• Litteraturbloggen

    Sju böcker jag vill läsa i juli

    Nu är det mindre än en vecka kvar tills jag åker till Sverige. Är både extremt peppad och lite nervös. Har en känsla av att det kommer vara ganska jobbigt att vara ifrån Paul i en hel månad, så länge har vi aldrig varit ifrån varandra förut. Känns inte heller så snällt att lämna honom ensam här hemma med ansvar för alla djuren och huset och allt. Men han är vuxen och klarar sig nog. Får vi hoppas. 

    Igår läste jag ut Rich Boy, den sista av de nio svenska böcker jag fick med mig hem från Norge i mars. Så nu ser jag väldigt mycket fram emot att få vara i Sverige med tillgång till svenska böcker i en hel månad. Ska läsa så himla mycket. Att bara helt enkelt kunna gå till Akademibokhandeln eller Pocket Shop eller ett bibliotek och hitta svenska böcker är en sån himla lyx när man bor utomlands. (Borde väl kliva in i 2010-talet på riktigt och skaffa en läsplatta, men jag VILL INTE. Älskar pappersböcker för mycket.)

    De här står på min att läsa-lista just nu, men ni får hemskt gärna säga till om ni har andra boktips:

    Ett system så magnifikt att det bländar – Amanda Svensson
    Kärlekens Antarktis – Sara Stridsberg
    Orkidépojken – Helena Dahlgren
    Barmark – Malin Nord
    Jag går och lever – Mirja Unge
    Nej och åter nej – Nina Lykke
    Friläge – Yrsa Keysendal

  • Det ofattbara,  Litteraturbloggen

    First wave dead eller överlevare (TW: Dödsångest och katastrofer)

    I mitt närmaste kompisgäng pratar vi av någon anledning ganska ofta om vad vi skulle göra om (när?) katastrofen kommer. Vi har delat in oss i två grupper, med ungefär fem personer i varje.

    Den första gruppen kallar vi för First Wave Dead. Den består av de av våra kompisar som absolut inte vill behöva leva genom postapokalypsen utan hellre bara skulle dö direkt. 

    Den andra gruppen, som jag tillhör, vill överleva till varje pris. 

    Jag har läst två böcker på sistone som behandlar det här ämnet från olika perspektiv: före och efter katastrofen. Böckerna är Slutet av Mats Strandberg och Station Eleven av Emily St. John Mandel. 

    I Slutet är en stor komet på väg mot Jorden och alla vet exakt vilket datum och klockslag allt kommer gå under. Ingen förväntas överleva. Vad gör man under mänsklighetens sista månader? Vi får följa två tonåringar på jakt efter en sanning och ett större syfte. 

    Station Eleven handlar istället om tiden efter katastrofen. En dödlig influensapandemi har utrotat nästan hela världens befolkning. Berättelsen följer framför allt en kringresande teatergrupp som sätter upp Shakespeare-föreställningar i olika byar omkring år 20 (alltså 20 år efter pandemin). De färdas till fots genom ett hotfullt, postapokalyptiskt USA som inte längre går att känna igen. 

    Jag var lite nervös inför att läsa Slutet eftersom jag hade hört från så många att de fick grov dödsångest av den. Men sen läste jag den och fick inte ångest alls. Den gav mig snarare ett inre lugn. En av karaktärerna säger så här på ett ställe i boken: “Jag tycker att det finns nåt skönt i att det är såhär det tar slut. Inte så att jag är glad för det … men om allt ändå ska gå åt helvete så är det i alla fall inte vårt fel. Och vi kan inte göra något åt det.” Och det ligger liksom något i det?

    Station Eleven däremot… Jag läste ut den i februari och har haft svårt att skaka av mig den sen dess. Med tanke på hur vi behandlar den här planeten känns det inte helt orimligt att vi eventuellt kommer att behöva leva i ett samhälle som liknar det i boken, där det inte längre finns någon elektricitet eller rinnande vatten eller bensin eller internet. Man tar sig runt till fots och måste varje dag skaffa föda på något sätt. Extremt klimat och farliga människor lurar bakom varje hörn. 

