Jag förstår inte hur det redan är september. Var har det här året (och den här sommaren) tagit vägen egentligen? Jag är just hemkommen från en intensiv långhelg i norra Washington där jag körde hoj till två nationalparker. Mer om detta på Instagram, jag är för trött för att få ihop ett vettigt inlägg här just nu.

Jag hade i alla fall en bra läsmånad i augusti, läste sammanlagt 11 böcker. De här var bäst:

Demon Copperhead av Barbara Kingsolver

En stor (bildligt och bokstavligt) berättelse om en pojke som växer upp med en missbrukarmamma och i olika fosterhem i Appalachia. Kingsolver skriver fantastiskt, det är roligt och hjärtskärande och osannolikt och realistiskt.
Betyg: 5/5*

*Jag har läst 78 böcker hittills i år och bara fem av dem har fått en femma i betyg, jag är VÄLDIGT snål med femmor. Bara så ni vet.

Sommaren 1985 av John Ajvide Lindqvist

Jag älskar JAL och blir alltid helt lycklig när han kommer ut med en ny bok. Speciellt när den utspelar sig i skärgården, och det gör denna. Det är få saker som kickar igång min hemlängtan så mycket som svenska sommarberättelser, och trots att det alltid är något magiskt eller övernaturligt (i det här fallet en sjöjungfru) i JAL:s böcker vet jag ingen som är bättre på att skilda vardagsrealism. Fin berättelse, tyckte mycket om denna.
Betyg: 4/5

Yellowface av R.F. Kuang

En underhållande och originell roman om en författare som stjäl en annan författares verk och publicerar det under sitt eget namn. Fullt av osympatiska karaktärer och riktiga konversationer om ras och cultural appropriation, samt ett ganska skruvat slut.
Betyg: 4/5

Supper Club av Lara Williams

Jag hade höga förhoppningar om den här boken, som handlar om ett hemligt sällskap av kvinnor som samlas och äter stora mängder mat, dricker alkohol och tar droger, som ett subversivt sätt att reclaima sin plats i världen. Den levde delvis upp till förväntningarna, dock var det tyvärr lite väl mycket fokus på idiotiska ex. Jag tyckte mycket om kapitlen som handlar om mat, och fick till och med avbryta läsningen för att ställa mig och laga en puttanesca mitt i alltihop.
Betyg: 4/5

Saturday Night Ghost Club av Craig Davidson

Lite samma stuk som Sommaren 1985 fast utspelar sig i Niagara Falls. Det här är en kort roman om ett par unga pojkar och en excentrisk morbror som ger sig ut på nattliga äventyr för att gå till botten med olika spökhistorier. En fin men sorglig berättelse.
Betyg: 4/5

Hej och välkomna till den sista (?) delen av “Jag läser hela Millennium-serien så att ni inte behöver göra det”. Efter detta hoppas jag på att aldrig behöva prata om den här serien igen, för satan vad trött jag är på Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist nu alltså.

För att sammanfatta läste jag alltså Stieg Larssons trilogi när den kommit ut omkring 2007, mest för att jag då jobbade på Akademibokhandeln och behövde vara uppdaterad på de böcker som exakt hela Sverige slukade då. Sen såg jag filmerna också och sen tänkte jag inte mer på det.

Fram tills nu, många år senare, när två saker hände: 1) John Ajvide Lindqvist skrev en Millennium-del som refuserades av förlaget, så han skrev om den och gav ut på annat förlag. 2) Karin Smirnoff anlitades för att skriva den senaste delen istället.

Jag älskar både JAL och Smirnoff och var såklart tvungen att läsa deras versioner. Men jag kände att jag behövde läsa ikapp de tre delarna skrivna av David Lagercrantz först, och det här var mitt stora misstag.

Lagercrantz böcker är verkligen dåliga. I hans Millennium-universum är Lisbeth Salander en supermänniska: Hon är snorrik, världens främsta hacker, ett matematiskt geni med fotografiskt minne, och hon kan döda hela MC-gäng bestående av kriminella bikers med bara händerna, trots att hon är byggd som ett barn. Hon tar helt sjuka risker och låter sig inte stoppas av små detaljer som skottskador. Alla män är kära i henne och alla kvinnor vill ligga med henne.

