Category

Vardagsanekdoter

Vardagsanekdoter

Pauls high school-återträff, men mest en läskig grej som hände

Igår var vi på Pauls 20-åriga high school-reunion. Han tog studenten 1998 i Palmdale norr om LA, men av någon anledning hade alla röstat på att ha återföreningen i San Diego. Passade oss perfekt!

Kvällen började dock med lite drama: Vår närmsta granne, Anne, är en väldigt skröplig dam i 90-årsåldern som bor ensam med sin hund. Igår när vi var på väg att åka hemifrån hörde vi hunden skälla oavbrutet, vilket är ovanligt, så vi gick över till Annes hus för att kolla så att allt var ok. Eftersom Anne älskar Paul fick han uppdraget att knacka på. Han ropade hennes namn utan att få något svar. Så han öppnade dörren, som var olåst, och klev in. Ropade hennes namn igen utan att få svar.

Vid det här laget började vi bli lite oroliga. Det är inte likt Anne att gå iväg någonstans och lämna dörren olåst, och dessutom inte ta med sig hunden. 

Hennes sovrumsdörr var stängd och varken Paul eller jag vågade öppna den. Så vi gick hem till Shelly, en annan av våra grannar, som är lite som kvarterets mamma. Hon känner alla och har koll på allt som händer. Shelly följde med oss tillbaka till Annes hus, och sen stod vi alla tre i hennes vardagsrum och andades i fyrkant. Shelly berättade att hon bara hade hittat en död person tidigare, och det var hennes pojkvän. Hon bad en liten bön om att inte behöva hitta en till. 

Och precis när vi var på väg att öppna dörren hörde vi en annan granne utanför. Hon klev in med en bebis på höften och berättade att hennes man hade sett Anne gå förbi deras hus bara en kvart tidigare. Så vi öppnade sovrumsdörren bara för att dubbelkolla, och rummet var tomt. Anne var inte hemma. Hon hade bara gått iväg någonstans och glömt att låsa dörren.

Det var en sån sjuk lättnad, ni fattar inte. Paul och jag är Annes närmaste grannar, och hon är verkligen gammal och inte i så himla bra skick, så vi hade redan börjat förbereda oss mentalt på att något sånt här skulle kunna hända. Tack och lov att det var falskt alarm den här gången. 

Ja, och sen åkte vi alltså till Pauls high school-reunion. Det var strandtema, så vi hade våra bästa Hawaiiskjortor på oss. En rolig grej var att typ 7 olika personer som jag aldrig hade träffat tidigare kom fram till mig och sa att de följer mina och Pauls äventyr på Facebook och Instagram. Vi var eventuellt även det enda paret där utan barn. Jag glömmer ibland att vi inte lever ett “traditionellt” vuxenliv. 

Sen var det en kvinna som gick runt och skällde ut alla som hade varit elaka mot henne i high school, innan hon stormade ut och försvann. You go girl!

Jobbrelaterat, Vardagsanekdoter

Inte en lugn stund

Den här sensommaren/hösten alltså. Kom hem från Ohio och Kentucky i lördags (via Michigan, så jag var alltså i fyra delstater på en och samma dag) och om bara några veckor bär det av igen. Alla vi känner verkar nämligen ha bestämt sig för att ställa till med destinationsbröllop den här hösten, så på mindre än en månad ska vi iväg på bröllop i Utah, New York och Palm Springs, plus en möhippehelg i Joshua Tree.

Alla mina pengar just nu går till flygbiljetter och hotellrum och Airbnb-hus och glamping-tält. Jag älskar att gå på bröllop och det är nära vänner som gifter sig i alla tre fallen, men jag kan ändå känna att det är liiiite olägligt att allt händer på samma gång. Jag har i alla fall obegränsat med semester nu så jag slipper räkna semesterdagar eller ta obetalt, alltid något. 