    Ju mer jag tänker på detta, desto mer benägen blir jag att gå med i First Wave Dead-gruppen. Jag vill tro att jag är en överlevare, men är att leva det absolut viktigaste som finns, till varje pris, oavsett vilken sorts liv det är? Kanske. Jag vet inte.

    Hur tänker ni, är ni First Wave Dead eller överlevare? 

  • Litteraturbloggen

    Alla böcker jag fick med mig från Norden

    Vi är hemma i Kalifornien igen, sen i lördags kväll, och jag tror äntligen att jag har blivit av med jetlaggen. Det är varmt och skönt här också, en väldig kontrast till snövintern i Norge. 

    Det bästa jag fick med mig hem var en halv resväska full med böcker på svenska. Min pappa hade med sig sex stycken till mig och jag köpte fyra till när vi var i Mora. Vi tar en titt!

    Dessa fick jag av pappa. Alla efter mitt önskemål, förutom Om tyranni. Slutet läste jag ut dagen efter vi kom till Norge, och den tänkte jag skriva mer om i ett eget inlägg. Sen läste jag hela Pappaklausulen på flyget hem, tyckte den var väldigt bra (4/5) men kanske inte Hassen Khemiris bästa? Tycker ändå lätt att han är en av Sveriges bästa författare.

    Nu läser jag Nora eller brinn Oslo brinn, så jag får återkomma om den och de andra.

    Sen plockade jag på mig ett gäng deckare på Akademibokhandeln i Mora (tack snälla för alla tips!). Två hade jag hunnit läsa ut innan vi var tillbaka i USA igen. Det är min bästa grej med semester, att ha tid att läsa läsa läsa. Jag läste alltså fyra böcker förra veckan. Paul, som inte läser speciellt mycket till vardags, läste tre! Tänker lite ödmjukt att jag har bra inflytande på honom.

    De jag har läst ut är i alla fall Silvervägen och Märkta för livet. Tyckte mycket om Silvervägen, den var så mörk och vackert skriven och kändes inte riktigt som en deckare. Märkta för livet däremot… njae. Köpte den efter att både min mamma och kvinnan i bokhandeln hade rekommenderat Emelie Schepps böcker, men tyckte inte alls att den var speciellt bra. Hade behövt snävare redigering. 

    Okej, det var det om böckerna jag fick med mig från Sverige. Har ni läst några av dessa? Vad tyckte ni?

  • Litteraturbloggen

    Alla böcker jag har läst i januari

    Nu är det februari, äntligen. Januari kändes som den längsta månaden någonsin? Kanske för att jag inte har druckit en droppe alkohol på fem veckor. Det ska det bli ändring på idag. Jag tänkte dricka en (1) öl, äta lite lösgodis från Ikea och gå och lägga mig tidigt. Som det sig bör en fredag i februari. 

    Men först detta. Jag läste ut fem böcker i januari, så jag tänkte att vi kunde ta en titt på dem.

    If We Were Villains av M.L. Rio
    ÄLSKADE den här boken, antagligen för att den påminner väldigt mycket om Donna Tartts The Secret History (detta är även anledningen till att jag ville läsa den). Tänk: dödsfall bland rika kids på pretentiös internatskola. Plus en extrem dos Shakespeare. 
    5/5

    Den oändliga familjen av Cilla Naumann
    Denna började långsamt men byggde lågmält upp för ett crescendo på slutet. Mörkt, sorgligt och fint om en familj som flyttar från Kalifornien till Stockholm men har en hemlighet. 
    4/5

    Eleanor Oliphant Is Completely Fine av Gail Honeyman 
    Även denna började långsamt men blev bättre mot slutet. Mycket mörkare än jag hade förväntat mig eftersom den marknadsförs som en “rolig bok” (vilket den är, också).
    4/5 

    Educated av Tara Westover
    Lyckades äntligen läsa denna biografi skriven av en kvinna som växte upp i en familj av mormonska survivalists (överlevare? nä va?) på ett berg i Idaho. Allt som är fel med USA sammanfattat i en familj, ungefär. Mycket läsvärd. 
    4,5/5

    Något måste beslutas av Johannes Lichtman
    Handlar om en drogberoende svensk-amerikan som flyttar från USA till Lund för att plugga. Om missbruk, flyktingkrisen 2015 och Sverige från ett amerikanskt perspektiv. Fastnade inte riktigt i denna, tyckte inte om huvudkaraktären. 
    3/5

    ***

    Det var det. Vad har ni läst på sistone?