Andra kvinnor i de här böckerna utmålas på ungefär samma sätt, som karikatyrer skrivna av någon som aldrig verkar ha träffat en kvinna i verkligheten.

Så det var med den här bakgrunden jag äntligen satte mig ner och läste Karin Smirnoffs del, Havsörnens skrik, igår. Även i denna är Lisbeth Salander smart och tar risker, men hon är i alla fall betydligt mer förankrad i verkligheten och har någon sorts konsekvenstänk. Smirnoff har även haft den goda smaken att helt låtsas som att David Lagercrantz böcker inte existerar.

Jag har egentligen inga större problem med Havsörnens skrik förutom att det är en Millennium-bok och min personliga åsikt är att den här serien borde ha avslutats efter de tre första böckerna. Smirnoff är en fantastisk skribent och det är slöseri med hennes talanger att försöka få liv i de här trötta karaktärerna. Dock har hon slängt in en del roliga meta-referenser till trilogin och dess filmatiseringar.

I övrigt påminner den här boken, i alla fall den första halvan, mycket om Åsa Larssons böcker, och hon är eventuellt Sveriges bästa deckarförfattare. Jag är en sucker för mörka, välskrivna spänningsromaner som utspelar sig i Norrbotten, så för min del får Karin Smirnoff gärna fortsätta skriva sådana. Men helst med nya karaktärer.

Okej. Det var allt om detta. Nu kan vi gå vidare med våra liv.

Varför är januari alltid årets längsta månad? Det här året känns redan som att det har pågått i flera månader men på något vänster är det fortfarande januari? Eller är det bara jag?

Hittills det här året har det varit mycket stress och sjukdom och elände i min närhet, familj och vänner som går igenom obeskrivligt svåra saker, plus förra veckans väldigt stressiga jobbsituation. Det har också regnat nästan oavbrutet, vilket inte direkt gör läget muntrare.

Jag har hunnit läsa 12 böcker den här månaden, och majoriteten av dem var riktigt dåliga. Har aldrig gett så många 1:or och 2:or i betyg tidigare.

Så för att hedra årets längsta och (hittills) värsta månad kommer här de sämsta böckerna jag läste i januari.

Mannen som sökte sin skugga och Hon som måste dö av David Lagercrantz

Den här månaden har jag som bekant läst ikapp alla Millennium-böcker som en förberedelse för att läsa Karin Smirnoffs nya, och det var verkligen inte ett helt angenämt projekt. Mannen som sökte sin skugga, bok nummer 5 i serien, var så dålig att jag nästan häpnade. Själva idén var intressant, men boken var som att läsa ett synopsis över en spännande deckare. Den beskrev handlingen, men genom hela boken satt jag bara och väntade på att den skulle börja. Sen var den slut.

Hon som måste dö var väl kanske snäppet bättre, men första halvan hade samma synopsis-perspektiv. Stör även ihjäl mig på att exakt alla karaktärer är så ytliga och klichéartade, speciellt kvinnorna. Mikael Blomkvist är den enda som känns någorlunda utvecklad.

Jaja, ser ändå fram emot att läsa Karin Smirnoffs del i serien. Hoppas att hon lyckas rädda den en smula.

Betyg: 1/5 och 2/5, respektive

The Lost Apothecary av Sarah Penner

Var väldigt peppad på att läsa den här boken eftersom den har fått höga betyg på Goodreads och handlingen lät lovande: En kvinnlig apotekare på 1700-talet har dedikerat sitt liv åt att sälja gift till kvinnor som vill ha ihjäl sina män. Tvåhundra år senare upptäcker en kvinna på besök i London något som leder henne till att undersöka apotekarens historia, och vi får följa berättelsen ur tre olika perspektiv.

Det känns ju nästan omöjligt att misslyckas med en roman på de här premisserna, men den här författaren har ändå lyckats skriva en av de sämsta böckerna jag har läst på länge. Någon som recenserade boken på Goodreads skrev följande: “This concept needs to be confiscated from Sarah Penner immediately and given to literally any other writer.”

