Jag verkar inte ha varit ensam om att tycka att januari var den längsta månaden någonsin. Jag förstår inte hur det är möjligt, men de 31 dagarna kändes mer som 71. Men nu är det över, äntligen. Känner mig verkligen redo för februari, nu är vi ett steg närmare sommaren. 

Eftersom januari var så lång hann jag i alla fall läsa ut totalt 4 böcker under månaden. Här kommer de.

I’ll Be Gone in the Dark av Michelle McNamara

Började året med att göra något så okaraktäristiskt som att läsa en true crime-bok (tack för lånet, Jenny!), jag läser ju annars nästan bara romaner. Den här var jag dock intresserad av av ett par anledningar. Den handlar om the Golden State Killer, en serievåldtäktsman och -mördare som härjade runt i Kalifornien på 70- och 80-talen. Michelle McNamara dog innan hon hann skriva klart den, och bara några månader efter att boken gavs ut så identifierades och greps GSK med hjälp av DNA-bevis. Väldigt fascinerande alltihopa. Boken var… helt okej. Jag är fortfarande inte helt såld på true crime.
3/5 

Blindtunnel av Tove Alsterdal

Har läst ett par andra böcker av Tove Alsterdal och hade förväntat mig en deckare. Det här var något annat, betydligt långsammare och mer lågmält. Innehållet stämde inte alls överens med baksidestexten, som fick boken att låta mycket mer spännande än den var. Ändå en helt okej roman med en intressant historisk inblick i Tysklands ockupation av Tjeckoslovakien. 
3/5

Gift av Tove Ditlevsen

Tove nummer två den här månaden blev danska Tove Ditlevsen. Hennes självbiografiska Gift skrevs 1971 och den briljanta titeln anspelar både på Ditlevsens flera äktenskap och hennes drogmissbruk. Det är rått och naket och ärligt och sorgligt. Tyckte mycket om denna. 
4/5

Koka björn av Mikael Niemi

En berättelse om en prost (Lars Levi Laestadius), en samepojke, en väckelserörelse, en seriemördare och det skrivna ordets makt. Bland annat. Det hinner hända mycket på de här 450 sidorna. Denna var både spännande, rolig, brutal och sorglig på samma gång.
4/5

***

Vad har ni läst på sistone?