Category

Bra saker

Bra saker, Sverige

Syskon är det bästa som finns

Vår allra sista dag i Stockholm passade vi på att göra det kanske viktigaste på hela resan, nämligen att hänga med mina syskon.

Paul och jag tog båten från Södermälarstrand till Norrmälarstand för att äta lunch med min lillasyster Frida och min lillebror Erik på Mälarpaviljongen. Älskar att man kan ta båtar överallt i Stockholm.

När vi klev av båten sprang vi av en händelse in i min andra lillebror, Petter, som var på väg till jobbet på sin moppe. Det här med att köra tvåhjulade fordon ligger visst i släkten.

När Frida och jag var små hade vi alltid identiska kläder på oss (bildbevis här) och idag körde vi visst en ofrivillig repris på detta. Och Erik hade precis fått veta att han hade kommit in på läkarlinjen i Stockholm (han har redan en psykologexamen, så himla ambitiös kille) så vi var ju tvungna att fira.

Vi promenerade bort till Flyt/Mojitobaren där Petter jobbade för dagen och skålade i mojitos och cava. Så mycket att fira, bara en sån sak som att vi alla fyra fick hänga tillsammans för första gången på 6 år liksom. Flyt är för övrigt en strålande liten bar på en båt med världens finaste utsikt, perfekt för eftermiddagshäng på sommaren. (Även om det för all del började regna medan vi satt här så vi fick flytta in under taket.) Stockholmstips!

Några av mina bästa personer. Det är inte mycket jag saknar från Sverige, men det ÄR sorgligt att bo så långt ifrån sina syskon. En himla fin sista dag i Stockholm fick vi i alla fall tillsammans.

Bra saker, Jobbrelaterat

How to Be Badass

Nu är det här! Det nya numret av San Diego Magazine, där jag har skrivit omslagsreportaget som handlar om fyra ascoola kvinnor. Är rätt så stolt över detta, vill typ rama in hela magasinet och hänga på väggen, och köpa en kopia och skicka till alla jag känner.

Här kan man läsa hela reportaget om man vill. (Och det vill man ju?)

Bra saker

Tre bra grejer den här veckan

1.

Jag har köpt en ny kamera! Den ska inte komma på posten förrän på torsdag, men jag är så himla peppad. Har haft min asgamla Nikon D3100 i flera år och den håller på att falla isär, plus att den är stor och otymplig och jag orkar aldrig bära med mig den någonstans. Så jag har funderat ett tag på att köpa en spegellös systemkamera istället eftersom de är betydligt mindre och lättare, och häromdagen beställde jag en Sony A5000. Det är ju verkligen inte den nyaste modellen, men jag har ingen större lust att lägga nästan tjugo tusen spänn på en kamera som jag mest kommer använda till en blogg jag inte tjänar några pengar på, såatteh ¯\_(ツ)_/¯

Men bered er på snäppet bättre bilder här framöver i alla fall! När jag har lärt mig hur den nya kameran fungerar.

2.

Jag har haft ett par extremt hektiska veckor på jobbet sen vi kom hem från Sverige, men det har tydligen lönat sig. Igår blev jag nämligen framröstad av mina kollegor till Employee of the Month, vilket är ett så himla fint sätt att få känna sig uppskattad på. Det innebär också att jag får en extra semesterdag som belöning. Har ju lite snålt med semesterdagar annars, som sagt, så en till skadar ju verkligen inte.

3.

Ni vet det där reportaget om inspirerande kvinnor jag nämnde att jag jobbade på för ett tag sen? Det blev betydligt större än jag hade väntat mig – jag fick 10 helsidor i magasinet plus omslaget. Jag lämnade in det häromveckan, och idag fick vi våra förhandskopior av det nya numret här på redaktionen. Och alltså, att hålla ett glossigt magasin i handen där jag har skrivit omslagsstoryn, och där det längsta reportaget har min byline… jag vet inte om ni förstår vilken stor grej det här är för mig. Den lilla blyga 17-åringen inom mig, som praktiserade på Svenska Dagbladet i gymnasiet och drömde om att bli journalist, skulle vara så stolt. Ska köpa ett nummer av tidningen till alla jag känner. Och jag lägger såklart upp en länk här när artikeln går att läsa online.