Betyg: 2/5

Still Missing av Chevy Stevens

Den här läste jag ut i går och blev genast sur över att jag slösat bort värdefull lästid på ytterligare en dålig bok den här månaden. Hittade den genom en TikTok-video där någon rekommenderade bladvändare och jag borde väl egentligen sluta lyssna på random TikTok-rekommendationer och bara följa folk jag vet har liknande boksmak som jag.

Men i alla fall, den här handlar om en kvinna som blir kidnappad av galen man som håller henne fången i en stuga. Inte direkt en originell plot, och valet av berättarperspektiv är obegripligt (kvinnan återberättar hela historien för en psykolog, som inte säger ett ord genom hela boken). Sen kommer det en “twist” på slutet som jag mest himlade med ögonen åt. Vill man läsa en inlåst-i-ett-rum-bok är Room tusen gånger bättre.

Betyg: 2/5

Äh jag vet inte, kanske är det bara jag som är grinig och ställer för höga krav. Vi kan slänga in den bästa boken jag läste i januari också, för att göra det här inlägget lite mindre negativt:

The Heart’s Invisible Furies av John Boyne

Det här är en rolig, sorglig, hjärtskärande och varm generationsroman som sträcker sig från 1940-talet till nutid genom en mans berättelse. Om att vara gay i Irland på 1900-talet, eller gravid och ogift för den delen, och den katolska kyrkans makt över hela samhället. Det här hade kunnat vara en femma, mitt enda klagomål är att den var ungefär 100 sidor för lång. Så nära att vara en perfekt roman, och oavsett är den mycket läsvärd.

Betyg: 4/5

Jag hann läsa fem böcker den första veckan av det nya året, så jag tänkte att vi kan ta en närmare titt på dem.

Men först detta: Någon frågade hur jag hittar och bestämmer vilka böcker jag läser, och ofta är det på ett av följande vis: TikTok (aka Booktok), Goodreads (ser vad andra har läst och gillat), egen research (kollar topplistor etc), eller tips från folk med liknande boksmak (till exempel här på bloggen).

Mitt bästa sätt för att hitta riktigt bra böcker skrivna av författare som inte är vita/västerländska är för övrigt att följa Roxane Gay på Goodreads. Hon läser och recenserar otroligt många bra böcker som jag antagligen inte hade hittat annars.

Men nog om detta, nu till böckerna.

Sarek av Ulf Kvensler

Jag är ständigt på jakt efter bra deckare och denna hade mycket av det jag letar efter: En intressant, annorlunda plot (den utspelar sig i Sarek nationalpark, en plats jag förmodligen aldrig kommer besöka men som var spännande att lära sig lite om) och ett högt tempo. Var det världens mest välskrivna bok med en helt oförutsägbar handling? Kanske inte. Men jag kunde inte lägga den ifrån mig och läste ut hela boken i en sittning och det räcker gott och väl för mig.

Betyg: 3/5

Our Missing Hearts av Celeste Ng

Jag har läst Celeste Ngs tidigare romaner (Little Fires Everywhere och Everything I Never Told You) och tyckte att de var helt okej. Definitivt välskrivna. Tyckte väl samma sak om denna, den var okej. Intressant premiss om ett dystopiskt framtida USA som tyvärr känns hyfsat realistiskt, och vackert språk, men väldigt ytliga karaktärer som jag hade svårt att relatera till.

Betyg: 3/5

Utmarker av Arne Dahl

Ytterligare ett av mina försök att hitta en bra deckarserie jag kan slentrianläsa mellan annan litteratur, men var inte jätteförtjust i denna. Man slängs rakt in i handlingen på ett sätt som gjorde att jag först trodde att det saknades typ 50 sidor som jag hade lyckats missa. Sen blev det väldigt mycket konspirationsteorier och riktiga konspirationer på ett sätt som gjorde mig lite matt. Men ja, läser väl eventuellt nästa del i denna serie ändå, bara för att.

Betyg: 3/5

Bunny av Mona Awad

Det här är en helt bisarr roman om en ung kvinna som pluggar kreativt skrivande på ett mycket exklusivt universitet. Svårt att förklara utan att spoila för mycket, men det är mycket droger, ritualer, hallucinationer och män utan händer. Jag älskar genren “dark academia” (tänk The Secret History och If We Were Villains) och den här passar helt klart in där, men annars är den helt originell, samt ganska rolig. Läste ut och tänkte genast: “Vad tusan var det jag just läste egentligen?”

