Category

Bra saker

Bra saker

Två bra grejer som avslut på en skitvecka

Den senaste veckan har varit ganska miserabel för mig. Det här med att knappt kunna prata eller äta ordentligt i kombination med att ha konstant ont i hela ansiktet är något av det värsta jag har varit med om. Jag har undvikit alla sociala sammanhang och suttit tyst i jobbmöten och ställt in planer och druckit alldeles för mycket vin. Men de senaste två dagarna har saker börjat kännas lite bättre, framför allt av två anledningar:

1. Igår fick jag en löneförhöjning! Bad om den för två månader sen, men bättre sent än aldrig. Jag hatar egentligen att vara en sån som bryr mig om pengar, men att ha pengar gör onekligen saker lite lättare. 

2. Idag vann jag två flygbiljetter till Boston! Flygbolaget Jet Blue hade ett marknadsföringsjippo i flera städer idag som de kallade “Flip the forecast”, där folk i kalla städer (Boston) vann resor till varma städer (San Diego) och tvärtom. Jag och Katie och ett gäng av mina kollegor gick dit. Man fick kliva in i en liten trailer och prata med en person i den andra staden via ett videosamtal, och om båda två lyckades övertyga varandra om att vilja åka till den andra personens stad så vann man flygbiljetter dit. Det var extremt lätt eftersom alla vill åka till San Diego. Jag behövde inte säga så mycket, medan tjejen i Boston (som satt i dunjacka, halsduk och mössa inomhus) gav mig sin bästa sales pitch för att övertyga mig om att vilja åka dit. Alltså, det är snö och minusgrader i Boston just nu och man måste tydligen resa inom de närmsta 45 dagarna. Men Katie vann också två biljetter så vi tänker att vi tar med oss våra karlar och sticker till östkusten om några veckor. Måste bara förbereda mig mentalt på detta.

Men ändå. Högre lön! Gratis flygbiljetter! Två av mina favoritgrejer. 

Bra saker

Den mäktiga Kaliforniska solnedgången

Okej, EN bra grej med november och vintertid: solnedgångarna. Så här såg himlen ut när jag körde hem från jobbet igår, jag var tvungen att stanna på vägen och fota. Obs att det här fotot är helt oredigerat, det VAR så här mäktigt i verkligheten. 

Sen kom jag visserligen hem till ett mörkt hus (vi har en massa elproblem och flera av våra lampor har gått sönder) och kände mig allmänt orkeslös. Men: SOLNEDGÅNGARNA! De är finast på vintern.

Bra saker

Olika saker jag fick i födelsedagspresent

Det här är ju en väldigt storbloggig grej att göra, och jag försöker undvika att konsumtionshetsa så gott jag kan, men jag fick så HIMLA fina födelsedagspresenter i år att jag verkligen vill visa upp dem. Så nu gör jag det.

Så knäppt egentligen, jag hade inte förväntat mig några presenter alls förutom en hög böcker från mina föräldrar, och så fick jag allt detta av mina kompisar? Och det är så himla genomtänkta presenter dessutom. OBS det här är inget humble brag, utan jag är genuint chockad. 

Katie är en mästare på genomtänkta presenter. Bevismaterial A: denna tisha och pin med texten “Babes against bigots”. ÄLSKAR dem. Till vänster skymtar även ett par leopardmönstrade solglasögon från Vans som jag fick av Jess. Hon har ett par likadana som jag har lånat av henne tidigare för att de är så fina. Nu fick jag ett eget par!

Sarah gav mig dessa fina vin- och champagneglas eftersom jag alltid serverar både vin och champagne i dödskalleformade plastglas. Ha, det är tydligen inte så uppskattat hos mina finsmakarvänner. Nu när jag har riktiga glas är jag väl vuxen på riktigt. Det röda glaset till vänster fick jag av min granne Lisa som hade blåst det själv. Sjukt impad av detta!

Inte världens skarpaste bild, men här är i alla fall ett par roliga menstrosor från Stacey, en Red Rag Garage-nyckelring från Katie, Jordan och Edy, och en Harley-pin från Jess. Den lilla trälådan hade Dennis tillverkat till mig helt för hand. Så fint alltihop. 

Edy och Ace gav mig denna veganbibel. Har redan gjort seitan helt från skratch utifrån ett recept i denna. Så peppad på att lära mig att laga mer spännande mat nu!

Sist men inte minst: bokpaket! JAL från mamma och Westö och Ishiguro från pappa. Och ett presentkort på böcker från Pauls mamma. Tack alla snälla!

Bra saker

Lite ohämmat skryt bara

Igår höll San Diego Press Club sin årliga Excellence in Journalism Awards-middag, och kolla, jag vann något! Magasinet jag jobbar på vann i vanlig ordning i en hel massa kategorier, men det här var första gången jag fick vara med på ett hörn (för en artikel jag skrev som del i det här reportaget i vårt maj-nummer). 

Nu när jag är en *prisbelönt journalist* är det kanske värt att söka det där New York Times-drömjobbet i alla fall då? 