  • Litteraturbloggen

    Mitt bokår 2018

    Så här har mitt bokår sett ut hittills 2018. En dryg vecka kvar av året, så mycket kan väl för all del fortfarande hända. 

    Antal lästa böcker:
    40. Det är hela nio böcker fler än jag läste förra året, vilket jag känner mig nöjd med. Bara romaner. Inte en enda fackbok och inte en enda ljudbok eller e-bok, för såna har jag fortfarande inte fattat grejen med. Det har varit ett bra läsår. 

    Bästa boken jag läste i år:
    Dessa fyra böcker gav jag en femma i betyg. Utan inbördes ordning:

    George Saunders – Lincoln in the Bardo
    Kristin Hannah – The Nightingale
    Gregory David Roberts – Shantaram
    Khaled Hosseini – A Thousand Splendid Suns

    Kul ändå att två av dessa (Shantaram och Tusen strålande solar) låg på topplistorna när jag jobbade på Akademibokhandeln för många (10+) år sen. Och att jag inte lyckades läsa dem förrän nu. 

    Svårast att lägga ifrån sig:
    Lars Keplers Lazarus. Läste ut hela i en sittning. 

    Sämsta boken jag läste i år:
    Helt klart Predator av Patricia Cornwell. Jag hittade den i ett sånt där litet biblioteksskåp utanför mina grannars hus, så jag får trösta mig med att jag i alla fall inte betalade något för denna. Det finns två grepp kring att avsluta en roman som jag absolut avskyr. Det ena är att huvudpersonen vaknar upp och allt var en dröm. Det andra är att mördaren (eller någon annan viktig karaktär) lider av personlighetsklyvning, så flera karaktärer i boken visar sig vara samma person. Gissa hur Predator slutade. 

    Sorgligaste boken jag läste i år:
    Antagligen Where the Crawdads Sing av Delia Owens. Grät mig genom slutet och gav sen bort den till en kompis, vilket jag ändå tycker är det bästa betyget på en bok. 

    Roligaste boken jag läste i år:
    Lincoln in the Bardo var otippat rolig, jag fnissade högt för mig själv flera gånger. The Power av Naomi Alderman var väl kanske inte haha-rolig utan mer skadeglädje-rolig, eftersom den handlar om ett samhälle där kvinnor har all makt. 

    Längsta boken jag läste i år:
    Shantaram, 931 sidor. Började läsa den i slutet av 2017 och läste inte ut den förrän i juni i år. Det var en sån bok jag läste i etapper, mellan andra böcker. Så himla lång.

    Antal kvinnliga författare:
    19. 

    Antal manliga författare:
    16. Jag läste dock 22 böcker skrivna av män eftersom jag läste två av Fredrik Backman och hela sex av Michael Connelly. Mitt guilty pleasure. 

    Antal böcker på svenska:
    6.

    Antal böcker på engelska:
    34.

    Antal böcker i översättning:
    Inte en enda, tror jag?

    Antal böcker från Barack Obamas lista över det bästa han läste 2017:
    Jag saknar att ha en president som läser böcker, så jag lägger till den här frågan. Dessa tre läste jag från Obamas lista:

    Naomi Alderman – The Power
    Moshin Hamid – Exit West
    Jesmyn Ward – Sing, Unburied, Sing 

    Rekommenderar alla.

    Mål inför bokåret 2019:
    Vill läsa betydligt fler böcker på svenska.

    ***

    Vad var det bästa DU läste i år?

