Det finaste jag vet
Att köra västerut på 94:ans motorväg minuterna efter solnedgången med alla rutor nedvevade, att se den osannolika himlen avspegla sig i Downtowns skyskrapor, känna vinden från Stilla Havet i håret och inandas lukten av saltvatten och storstad.
Och att det i verkligheten är så vackert att det knyter sig i magen, och att inga bilder i världen kan göra det rättvisa.
0 Comments
Gunnie
Även om bilden bara är hälften så vacker som verkligenheten så lyckas den förmedla hur fint det är! Jag förstår din vurm för solnedgångar!
Sanna
Ja, sen tog jag ju bilden medan jag körde också, genom min skitiga bilruta. Men det ÄR fantastiskt!
ulf.boman
du brås väl på far din, med vurmen för solnedgångar 😉
kan man någonsin få nog?
CINDERALLEY
Det är nog omöjligt. Att få nog, alltså.