Bra saker, Livet och lyckan

Sanna ♥ Paul

06

07

08

01

03

Idag är det exakt tre år sen vi träffades. Tre år som känns betydligt längre, för jag kan inte för mitt liv föreställa mig en tillvaro utan dig, innan dig. De här åren har varit de bästa hittills i mitt liv, och jag kan knappt förstå att just jag får komma hem till dig varje dag.

Jag älskar att du sjunger små egenkomponerade sånger för våra husdjur, att du har charmat alla mina vänner till att tycka bättre om dig än om mig, att du alltid somnar på soffan två minuter efter att ha sagt “I’m not going to fall asleep”, att du säger ja till alla mina galna äventyrsidéer, att du blir helt överentusiastisk varje gång jag lagar mat och säger att det är det godaste du har ätit, att du alltid hjälper den väldigt gamla tanten som bor i huset bredvid när hon kommer över med burkar hon inte kan öppna, att du är besatt av taxar, att du är en sån som andra killar ser upp till och trots detta har noll procent manligt ego, att ditt Instagramkonto till 90% består av bilder på dig när du klappar olika hundar du har träffat, att du är lojal, omtänksam, empatisk och generös, och att du får mig att skratta exakt varje dag.

Det är ditt fel att min blogg har blivit så tråkig, för du gör mig så lycklig och vem vill läsa om någon som bara är glad hela tiden?

brunchbash

Bra saker, Musik

Against Me!, fangirling och treårsjubileum

laurajanegrace

På lördag firar jag och Paul tre år tillsammans. Det ska vi fira genom att gå och se Against Me! och Green Day som spelar live här i San Diego samma kväll. Det känns som en så perfekt grej att göra, Against Me! är mitt absoluta favoritband, och Paul och jag har sett dem live tillsammans flera gånger. Den här gången känns det dock extra speciellt, av några olika anledningar:

1. Lördagens spelning sålde slut innan jag hann köpa biljetter så vi var tvungna att köpa dem av någon som sålde ett par biljetter dyrt på Craigslist. Vi har alltså betalat ganska mycket för att gå på den här konserten, men det är det 100% värt. Vi har bestämt att det får bli våra anniversary-presenter till varandra (tre år! what! det här är officiellt mitt längsta förhållande någonsin!).

2. Jag fick Against Me!s frontperson Laura Jane Graces självbiografi Tranny i julklapp av Paul och läste ut den på en dag. Det var en stor läsupplevelse – Grace kom ut som trans för några år sen men har tampats med könsdysfori och självhat i hela sitt liv, och hon berättar detaljerat om detta i boken, bland annat i gamla dagboksanteckningar. Och jag känner att jag liksom har ett personligt förhållande till Against Me! – jag såg dem live första gången när jag var 16 och har sett dem spela säkert minst 30 gånger sen dess. Den allra första spelningen de gjorde efter att Grace kom ut som trans var här i San Diego, och jag var där, och sen körde jag till Las Vegas och såg dem där också kvällen efter. Nu på lördag blir första gången jag ser dem live efter att ha läst boken och fått en helt ny förståelse och respekt både för Grace och hennes musik.

3. I boken skriver Grace att den första spelningen hon gick på som liten punkare var med Green Day, och på Against Me!s första stora nationella turné spelade de förband åt Green Day. Jag har aldrig sett Green Day och har aldrig varit ett jättefan, men att de har en så stor del i Laura Jane Graces historia gör att jag ändå är peppad på att se dem nu.

4. Laura Jane Grace var med på The Daily Show med Trevor Noah för ett par månader sen, och det var så bra. Hon är så smart och välformulerad och verkar så himla sympatisk. Jag vill liksom vara kompis med henne, men får väl nöja mig med att stå längst fram och sjunga med i alla låtarna på lördag.