Betyg: 4/5

Det som inte dödar oss av David Lagercrantz

Nu blir det deckare igen, men som ni säkert vet har Karin Smirnoff skrivit en ny Millennium-bok, och den är jag väldigt sugen på att läsa. Jag läste de tre första av Stieg Larsson när de kom ut, men har inte läst David Lagercratz fortsättning på serien. Nu hörde jag i och för sig att Smirnoff helt har hoppat över Lagercrantz böcker och bara fortsatt som om hennes bok var nummer fyra i serien, men ändå. Känner att jag borde läsa hela serien för sakens skull. Och som Millennium-bok betraktad tycker jag att Det som inte dödar oss gjorde sitt jobb. Det är internationella konspirationer, övermänskliga prestationer av underbarnet Lisbeth Salander, och ett slag för den undersökande journalistiken. Har inte så mycket mer att tillägga.

Betyg: 3/5

Bonus: Skriften i vattnet av John Ajvide Lindqvist

Den här läste jag visserligen strax innan årsskiftet, men när vi ändå pratar Millennium (man skulle kunna tro att det är 2007 igen, när jag jobbade på Akademibokhandeln och alla i hela Sverige var helt besatta av den här serien) så måste jag ändå nämna denna. Jag gillar ju John Ajvide Lindqvist för hans förmåga att göra skräck av trygga svenska vardagssituationer och har läst alla hans böcker, men Skriften i vattnet är helt annorlunda från hans vanliga historier. JAL skulle alltså ha skrivit nästa bok i Millenniumserien, men hans manus refuserades och då skrev han helt enkelt om den och gav ut på annat förlag. Förväntar man sig skräck blir man besviken, men som deckare gillade jag denna. Det är ju VÄLDIGT mycket Millennium-feeling, fast med ombytta könsroller vilket jag måste säga att jag uppskattar.

Betyg: 3/5

Okej, en sista grej om Millennium: VD:n på mitt förra jobb brukade kalla mig för Lisbeth eftersom jag hade svart hår och tatueringar, körde hoj, var svensk och jobbade med “data” (oklart om han visste exakt vad jag jobbade med dock). Det var till hälften irriterande och till hälften en komplimang.

När pandemin var som nyast och värst, där under våren 2020 ungefär, hände något med mig. Jag blev plötsligt helt stressad av att titta på tv. Det enda som funkade var Disney+ och The Great British Bake-Off, men sen blev det också för jobbigt. Det slutade med att jag sa upp alla mina streaming-abonnemang och flyttade min tv från vardagsrummet till en garderob. Det här året har jag inte sett en enda film eller tv-serie, och kan inte påstå att jag saknar det heller.

Istället sysslar jag mest med två saker när jag bara sitter hemma utan något att göra: jag läser böcker och scrollar TikTok.

När jag var sjuk med någon sorts influensa i november läste jag 8 böcker på 8 dagar, vilket måste vara någon sorts personligt rekord. Det hann bli totalt 92 böcker lästa det här året. Här kommer en lista om dessa.

Antal lästa böcker:
92

Bästa boken jag läste i år:
Jag läste 6 böcker som jag gav en femma i betyg. De här var alla FANTASTISKA:

Sea of Tranquility av Emily St. John Mandel
Song of Achilles av Madeline Miller
Tomorrow and Tomorrow and Tomorrow av Gabrielle Zevin
Trust av Hernan Diaz
Stay and Fight av Madeline Ffitch
Yerba Buena av Nina LaCour

Några bubblare som fick en fyra i betyg men som jag ändå verkligen vill rekommendera:

Häng city av Mikael Yvesand (den här var nästan perfekt, om det inte vore för slutet hade den varit en solklar femma)
Razorblade Tears och Blacktop Wasteland av S.A. Cosby
Hench av Natalie Zina Walschots

Svårast att lägga ifrån sig:
Spindeln av Lars Kepler och ett gäng andra deckare. Vilket är huvudanledningen till att jag läser mycket deckare. Uppskattar verkligen en redig bladvändare.