Förra veckan i Cincinnati var för övrigt över förväntan. Jag trodde att jag skulle vara på kontoret på dagarna och sen ha lediga kvällar att ägna åt att blogga och läsa böcker, men så blev det INTE. Istället tillbringade jag hela dagarna antingen framför min laptop på kontoret eller i möten (varav ett åtta timmar långt maratonmöte), och efter jobbet åt jag middag och drack drinkar med några av mina kollegor exakt varje kväll. Har knappt haft en vaken minut för mig själv, vilket ändå känns helt okej. Jag jobbar med en massa bra personer och när de flesta bor i olika delar av landet och jobbar hemifrån känns det extra viktigt med teambuilding.

En annan grej som hände förra veckan är att jag började äta mjölkprodukter igen. Har ätit helveganskt i nästan ett år nu, men på sistone har det börjat kännas som att jag inte får i mig ordentligt med näring. Det var extra påtagligt under vår Kanada-roadtrip där jag under två veckor fick improvisera ihop nästan varje måltid. Det hade även varit nästan omöjligt att äta veganskt förra veckan i Ohio och Kentucky, och jag har liksom ingen lust att leva på pommes och isbergssallat medan alla omkring mig äter sig mätta. Det känns betydligt mindre ätstört från mitt håll att kalla sig vegetarian, och sen kan jag ju för all del fortfarande äta mestadels veganskt när det finns god/nyttig/mättande mat att tillgå. 

Vet att jag egentligen inte behöver försvara det här valet på bloggen, men nu blev det visst så.

Vardagsanekdoter

En ny era

Idag är det 20 April, dvs den internationella marijuanadagen. På mitt jobb har vi en ganska avslappnad inställning till alkohol — vi har ofta öl- och spritprovningar på arbetstid (vi hade en senast igår), och det finns alltid öl i kylen om man känner sig törstig. Och nu när weed är lagligt i Kalifornien tyckte en av mina kollegor att det var rimligt att bjuda kontoret på lite blandade “THC-infused treats”. Så här skrev kollegan i ett mail:

“5 mg should give you a light buzz for a couple hours. I recommend it if you’re doing creative work, if you need to brainstorm something from a new perspective, or simply want to chill out. I do not recommend it if you have to work with numbers, make any important telephone calls, or are prone to impulse online purchases.”

Jag är ju som sagt 100% för legalisering, men det här känns ändå som en ganska knäpp grej? Alltså, jag lägger mig inte i vad folk gör på fritiden, men det är kanske inte så produktivt att vara hög på arbetstid. Eller så är det mer produktivt, jag vet inte? Jag jobbar aktivt på att vara öppensinnad och inte moralisera över eller döma andra människors val, så jag behöver kanske bara vänja mig vid att det är så här det är nu. Om öl är ok så ska såklart marijuana vara det också. 

Har inte hört något från upper management om kollegans påhitt ännu. Men det märks verkligen att USA är på väg in i en ny era. Spännande, ändå.

Motorcyklar, Vardagsanekdoter

Sadelväskor fulla med grönkål och en video

Har skaffat mig ett par sadelväskor till hojen och idag insåg jag att de är perfekta för mathandling. Det har varit så kallt på sistone att jag har tagit bilen till jobbet de senaste veckorna, men idag var det ganska varmt. Eller, “varmt”. Det var runt 12 grader när jag åkte hemifrån i morse. Ändå bättre än de 6 grader det har varit på morgnarna den senaste månaden eller så. 

I vilket fall som helst hade jag glömt att jag hade tänkt åka och handla mat direkt efter jobbet, vilket inte brukar gå om jag inte har bilen. Sen kom jag på att jag hade sadelväskor och åkte och handlade i alla fall. Och det gick hur bra som helst! 

Vet inte varför jag tyckte att detta var värt ett helt inlägg, men nu blev det så i alla fall. Jag gjorde för övrigt en recension av de här sadelväskorna på Red Rag Garage, med tillhörande video. Det var rätt kul, jag borde kanske försöka lära mig det här med att redigera video på riktigt.

