Fick följande kommentar av Sara, angående detta, och tänkte att jag svarar i ett eget inlägg:

En fundering som en vän lyfte när vi pratade om Trump och hans elände var ifall en kvinna verkligen kan utmana honom om presidentposten? Missförstå mig inte, helt för det! Men skulle det inte vara ”smartare” att välja en vit man som demokratisk utmanare, för att en stor del av amerikanska folket är mer benägna att köra på vita mannen-spåret? Känner mig cynisk och deppigt att tänka så men vad tror du? Är det fördomsfullt att tänka så om amerikanare? För några veckor sen var det ett gäng artiklar här i Sverige om att Trump troligen blir omvald pga att det inte finns ngn tillräckligt stark utmanare. Om du vill hade det varit intressant att läsa vad du tror krävs för att Trump inte ska bli omvald, om USA är redo för en kvinnlig president och ifall Trump kan bli omvald bara för att det är tradition att omväljas (vilket en del av nyhetsrapporteringen här hemma pekar på). Hoppas du förstår vad jag menar. 🙂 Tycker så mkt om din blogg och dessa politiska inlägg, ger perspektiv. Lätt att sitta här hemma och förfasas på sin höga dalahäst.

***

Bra fråga! Jag har så mycket tankar och åsikter kring detta, men måste kanske lägga in en brasklapp för att jag inte är någon politisk expert utan bara en helt vanlig nyhetsknarkare som gillar att tycka saker. Ber även om ursäkt på förhand om det här inlägget låter styltigt, jag är så van vid att prata amerikansk politik på engelska att jag måste översätta det mesta till svenska med hjälp av Google (pinsamt, jag vet).

Men så här. Jag tror absolut att USA är redo för en kvinnlig president, och att det till och med, eventuellt, skulle kunna skada Demokraterna att välja en vit man som sin kandidat. Vi kan använda den här bilden (som jag lånade från The Guardian) på alla nya representanter som valdes till Kongressen i mellanårsvalet förra året som exempel:

Kolla på Republikanerna. Jag räknar till 31 nya medlemmar, och 30 av dem är vita män. Jämför med Demokraterna. De nya medlemmarna här ser mer ut som USA i stort gör, med en ganska jämn fördelning av kvinnor och män (dock fler kvinnor) och betydligt mer etnisk mångfald. 

Det här valet skedde för bara några månader sen, och känns som det mest tydliga exemplet på vilken sorts kandidater Demokratiska väljare vill se representera dem. Här är lite statistik från mellanårsvalet i november: 

  • Minst 90 kvinnor valdes (eller valdes om) till Representanthuset. Det är ett nytt rekord. 
  • Ilhan Omar och Rashida Tlaib blev de två första muslimska kvinnorna i USA:s kongress någonsin. Tlaib är dessutom den första palestinsk-amerikanska kvinnan i kongressen. 
  • Deb Haaland och Sharice Davids blev de två första infödda amerikanerna (Native Americans) i USA:s kongress.
  • Kyrsten Sinema blev USAs första öppet bisexuella senator.
  • Alexandria Ocasio-Cortez (som är 29) blev den yngsta kvinnan vald till kongressen. 
  • Flera delstater fick även sina första kvinnliga senatorer och guvernörer. (Källa och mer statistik här.)

Om man vill dra några slutsatser från förra årets val kan man alltså ganska lätt föreställa sig att det skulle gå bra för en ung, kvinnlig, icke-vit kandidat. Kanske bättre än för en äldre vit man (I’m looking at you, Bernie Sanders och Joe Biden).

Men med det sagt så bestäms vem som blir Demokraternas presidentkandidat genom att hålla primärval. Det är alltså fritt fram för vem som helst att ställa upp som kandidat, och sen får de Demokratiska väljarna* bestämma vem de tycker skulle vara bäst lämpad att styra landet. Och med tanke på hur hatad Trump är (av i princip alla som inte får alla sina nyheter från Fox News) lär hans motståndare ha en ganska bra chans att ta hem segern, oavsett vem motståndaren är. (Jag trodde i och för sig inte att Trump hade en chans att vinna valet 2016 så jag kan ju ha helt fel även här.)

Jag tror för övrigt att det är ett misstag att kolla på 2016 års val och dra slutsatsen att USA inte är redo för en kvinnlig president. Hillary Clinton var kanske den mest kompetenta presidentkandidaten någonsin. Men hon var också djupt avskydd av många (no doubt ett resultat av djupt rotat kvinnohat i kombination med en långvarig och ovanligt lyckad Republikansk smutskastningskampanj). Trots detta vann hon the popular vote och fick 3 miljoner fler röster än Trump. Så tänk er en kvinnlig kandidat utan allt bagage som Hillary hade. Jag är oerhört peppad på att eventuellt få rösta på henne nästa år.

Okej, det här var mina tankar kring detta. Vill gärna höra era åsikter och tankar, och om ni håller med eller inte.

 

(*Obs att detta är en något förenklad version, primärvalen går egentligen ut på att tillse olika ombud och kommittéer från varje delstat som sedan röstar fram en kandidat under the Democratic National Convention. Det finns alltså en viss chans att den kandidat som flest väljare föredrar INTE blir Demokraternas presidentkandidat. Amerikanska val handlar dessutom väldigt mycket om vem som lyckas samla in mest pengar, inte nödvändigtvis vem som är starkast ideologiskt. Den som är intresserad av processen kan läsa mer här.)