Bra saker, Sverige

Syskon är det bästa som finns

Vår allra sista dag i Stockholm passade vi på att göra det kanske viktigaste på hela resan, nämligen att hänga med mina syskon.

Paul och jag tog båten från Södermälarstrand till Norrmälarstand för att äta lunch med min lillasyster Frida och min lillebror Erik på Mälarpaviljongen. Älskar att man kan ta båtar överallt i Stockholm.

När vi klev av båten sprang vi av en händelse in i min andra lillebror, Petter, som var på väg till jobbet på sin moppe. Det här med att köra tvåhjulade fordon ligger visst i släkten.

När Frida och jag var små hade vi alltid identiska kläder på oss (bildbevis här) och idag körde vi visst en ofrivillig repris på detta. Och Erik hade precis fått veta att han hade kommit in på läkarlinjen i Stockholm (han har redan en psykologexamen, så himla ambitiös kille) så vi var ju tvungna att fira.

Vi promenerade bort till Flyt/Mojitobaren där Petter jobbade för dagen och skålade i mojitos och cava. Så mycket att fira, bara en sån sak som att vi alla fyra fick hänga tillsammans för första gången på 6 år liksom. Flyt är för övrigt en strålande liten bar på en båt med världens finaste utsikt, perfekt för eftermiddagshäng på sommaren. (Även om det för all del började regna medan vi satt här så vi fick flytta in under taket.) Stockholmstips!

Några av mina bästa personer. Det är inte mycket jag saknar från Sverige, men det ÄR sorgligt att bo så långt ifrån sina syskon. En himla fin sista dag i Stockholm fick vi i alla fall tillsammans.

Bra saker, Jobbrelaterat

How to Be Badass

Nu är det här! Det nya numret av San Diego Magazine, där jag har skrivit omslagsreportaget som handlar om fyra ascoola kvinnor. Är rätt så stolt över detta, vill typ rama in hela magasinet och hänga på väggen, och köpa en kopia och skicka till alla jag känner.

Här kan man läsa hela reportaget om man vill. (Och det vill man ju?)

Bra saker

Tre bra grejer den här veckan

1.

Jag har köpt en ny kamera! Den ska inte komma på posten förrän på torsdag, men jag är så himla peppad. Har haft min asgamla Nikon D3100 i flera år och den håller på att falla isär, plus att den är stor och otymplig och jag orkar aldrig bära med mig den någonstans. Så jag har funderat ett tag på att köpa en spegellös systemkamera istället eftersom de är betydligt mindre och lättare, och häromdagen beställde jag en Sony A5000. Det är ju verkligen inte den nyaste modellen, men jag har ingen större lust att lägga nästan tjugo tusen spänn på en kamera som jag mest kommer använda till en blogg jag inte tjänar några pengar på, såatteh ¯\_(ツ)_/¯

Men bered er på snäppet bättre bilder här framöver i alla fall! När jag har lärt mig hur den nya kameran fungerar.

2.

Jag har haft ett par extremt hektiska veckor på jobbet sen vi kom hem från Sverige, men det har tydligen lönat sig. Igår blev jag nämligen framröstad av mina kollegor till Employee of the Month, vilket är ett så himla fint sätt att få känna sig uppskattad på. Det innebär också att jag får en extra semesterdag som belöning. Har ju lite snålt med semesterdagar annars, som sagt, så en till skadar ju verkligen inte.

3.

Ni vet det där reportaget om inspirerande kvinnor jag nämnde att jag jobbade på för ett tag sen? Det blev betydligt större än jag hade väntat mig – jag fick 10 helsidor i magasinet plus omslaget. Jag lämnade in det häromveckan, och idag fick vi våra förhandskopior av det nya numret här på redaktionen. Och alltså, att hålla ett glossigt magasin i handen där jag har skrivit omslagsstoryn, och där det längsta reportaget har min byline… jag vet inte om ni förstår vilken stor grej det här är för mig. Den lilla blyga 17-åringen inom mig, som praktiserade på Svenska Dagbladet i gymnasiet och drömde om att bli journalist, skulle vara så stolt. Ska köpa ett nummer av tidningen till alla jag känner. Och jag lägger såklart upp en länk här när artikeln går att läsa online.

Bra saker, Livet och lyckan

Sanna ♥ Paul

06

07

08

01

03

Idag är det exakt tre år sen vi träffades. Tre år som känns betydligt längre, för jag kan inte för mitt liv föreställa mig en tillvaro utan dig, innan dig. De här åren har varit de bästa hittills i mitt liv, och jag kan knappt förstå att just jag får komma hem till dig varje dag.

