffan. Och det var detta års Punk Rock Bowling! Nästa år blir mitt tionde år på PRB, det måste ju firas.