Irritationsmoment, Vardagsanekdoter

Killgissar att det här var den kallaste dagen på 10 år

Ggghhh den här dagen alltså. Den började med att jag gick ut till bilen för att köra till jobbet tidigt i morse och upptäckte att Paul hade råkat ta med sig min bilnyckel till sitt jobb. Det var fem plusgrader ute och jag var INTE sugen på att ta hojen till jobbet, speciellt efter att ha kört i fyra timmar genom iskyla på väg hem från Mexiko dagen innan, men jag hade inget annat val. 

Fem grader låter kanske förresten inte så kallt jämfört med snö och minusgrader. Men när man bor i ett hus med papperstunna väggar och inga element eller centralvärme är det ganska miserabelt. Det är ungefär samma temperatur inomhus som utomhus hemma hos oss året runt. Så här års sover jag fullt påklädd med cirka sju täcken och vaknar ändå av att jag fryser. 

Jag satte i alla fall på mig mitt varmaste MC-ställ och tog hojen till jobbet i vinterkylan. Jag kan inte minnas att det någonsin har varit kallare än så här i San Diego under de nästan 10 åren jag har bott här. Så av alla dagar att råka ta med sig fel bilnyckel var det här den allra sämsta. (Paul hade i alla fall jättedåligt samvete och köpte en flaska vin åt mig för att be om förlåtelse.)

Det blev lite varmare under dagen. Knappt 14 grader när jag åkte till tandläkaren vid lunchtid. 14 grader är dock fortfarande alldeles för kallt när man sitter på en motorcykel på motorvägen i 30 minuter.

Kan det bli sommar nu tack?

Vardagsanekdoter

Ett kort inlägg om ingenting eftersom jag har tillfällig sömnbrist

Åh, Chuck Ragan var SÅ bra igår. Hans röst är inte av denna världen, det är närmast sexuell stämning i rummet när han spelar? Liksom, man SER hur alla tjejer står längst fram och dreglar, och hur deras killar står bakom och försöker känna sig säkra i sin manlighet. Så även för det heterosexuella par jag ingår i, misstänker jag. Jag grät två gånger för att det var så bra. Spelningen var dock inte slut förrän runt klockan 1 på natten, så det blev inte så mycket sömn för mig i natt. Paul lyckades inte ta sig till jobbet idag, vilket jag har full förståelse för. Men ändå: VÄRT DET.

Nu är det i alla fall bara en timme kvar på arbetsdagen, sen får jag äntligen gå hem och kolla på Gilmore Girls i några timmar tills det känns rimligt att gå och lägga sig. Jag brukar kolla igenom alla 7 säsonger av Gilmore Girls en gång om året ungefär, och är redan på säsong 6 igen. Vill inte att det ska ta slut trots att jag vet exakt vad som händer och kan alla repliker utantill. 

Vardagsanekdoter

Ska bli bättre på att blogga i februari och en ny vegansk restaurang

Här var det tyst! Det tänkte jag råda bot på genom att försöka blogga varje dag i februari. Så bered er på en del ganska ointressanta vardagsinlägg. Vi kan börja med detta. 

På lördag öppnar en ny vegansk restaurang som heter Anthem i mina hoods. De hade tidigare en food truck på en massa farmers markets i stan, men nu blir det alltså riktig restaurang av det hela. De kommer även att ha en vegansk deli och marknad där man kan köpa i princip allt man behöver för att laga vegansk mat hemma på ett och samma ställe. Så himla bekvämt. Min kompis Dannielle är en av personerna bakom det här projektet, så igår fick jag och Edy komma och provsmaka ungefär hundra olika rätter från den nya menyn och allt var SÅ GOTT. Några exempel:

Jag kan i och för sig fortfarande inte äta riktig mat om den inte är väldigt mjuk eller skuren i pyttesmå bitar, så de där burgarna var det ju bara att glömma. Här är i alla fall en artikel jag skrev om detta ställe. Tips om ni har vägarna förbi San Diego!

En rolig grej är för övrigt att kocken på Anthem tidigare spelade bas i deathgrindbandet Cattle Decapitation. Vet inte riktigt hur det bandnamnet går ihop med att vara vegankock, ha.