Jag älskar att du sjunger små egenkomponerade sånger för våra husdjur, att du har charmat alla mina vänner till att tycka bättre om dig än om mig, att du alltid somnar på soffan två minuter efter att ha sagt “I’m not going to fall asleep”, att du säger ja till alla mina galna äventyrsidéer, att du blir helt överentusiastisk varje gång jag lagar mat och säger att det är det godaste du har ätit, att du alltid hjälper den väldigt gamla tanten som bor i huset bredvid när hon kommer över med burkar hon inte kan öppna, att du är besatt av taxar, att du är en sån som andra killar ser upp till och trots detta har noll procent manligt ego, att ditt Instagramkonto till 90% består av bilder på dig när du klappar olika hundar du har träffat, att du är lojal, omtänksam, empatisk och generös, och att du får mig att skratta exakt varje dag.

Det är ditt fel att min blogg har blivit så tråkig, för du gör mig så lycklig och vem vill läsa om någon som bara är glad hela tiden?

brunchbash

Bra saker, Musik

Against Me!, fangirling och treårsjubileum

laurajanegrace

På lördag firar jag och Paul tre år tillsammans. Det ska vi fira genom att gå och se Against Me! och Green Day som spelar live här i San Diego samma kväll. Det känns som en så perfekt grej att göra, Against Me! är mitt absoluta favoritband, och Paul och jag har sett dem live tillsammans flera gånger. Den här gången känns det dock extra speciellt, av några olika anledningar:

1. Lördagens spelning sålde slut innan jag hann köpa biljetter så vi var tvungna att köpa dem av någon som sålde ett par biljetter dyrt på Craigslist. Vi har alltså betalat ganska mycket för att gå på den här konserten, men det är det 100% värt. Vi har bestämt att det får bli våra anniversary-presenter till varandra (tre år! what! det här är officiellt mitt längsta förhållande någonsin!).

2. Jag fick Against Me!s frontperson Laura Jane Graces självbiografi Tranny i julklapp av Paul och läste ut den på en dag. Det var en stor läsupplevelse – Grace kom ut som trans för några år sen men har tampats med könsdysfori och självhat i hela sitt liv, och hon berättar detaljerat om detta i boken, bland annat i gamla dagboksanteckningar. Och jag känner att jag liksom har ett personligt förhållande till Against Me! – jag såg dem live första gången när jag var 16 och har sett dem spela säkert minst 30 gånger sen dess. Den allra första spelningen de gjorde efter att Grace kom ut som trans var här i San Diego, och jag var där, och sen körde jag till Las Vegas och såg dem där också kvällen efter. Nu på lördag blir första gången jag ser dem live efter att ha läst boken och fått en helt ny förståelse och respekt både för Grace och hennes musik.

3. I boken skriver Grace att den första spelningen hon gick på som liten punkare var med Green Day, och på Against Me!s första stora nationella turné spelade de förband åt Green Day. Jag har aldrig sett Green Day och har aldrig varit ett jättefan, men att de har en så stor del i Laura Jane Graces historia gör att jag ändå är peppad på att se dem nu.

4. Laura Jane Grace var med på The Daily Show med Trevor Noah för ett par månader sen, och det var så bra. Hon är så smart och välformulerad och verkar så himla sympatisk. Jag vill liksom vara kompis med henne, men får väl nöja mig med att stå längst fram och sjunga med i alla låtarna på lördag.

EHHH alltså jag fattar att jag nog låter ganska mycket som en crazy-stalker-superfan efter allt detta, men okeeeeej det kanske jag är lite. Nu ska jag bara lista ut hur jag ska få träffa Laura Jane Grace också. Hon är nog den enda kändisen som skulle kunna toppa att få träffa en livs levande Spice Girl (nej jag kommer aldrig sluta tjata om detta).

(Bild ovan från när jag såg Against Me! i Nashville, Tennessee 2014.)

Bra saker

Så himla många kusiner

mammaperuOrelaterad bild på mig och mamma i Peru för några år sen.

Vet ni, en så himla konstig/rolig/spännande grej här hänt, även om det kanske inte är så spännande för någon annan än mig. Jag har nämligen fått reda på att jag har livs levande släktingar i San Diego!

Min mamma har väldigt många kusiner, flera som hon inte har träffat många år. Men häromveckan hade de en kusinåterträff i Stockholm, och mamma fick veta att en av hennes kusiner, som var med via Skype, bor i här i San Diego. Han heter Matts och har bott här i nästan 40 år. Han har tre vuxna barn, varav en är en dotter i min ålder, som alla bor här så jag har alltså tre sysslingar precis runt hörnet.

Det här är så knäppt. Jag har alltså bott i San Diego i nästan nio år och har hela tiden trott att exakt hela min släkt bor i Sverige. Men så bor det ett gäng personer här, inte bara i USA eller i Kalifornien, utan i San Diego AV ALLA STÄLLEN.

Häromdagen pratade jag och Matts i telefon för första gången. Paul satt bredvid mig i soffan och gav mig konstiga blickar, vilket jag insåg var för att vi växlade mellan svenska och engelska genom hela samtalet, sådär som man gör som utlandssvensk när man pratar med andra utlandssvenskar. Det var fint i alla fall. Nu ska vi försöka träffas och äta middag någon dag. Släktträff på den här sidan Atlanten. Det händer liksom inte varje dag!