Jag är sämst på det här med klänningar. Kan räkna på ena handen (eh, och bara använda två fingrar) de gånger jag hade klänning på mig under 2014. Har blivit så himla mycket en jeans- och linneperson de senaste åren att allt som inte är byxor eller shorts gör mig extremt obekväm.

Relaterad anekdot: Vi hade julfest med jobbet för någon månad sen och jag gick till gallerian för att försöka hitta en klänning att ha på mig. Kom hem med ett par (fusk-)skinnbyxor istället. Och hade på mig dem på festen. Extremt typiskt mig.

Nu är det dock så att jag ska vara brudtärna (!) på min systers bröllop (!) i Peru (!) i mars, och jag behöver hitta en klänning. Kommer liksom inte undan den här gången. Min syster har egentligen inte gett så mycket begränsningar, mer än att den ska vara svart och längre än till knäna. Och om jag nu måste ha klänning på mig känns svart långklänning ändå som ett av de bättre alternativen.

Om jag bara kunde hitta en jag gillar.

Jag har kollat Asos, Forever 21, H&M, Charlotte Russe, Urban Outfitters, ModCloth och ett gäng andra onlinebutiker och hittat NADA. (Misstänker att mitt undermedvetna letar skinnbyxor istället.) Förstår inte varför det ska vara så svårt? Vill ha något ganska enkelt och inte för urringat, och det får gärna finnas någon sorts omlott- eller lager-på-lager-känsla. Samt att den helst inte kostar halva lönen. Plus att jag är ganska lång, så ju längre klänning desto bättre.

Alltså: Har ni några tips på fina klänningar eller bra onlinebutiker så är de varmt välkomna!

Kan inte ens hitta någon bild för att illustrera vad jag gillar och/eller letar efter, så här kommer bilder på de hela TVÅ gånger jag hade klänning på mig förra året.

På bröllop i Palm Springs när en av Pauls bästa vänner gifte sig i somras. Provade säkert 20 olika klänningar innan jag hittade en (på second hand) som jag inte hatade.

På det stora Best of San Diego-partyt som mitt jobb ordnar varje år. Gammal H&M-klänning som jag inte heller hatar.

Jag har verkligen försökt att inte färga håret svart igen. Det var ett sånt himla projekt att bli av med det svarta, och jag var så stolt över att jag lyckades hålla mig till mer “naturliga” nyanser av rött, brunt och blont de senaste två åren. Men ju mer jag har tänkt på det, desto mer har jag insett att svart är den enda hårfärgen jag faktiskt känner mig bekväm i. Så here we go again.

Jag är trött på mitt hår (what else is new) och kände att det var dags att prova något nytt. Så nu kör jag en gammal klassiker – mittbena utan lugg. Har inte haft mittbena utan lugg sen jag var typ 12 så det är väl kanske på tiden. Vet inte vad jag tycker ännu, men orkar i vilket fall som helst inte klippa luggen så nu får det vara så här ett tag.

Bilden ovan är för övrigt från igår kväll, när jag och M var ute och firade lite olika saker. Mkt bra kväll. Och imorgon ska jag på motorcykelfestival och utsätta min stackars panna som inte har sett solen på 15 år för 39-gradig värme. Wish me luck.

Eftersom jag jobbar hemifrån är pyjamas eller mjukisbyxor mina överlägset mest använda plagg. Ibland kan jag tänka att jag borde börja ta Dagens outfit-bilder och lägga upp på bloggen, bara för att ha en anledning att ta på mig riktiga kläder om dagarna – det känns liksom inte så himla professionellt att gå till jobbet i leopardmönstrad pyjamas och tofflor. Men jag känner mig så fånig när folk tar kort på mig – eller ännu värre, när jag tar kort på mig själv – att det nog inte lär hända. Får helt enkelt ta mig i pyjamaskragen och klä på mig något vettigt i alla fall. Vi får se hur det går.