  • Litteraturbloggen

    Solange och mitt förflutna som pretentiös litteratursnobb

    En gång i tiden pluggade jag litteraturvetenskap på Stockholms universitet och rörde mig i pseudo-intellektuella kretsar på internet. Jag var besatt av författaren Willy Kyrklund och skrev både min b- och c-uppsats om hans böcker. Sen dess hade jag inte läst något av Willy K på flera år, tills häromdagen när jag bestämde mig för att läsa om Solange

    Läste ut den igår kväll och hade en nästan fysisk reaktion där jag slungades tillbaka i tiden till ca 2005. Mitt bloggarkiv är fullt av extremt pretentiösa inlägg som jag knappt kan läsa utan att ha skämskudden framme. Men några guldkorn också. När Willy Kyrklund dog för 10 år sen skrev jag denna hyllning:

    Jag har ständigt huvudet fullt av dina ord, kanske fler av dina än mina egna. ‘Alla ord, när handling fattas, äro dåraktiga och tomma’ skrev du i Polyfem förvandlad och så väl det sammanfattar tanken på att skriva något som gör dig rätta. Allt jag vill säga har du redan sagt. Ingen har någonsin betytt mer för mitt förhållande till ord, språk, litteratur, filosofi, läsglädje, inspiration och skrivkramp.

    Saknar att känna så starkt inför en författare, eller litteratur i allmänhet för den delen. Att läsa om Solange påminde mig om den känslan. Här är förresten en recension jag skrev om den boken på Dagens Bok år 2005, när jag var 19. Tycker att den är rätt fin, trots att jag använde formuleringar som denna: “Willy Kyrklunds i det närmaste minimalistiska prosa – stundtals abstrakt svävande men alltid lika vacker – ger berättelsen en vitalitet som är lika gripande aktuell trots att det har gått ett halvt århundrade sedan den skrevs.” Som sagt, skämskudde.

    Bonus-bild på mig som pretentiös nittonåring:

  • Litteraturbloggen

    4 böcker jag har läst den senaste månaden

    Här kommer några boktips! Jag är inne i en sån där läsperiod just nu där jag helst bara vill sitta utomhus i skuggan och läsa hela dagarna. De här böckerna har jag läst hittills i augusti.

    The Nightingale av Kristin Hannah

    Detta epos handlar om två systrar i ett ockuperat Frankrike under andra världskriget. Jag är i regel ganska ointresserad av WWII-romaner, men jag tyckte väldigt mycket om denna, antagligen för att den inte handlar om männen som krigade utan om kvinnorna som stannade hemma (och krigade på sitt sätt). Den här boken är nästan 600 sidor lång och jag läste hela från början till slut i söndags, kunde inte lägga ifrån mig den. Gav den 4,5/5 i betyg. 

    Magpie Murders av Anthony Horowitz

    Det här är en sån bok jag hade kastat mig över när jag pluggade litteraturvetenskap och var helt insnöad på allt som var meta. Magpie Murders är namnet på en traditionell brittisk deckare som vi får läsa inuti denna lite mindre traditionella brittiska deckare. Så, två mordmysterier till priset av en, kan man säga. Spännande upplägg. 4/5.

    Moxie av Jennifer Mathieu

    Klickade hem denna efter att ha läst Fiats recension och blev inte besviken. Handlar om systerskap, feminism och riot grrrls på en ultrasexistisk high school i Texas. Alla mina svagheter. Borde vara obligatorisk läsning i högstadiet. 4/5.

    The Hate U Give av Angie Thomas

    Denna bok och Moxie påminner om varandra på flera sätt, inte minst för att de tacklar stora politiska frågor på ett tillgängligt sätt för ungdomar. I The Hate U Give får vi följa en svart tonåring som ser en av sina bästa vänner skjutas ihjäl av polis. Hela berättelsen är en uppgörelse med rasism, polisvåld, gängvåld och segregation. Även denna borde vara obligatorisk läsning framför allt för amerikaner. 4/5. 

  • Litteraturbloggen

    Ge mig alla böcker

    Jag är inne i en extrem läsperiod just nu och älskar det. Har läst ut tre böcker på tre dagar, och nu har jag slut på olästa böcker igen. En bra grej med området jag bor i är i alla fall att flera av våra grannar har såna här små “bibliotek” på tomten där man helt enkelt kan gå och hämta en bok om man behöver. Senast häromveckan behövde jag något nytt att läsa, så jag tog med mig Lola på en liten promenad. 