Sämsta boken jag läste i år:
The Maid av Nita Prose, The Last Thing He Told Me av Laura Dave och They Both Die at the End av Adam Silvera.

Sorgligaste boken jag läste i år:
Turtles All the Way Down av John Green och The One Hundred Years of Lenni and Margot av Marianne Cronin var nog de mest uppenbart sorgliga böckerna jag läste.

Roligaste boken jag läste i år:
Häng city var briljant, skrattade så mycket.

Längsta boken jag läste i år:
Vinnarna av Fredrik Backman, 712 sidor.

Kortaste boken jag läste i år:
Detaljerna av Ia Genberg, 152 sidor.

Antal kvinnliga författare:
54

Antal manliga författare:
25

Antal böcker på svenska:
37

Antal böcker på engelska:
55

Antal ljudböcker:
5

Mål inför bokåret 2022:
Jag vill läsa fler riktigt bra böcker på svenska. Jag brukar tänka att jag läser ungefär lika många böcker på svenska som på engelska, men så blev det tydligen inte det här året. Och inga av de svenska böckerna hamnade i toppen av det bästa jag läst. Så jag tar hemskt gärna emot förslag på riktigt, riktigt bra svenska böcker. De får helst vara någorlunda nyutgivna, inom de senaste fem åren eller så, men det är inget krav.

***

Vad var det bästa du läste i år?

Nu har jag varit sjuk i 6 dagar och idag är första dagen som inte känns sämre än dagen innan. Så det är väl ett bra tecken förhoppningsvis. Fortfarande inte covid, möjligen influensa. Sa detta till en kompis som tyckte att det var “vintage” att få influensa istället för covid.

Förra veckan lagade jag ett storkok på min absolut bästa soppa (här är receptet, men jag byter ut korven mot Field Roasts vegetariska “Italian garlic & fennel sausage“) och lämnade av hos min kompis som skulle opereras. Sen har jag haft cravings efter den soppan själv, men inte haft ork eller ingredienser för att laga en till omgång. Men idag kom min granne förbi med hemlagad soppa eftersom hon vet att jag är sjuk, och det var exakt samma soppa jag hade gjort och varit sugen på!? Blev så glad.

Annars har jag inte lämnat hemmet sen i onsdags och mest bara legat på soffan och läst böcker. Här är fem böcker jag läst de senaste fem dagarna:

Lapvona av Ottessa Moshfegh

Jag har läst tre böcker av Ottessa Moshfegh innan, My Year of Rest and Relaxation, Homesick for Another World och Eileen. Älskade de två förra, tyckte den senare var sådär. Hennes nya bok är väldigt annorlunda, framför allt för att den utspelar sig i ett fiktivt samhälle på medeltiden, men man känner ändå igen vissa teman. Det är äckligt och konstigt och mörkt humoristiskt, och det finns inte en sympatisk karaktär i sikte. Tyckte mycket om Lapvona, men den är nog inte för äckelmagade.
4/5

Spindeln av Lars Kepler

Varje gång det kommer ut en ny Kepler-bok väntar jag med att börja läsa den till en dag då jag har noll saker inplanerade och kan sätta mig och läsa 600 sidor i en sittning, eftersom jag vet att de här böckerna är omöjliga att lägga ifrån sig. Alltså de är ju fortfarande deckare och kanske ingen stor litteratur, och jag stör ihjäl mig på den sagolikt vackra karaktären Saga Bauer (känner mig förolämpad av att bli skriven på näsan på det här sättet), men Joona Linna-böckerna tillhör ändå mina favoriter när det kommer till svenska kriminalromaner. Med allt det sagt så läste jag även ut Spindeln i en sittning och tyckte att den levde upp till förväntningarna.
3/5

Daisy Jones & The Six av Taylor Jenkins Reid

Det här är en berättelse om ett fiktivt rockband på 70-talet, inspirerad av Fleetwood Mac och skriven i en dokumentär intervjuform. Jag gillade verkligen det här sättet att berätta historien om Daisy Jones & The Six på. Plus att jag är något av en sucker för berättelser som utspelar sig i Los Angeles mellan typ 1940 och 1980.
4/5