EHHH alltså jag fattar att jag nog låter ganska mycket som en crazy-stalker-superfan efter allt detta, men okeeeeej det kanske jag är lite. Nu ska jag bara lista ut hur jag ska få träffa Laura Jane Grace också. Hon är nog den enda kändisen som skulle kunna toppa att få träffa en livs levande Spice Girl (nej jag kommer aldrig sluta tjata om detta).

(Bild ovan från när jag såg Against Me! i Nashville, Tennessee 2014.)

Bra saker

Så himla många kusiner

mammaperuOrelaterad bild på mig och mamma i Peru för några år sen.

Vet ni, en så himla konstig/rolig/spännande grej här hänt, även om det kanske inte är så spännande för någon annan än mig. Jag har nämligen fått reda på att jag har livs levande släktingar i San Diego!

Min mamma har väldigt många kusiner, flera som hon inte har träffat många år. Men häromveckan hade de en kusinåterträff i Stockholm, och mamma fick veta att en av hennes kusiner, som var med via Skype, bor i här i San Diego. Han heter Matts och har bott här i nästan 40 år. Han har tre vuxna barn, varav en är en dotter i min ålder, som alla bor här så jag har alltså tre sysslingar precis runt hörnet.

Det här är så knäppt. Jag har alltså bott i San Diego i nästan nio år och har hela tiden trott att exakt hela min släkt bor i Sverige. Men så bor det ett gäng personer här, inte bara i USA eller i Kalifornien, utan i San Diego AV ALLA STÄLLEN.

Häromdagen pratade jag och Matts i telefon för första gången. Paul satt bredvid mig i soffan och gav mig konstiga blickar, vilket jag insåg var för att vi växlade mellan svenska och engelska genom hela samtalet, sådär som man gör som utlandssvensk när man pratar med andra utlandssvenskar. Det var fint i alla fall. Nu ska vi försöka träffas och äta middag någon dag. Släktträff på den här sidan Atlanten. Det händer liksom inte varje dag!

Äventyr, Bra saker, Vardagsanekdoter

Dagen då jag träffade en Spice Girl

Igår gjorde jag detta knäppa: tog ledigt från jobbet för att åka till LA och vara med i ett avsnitt av America’s Got Talent.

20170329_125323

Jag och typ 15 andra tjejer hade blivit tillfrågade om att vara med i en scen i det första avsnittet av nästa säsong av AGT, och det kan man ju inte direkt säga nej till. Så onsdag morgon tog jag hojen tillsammans med 4 kompisar från San Diego till Pasadena för att möta upp med resten av gänget.

agt5

Hela grejen gick ut på att vi skulle eskortera Simon Cowell, en av kändisdomarna, fram till röda mattan.

20170329_134145

Jag har varit med på tillräckligt många filminspelningar vid det här laget för att vara beredd på att det mest går ut på att sitta och vänta på sin tur. Så det gjorde vi, i skuggan eftersom det var sjukt varmt ute.

IMG_33911
Jess och jag passade även på att köra en hard stance på röda mattan medan vi väntade.

20170329_143611

Efter några timmar var det äntligen dags att börja filma. Vi fick poliseskort för att köra bakom “Simon” (fast egentligen var det inte han utan en body double) medan en kamerabil körde bredvid och filmade.

IMG_20291

De tyckte att den röda hjälmen jag hade med mig var för färgglad så jag fick ha på mig den här fåniga saken istället. Aja. Det kommer ju bara att visas på nationell TV, så no big deal… ¯\_(ツ)_/¯

20170329_150606

Inte världens sämsta gäng att få hänga med en hel dag om man säger så. Jag kände alla utom kanske 3 personer sen tidigare, men vi bor alla ganska utspritt i södra Kalifornien och träffas inte så ofta så det var som en fin liten reunion.

agt1

Sen fick vi sitta och vänta igen. Vilket var helt ok, för sen hände den bästa grejen någonsin, nämligen detta:

agt3

VI FICK TRÄFFA MEL B FRÅN SPICE GIRLS!!! Hon är en av domarna på America’s Got Talent vilket var huvudanledningen till att jag ville göra den här grejen. Jag var så peppad på möjligheten att få träffa en Spice Girl IRL att jag tjatade på så många personer som jobbade på den här produktionen att de till slut gick med på att hämta Mel B åt oss. SCORE! Hon var skitsnygg och cool och KOLLA hon håller armen om mig på fotot! *Starstruck*

melb

OCH! Mel B kommenterade på min kompis Jaimes Instagramfoto! De flesta av oss på bilden är omkring 30 och växte upp under Spice Girls-eran, så det här var en ganska stor grej för oss.