Vardagsanekdoter

Vardagen i november

Bleh, jag vet inte vad mitt problem är, men jag har känt mig så himla… ur balans på sistone. Jag antar att det har att göra med att vi ställde om till vintertid i söndags, men den här veckan har verkligen bara varit lång och mörk och oinspirerande. Och så har jag känt mig allmänt illamående och utmattad hela veckan. Kort stubin har jag också haft.

Efter att en del av mitt avgasrör ramlade av när vi var ute och körde hoj förra helgen så mailade jag företaget som jag köpte röret av för att få en ersättningsdel (det var ett tillverkningsfel, inte användarfel), men de var inte speciellt tillmötesgående och jag är inte världens mest diplomatiska person när jag får dålig service. Så till slut fick Katie kliva in och svara på deras mail åt mig – några skämt och snälla ord som strök de manliga egona medhårs hjälpte, och nu får jag en ny del gratis. Världens sämsta vecka för mig att försöka ta tag i grejer. Tur att man har diplomatiska vänner.

Jag gick och la mig tidigt igår kväll och tog sovmorgon idag så jag fick omkring 10 timmars sömn, det hjälpte i alla fall lite. 

En annan grej som hjälper? Paul och jag sticker till Cabo i Mexiko på lördag och stannar i fyra dagar. Där är det enligt uppgift både varmt och hög luftfuktighet, och vi ska bo på ett resort precis vid havet (se bild nedan). Min bästa kombination. 

Vardagsanekdoter

Det läskigaste på hela Halloween

Idag är det Halloween aka årets roligaste högtid. Jag orkade inte komma på en till utklädnad, så jag körde på min Amy Winehouse-peruk idag också. Den är så högt tuperad att jag knappt fick plats i min bil imorse, takhöjden är för låg. Så här ser vi ut på kontoret idag i alla fall:

I övrigt tog Paul och jag ner alla våra Halloweendekorationer från framsidan av huset igår. Vi planerar att sitta inne och gömma oss med släckt utebelysning ikväll så att det inte kommer några barn och knackar på för att tigga godis. Barn är mycket läskigare än spöken och häxor och sånt. 

En annan grej vi firar den här veckan? Indictment Week! Äntligen händer det något i hela den här Rysslandshistorien. 

Vardagsanekdoter

Några snabba måndagsuppdateringar

– Jag kom hem från fyra dagar i öknen och Babes Ride Out igår, lite sliten men lycklig ända in i själen. BRO är verkligen en av de bästa grejerna i mitt liv, är så glad att det finns. Det kommer såklart ett ordentligt inlägg om det när jag har orkat gå igenom och redigera bilder, men här är i alla fall årets tältfoto. Nu sjunger det dock på sista versen, så det här blir eventuellt det sista fotot i det lilla blå tältet.

– Jag fyller år på lördag. Hade egentligen inte tänkt göra något speciellt eftersom det är Halloween-helg och det redan händer så mycket, men sen bestämde jag mig för att ha en liten BBQ för mina närmsta vänner i alla fall. Med Halloween-tema såklart. Har redan min kostym kirrad och klar. Ni får se snart!

– På tal om Halloween skrev en av mina kompisar på Facebook idag att det verkar som att San Diego har klätt ut sig till Palm Springs inför Halloween eftersom det är så varmt. 35 grader idag. Men jag klagar inte, jag bävar redan inför vinter och temperaturer under 20 plusgrader. Borde väl egentligen bo typ på Hawaii. 

– Jag funderar på att söka det här drömjobbet som New York Times la ut idag. Antar att de kommer få i runda slängar en miljon ansökningar dock, så det är väl egentligen inte ens värt att lägga tid på. 

– Och just det, ni är ett par stycken som har efterfrågat hojtips för nybörjare, så jag skrev ett inlägg om detta på Red Rag Garage. Det här är första delen i en serie för tjejer som är sugna på att börja köra motorcykel, så det kommer mer. Stay tuned!