Om varats olidliga lätthet
Min femdagarssemester är över och nu känns det skönt att vara tillbaka på jobbet igen. Igår promenerade jag barfota på en tom strand. I fredags regnade det på kvällen, och lagom till solnedgången var halva himlen mörkt grå medan den andra halvan skiftade i olika nyanser av lila och orange, och hela kusten inneslöts i ett postapokalyptiskt sken som andades domedag och pånyttfödelse på samma gång, och i vanlig ordning görs den verkliga upplevelsen ingen rättvisa med min kamera.
0 Comments
Ulf
mmmmm, just så är det. Livet, solen, havet – det bara ÄR
Mami
Åh, barfota i sanden…varm sand…sol…havsbris…nä, nu börjar jag hallucinera…
CINDERALLEY
Papi: Visst ar det harligt!
Mami: Kom och halsa pa, it's for real.
Tracen
Articles like these put the conusemr in the driver seat-very important.
Aeronavigatrix
Jag tycker också det är så sjukt svårt att göra en solnedgång/uppgång som är helt sanslös rättvisa med kamera what so ever. Men du lyckades! Särskilt den första bilden fångar ju verkligen stämningen av "slutet" (eller begynnelse om man vill vara lite mindre dystopisk).
Maisyn
That’s 2 celver by half and 2×2 clever 4 me. Thanks!
CINDERALLEY
Aurora: Av någon märklig anledning är solnedgångar det enda min billiga kamera tar hyfsade bilder av. Så det kunde ju varit värre.
Kalea
Yeah that’s what I’m taiklng about baby–nice work!
ekuwewzs
86VCNn zaxhbegnatwd
Andralyn
I think you hit a bullseye there flleas!
gqhuuvxjbu
TjjTdP wjpntxnkqmrv