    Hittade denna, som jag aldrig läste när den kom ut för 11 år sen, av författaren till Flyga drake. Den är aktuell som pjäs i San Diego just nu, så det här kändes som ett bra tillfälle att äntligen läsa den. Och om ni inte har läst Tusen strålande solar ännu kan jag verkligen rekommendera den. Det är den första boken i år jag har gett en femma i betyg (på Goodreads, här är min profil). 

    Vilken är den bästa boken du har läst på sistone?

  • Litteraturbloggen

    Utan snille och med dålig smak

     
    När jag var en pseudointellektuell nittonåring som pluggade littvet och hade storslagna kulturelitsdrömmar brukade jag säga, halvt på skoj och halvt på allvar, att en dag skulle jag sitta i Svenska Akademien. Sen kom jag på bättre tankar, och det var väl en jävla tur. Har då aldrig sett på maken till vidrigt gubbvälde. 
     
    Jag må bo på andra sidan Atlanten och vara väldigt långt från Stockholms kultursväng these days, men idag visar jag ändå min solidaritet genom att bära #knytblusförsara
     
    Horace Engdahl och co kan dra åt helvete.
  • Litteraturbloggen

    En djupdykning i mina läsvanor

    Hittade den här listan hos Sofia, och eftersom jag just fick hem ett spännande bokpaket i brevlådan (se ovan) känns det som ett bra tillfälle att svara på de här frågorna.

    Hur många böcker läser du på ett år?

    Jag läser i genomsnitt två böcker i månaden. Ibland fler, ibland färre. Men mellan 20 och 30 böcker totalt brukar det bli. 

    Hur många böcker lyssnar du på i månaden, som ljudbok?

    Inga. Jag har aldrig lyssnat på en ljudbok. Eller, jo, en. Jag lyssnade på Da Vinci-koden som ljudbok när den precis hade kommit ut. Det var perfekt eftersom jag hade sömnsvårigheter på den tiden (när var detta? 2005?) och jag somnade alltid så fort jag satte på den. Jag är gammaldags och föredrar mina böcker i pappersformat.

    Var får du tag i dina böcker?

    Så gott som alla böcker jag läser har jag antingen köpt (på nätet eller i butik) eller fått hitskickade från Sverige av mina snälla föräldrar.

    Hur håller du koll på de böcker du har läst?

    Goodreads! Här är min profil.

    Inbunden eller pocket?

    Pocket all day everyday.

    Vilken genre läser du oftast?

    Contemporary fiction varvat med lagom många deckare och YA. 

    Att läsa högt, vad tycker du om att göra det?

    Det är inget jag gör, någonsin. Inte för att jag har något emot det, jag har bara ingen att läsa för? Paul kanske, men han är mer intresserad av facklitteratur än romaner. Plus att han inte kan svenska. 

    Har du någon särskild strategi för att läsa mer?

    Nä, jag läser varje kväll innan jag somnar, det brukar räcka gott och väl för mig. Men om jag känner att jag är i en lässvacka och vill läsa mer brukar jag köpa en hög deckare. Inget botar en lässvacka som en ordentlig bladvändare. 

    Avslutar du böcker halvvägs?

    Ja, hela tiden. Har över 10 oavslutade böcker på nattduksbordet just nu. Men vissa kommer jag nog läsa ut någon gång, behöver bara en paus. 

    Hur håller du reda på var i boken du befinner dig?

    Någon sorts bokmärke, typ ett kvitto eller avriven pappersbit. 

    Hur kommer du ihåg favoritpartier i en bok?

    Jag viker ett hundöra av det nedre hörnet på sidan jag vill komma ihåg.

    Vilka böcker är de bästa du har läst på länge?

    Homegoing av Yaa Gyasi och boken jag läser nu, I Am Here av Jonathan Safran Foer. Fast den är långsam, har läst den i typ två veckor och är bara halvvägs. 

    Vilka är dina favoritförfattare?

    Willy Kyrklund, alltid. Andra författare jag läser allt av: Jonas Hassen Khemiri, James Frey, John Ajvide Lindqvist, och Jerker Virdborg. Det här är ju lite knäppt insåg jag nu. Jag läser helt klart fler böcker skrivna av kvinnor än av män, men på något vänster är alla mina favoritförfattare män vars namn börjar på J? Lite självrannsakan kanske vore på sin plats.