20170329_163405

Till slut dök även Simon Cowell upp och körde hoj med oss i typ en minut innan han försvann iväg igen.

20170329_160822

Och här gör Mel B sin entré på röda mattan framför en massa barn, som för övrigt skrek och jublade åt oss också. Det var fint. Om jag kan inspirera en enda liten flicka att bli en tatuerad bikertjej när hon blir stor så har jag gjort mitt jobb! Så, i sammanfattning var detta kanske min bästa onsdag någonsin. Avsnittet kommer att visas på amerikansk TV 30 maj, och förhoppningsvis klipper de inte bort oss. Ha!

Bra saker, Motorcyklar

Den perfekta solnedgången

Den där plåtningen jag skrev om i förra inlägget? Det tar nog ett par dagar till innan jag får alla bilderna från den, men fotografen var snäll nog att skicka över ett par redan igår. Här kommer min favorit, som lyckas fånga ungefär allt jag lever för i en bild:

sunsetride

Foto taget av Jesse Bowen på Sunrise Highway i San Diego. Alltså, det är kanske knäppt att tillbringa en halv dag såhär med att ta foton som inte kommer användas till något speciellt egentligen? Jag vet inte, jag gillar att ha fina bilder att lägga upp på Instagram och bloggen, det känns ändå som en tillräcklig anledning för mig.

Bra saker

Dagens goda gärning

Ni vet hur jag sa för en månad sen att jag tänkte sälja av en del av min bootssamling och skänka vinsten till Planned Parenthood? Det tog ett par veckor att få tummen ur, men för några dagar sen la jag i alla fall upp ett gäng boots på min Instagram, och ett dygn senare var fem par sålda! Och igår sålde jag ett sjätte par, så idag fick jag den stora äran att skänka $300 (dvs nästan 2700 kr) till Planned Parenthood. De behöver all hjälp de kan få, nu mer än någonsin, när “Trumpcare” hotar med att dra in allt ekonomiskt stöd till organisationen.

Tack alla som köpte ett par boots för att stödja en bra sak! Ni ger mig hopp om framtiden.

plannedp

Bra saker, Helgen som gick

Roller disco

Stormen Lucifer visade sig vara en ganska mesig storm trots allt — det blåste och regnade hela fredagen, någon motorväg fick stängas pga nedblåsta träd och det skedde ett par ganska allvarliga bilolyckor, men det var verkligen ändå inte den apokalyps det hade varnats för.

Däremot regnade det till och från hela helgen, och vi var tvungna att hitta på saker att göra inomhus. Så i lördags samlade vi ihop ett gäng och bestämde oss för att åka rullskridskor.

20170218_200346

Först laddade vi upp med öl och vegoburgare på Common Theory Public House.

20170218_212815

Sen åkte vi hit, till rullskridskorinken Skateworld. Där var det en himla massa folk i verkligen alla åldrar, från pyttesmå barn till män i 60-årsåldern.

IMG_09921

Jag hade bara åkt rullskridskor en gång tidigare, och det var kanske 8 år sen. Hade glömt hur svettigt det är! Men kul. Och varken Sarah eller jag ramlade en enda gång.

20170218_223930

Hela gänget, minus Sarah och hennes son Collin som åkte hem tidigare. Vi var där till efter klockan 22 och då var det fortfarande helt fullt av folk. De flesta tonåringar, antar för att de inte kommer in på krogen.

20170218_223644_005

Framåt slutet kände jag mig ganska bra på det här, eller, i alla fall på att åka snabbt. Har fortfarande inte lärt mig att stanna.

Hepp!