Ingen jämfört med dig av Jonas Brun

Den här boken har stått på min att läsa-lista i flera år, men nu blev det äntligen av att läsa den. Någon på Goodreads beskrev den som “Acimans Call Me by Your Name möter Schulmans Överlevarna” och det är en så träffsäker beskrivning att jag inte har något mer att tillägga.
4/5

Detaljerna av Ia Genberg

Jag tänkte att jag skulle läsa några av årets Augustpris-nominerade böcker och den här fick jag av min faster i våras så den låg redan på nattduksbordet. Det är en fin berättelse bestående av fyra porträtt av människor som har varit viktiga för berättarjaget på ett eller annat sätt. Det är också ett kärleksbrev till litteratur och läsning, vilket jag uppskattar. Jag blev kanske inte lika berörd som andra som läst Detaljerna, men förstår varför den är nominerad.
3/5

***

Och just det, jag har fått rapporter om att bloggen strular, så om du läser detta, kan du inte lämna en kommentar så att jag vet att det fungerar? Gärna med ett boktips, men det är inget krav ?

Jag flyger till Sverige om några timmar och har laddat ner fyra böcker till min läsplatta inför resan. Jag brukar läsa ut i genomsnitt 2,5 böcker på en flygresa mellan San Diego och Stockholm, men det skadar ju inte att ha extra läsmaterial om det skulle behövas.

Om någon annan behöver lästips kommer här några bra böcker jag har läst på sistone.

Stay and Fight av Madeline Ffitch

Jag har läst dryg 30 böcker hittills i år, men fram till väldigt nyligen hade ingen av dem fått en femma i betyg. Sen läste jag Stay and Fight. Det är en lite märklig berättelse om en udda familj som lever off the grid i Appalachia, berättad från flera olika perspektiv. Originell, fin och sorglig. Älskade denna.
5/5

The Song of Achilles av Madeline Miller

Den andra femman kom bara några veckor senare. Madeline Millers Circe var en av de bästa böckerna jag läste 2019 och Song of Achilles av samma författare var även den helt otrolig. Här tar Miller myten om Achilles och återberättar den ur ett queer-perspektiv. Otroligt stark berättelse om kärlek, vänskap, krig och män med stora egon.
5/5

The Body in Question av Jill Ciment

Lågmäld och snabbläst berättelse om en kvinna som sitter i juryn i en mordrättegång i Florida. Det här är en närmast perfekt roman, från den mångtydiga titeln till den gassande hettan som metafor för stämningen till de anonyma karaktärerna. Älskar kontrasten mellan det sensationella mordet och den vardagliga tristessen hos jurymedlemmarna.
4/5

Vinnarna av Fredrik Backman

Jag har läst nästan allt Backman har skrivit och i varje bok stör jag ihjäl mig på hans språk. Kanske speciellt i Björnstad-triologin. Det är som att varje mening måste innehålla en universell sanning, som att allt är skrivet för att vara så citerbart som möjligt. Eller för att bli amerikansk film. Får faktiskt exakt samma känsla som i amerikanska actionfilmer när presidenten håller tal—det är högtidliga formuleringar och dramatisk musik som bygger upp till ett crescendo och jag vet ju exakt vad de håller på med: de försöker få mig att känna något, ge mig gåshud. Men grejen är ju att det funkar? Trots att jag i princip hatläser mig igenom varje Backman-bok så blir jag ju rörd. Det är ju fina berättelser om sympatiska människor. Och de skulle bli bra amerikanska filmer. Så ja, jag gillade Vinnarna också, trots allt.
4/5

The One Hundred Years of Lenni and Margot av Marianne Cronin

En fin och sorglig och rolig berättelse om en 17-åring och en 83-åring som blir vänner. De bor båda på en sjukhusavdelning för dödligt sjuka och berättar historier om sina liv för varandra. Läste denna på engelska men en av huvudkaraktärerna är från Sverige så den innehåller en del svenska också.
3.8/5

Disorientation av Elaine Hsieh Chou

Den här läste jag ut sent igår kväll. En rolig, jobbig, knäpp, satirisk, politisk och helt oförutsägbar berättelse om en asiatisk-amerikansk doktorand som kommer ett mysterium på spåren som förändrar hela hennes liv. Inte perfekt, men ändå läsvärd.
3.8/5

***

Vad är det bästa du har läst på sistone?