Uncategorized

Om böcker

Nu går jag helt bananas här med antalet blogguppdateringar på samma kväll. Håll till godo!

Årets julklappsböcker:

Herta Müller: Hjärtdjur
Monika Fagerholm: Glitterscenen
Ann Jäderlund: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar

Jag gillar att jag bara fick böcker skrivna av kvinnor. Jag läser annars mest manliga författare, oklart varför. Jag gillar också att den korta listan innehåller en Nobelpristagare, en Augustpristagare och en Augustprisnominerad. Slutligen gillar jag enkelheten i den djupt existentiella inledningsmeningen i Jäderlund: “Varför är vi inte i paradiset?”

0 Comments

  • Anna Nio

    Aahhh, "Glitterscenen, ååhhh! Jag är SÅ sugen på den också, gnnn. Måste läsa om "Den Amerikanska Flickan" först, dock, så jag minns alla ordentligt.

    Och jag läser också mest manliga författare, och lyssnar mest på manliga musiker, vet inte heller riktigt varför. Kanske för att tjejer i allmänhet är tråkiga och enkelspåriga. :/

  • CINDERALLEY

    Haha alltså… Det där är ju en ganska grov generalisering, känner inte alls att jag kan skriva under på den. Det finns ju sjukt mycket fantastiskt begåvade kvinnliga musiker OCH författare, och konstnärer i allmänhet.

  • Sofia

    Kommer inte igenom Hjärtdjur. Men det beror nog mer på att bokens intensitet kräver mer uppmärksam läsning än jag kan uppbåda just nu.
    Håller med om att Annas generalisering är hård men måste, tvärtemot all den jämställdhet man predikar, erkänna att jag är en hårdare kritiker mot framförallt kvinnliga musiker än manliga. Och det känns ju halvdant att erkänna, men ansträngningarna att bryta det mönstret är lika halvdana så…
    Däremot läser jag nog lika många om inte fler kvinnliga författare. Så helt genus-värdelös är jag kanske inte.
    (hmm)

  • Anna Nio

    Jo visst är den hård, men jag skrev också "tjejer i allmänhet" – alltså inte alla, inte alls! Men merparten av de kvinnor jag stött på i mina dar, vare sig de är helt vanliga bekantskaper eller onåbara filmstjärnor, författare, lärare eller vad som helst, är faktiskt just precis det: tråkiga. Normala. Arketypiska. På nåt sätt nöjda med att ställa upp på den generaliserade, gängse uppfattningen om hur en kvinna ska vara: snygg, känslosam, i bakgrunden, sexig, barnkär, bla bla. Sånt gör mig arg, och trött. Jag vill inte ställa upp på den bilden, men jag vill heller inte stå på barrikader för att rasera den, jag tror på förändring genom att vara/göra det man tycker är rätt och förklara för de som lyssnar, inte slåss och tvinga. Så när jag hittar andra som är likasinnade, så blir jag i kontrast till min tidigare pessimism, överlycklig över att vi blir fler och fler!

    Nu blev det fortfarande hårt, men kanske lite mer begripligt? 😀 (Med reservation för att ämnet inte egentligen går att banta ned till några få rader såhär…)

  • CINDERALLEY

    Sofia – Jag borjade pa Hjartdjur och jag forstar vad du menar. De forsta sidorna var en ganska frustrerande kamp mot texten, men nu nar jag har borjat komma in i hennes sprak kanner jag att vi nog kommer komma overens i alla fall. Haller med om intensitetsnivan. Men man far ju inte Nobelpriset for intet!

  • CINDERALLEY

    Anna (och Sofia) – Jag erkanner villigt att jag lyssnar pa fler manliga musiker och laser fler manliga forfattare an kvinnliga. Men varfor ar det sa? Jag tror absolut inte att det ar en fraga om kvalitet, utan snarare en fraga om smak.

    Nar det galler "helt vanliga bekantskaper" kan jag halla med om att de flesta tjejer ar ganska intetsagande – MEN detsamma galler for killarna. Trakiga, normala, arketypiska. Jag vet inte om det bara ar lattare att komma undan med att falla in i en manlig stereotyp (som med allt annat den manliga halvan av befolkningen gor), men att benamningen "kvinnligt" sa gott som alltid anvands i nedsattande syfte gor mig forbannad.

    Som sagt gar det dock inte att banta ner amnet till ett par bloggkommentarer sa har. Eventuellt orkar jag skriva ett blogginlagg (!) om detta senare 🙂

  • Anna Nio

    Ja, trista killar finns det givetvis också horder av, usch! Men det som stör mig, och mycket av vad som gör tjejerna tråkiga, är att intressen såsom musik, litteratur och fram för allt film (vad jag upplevt i alla fall) faktiskt anses som nånting killar regerar på, nånting manligt. Som att tjejer inte kan kunna nåt om film, eller vara värsta bokmalarna UTAN att ha flaskbottnade glajjor och musigt utseende. Men tyvärr finns det en poäng i det resonemanget också, för fler killar, även de tråkigare, vet i alla fall nånting om någon av dessa tre block, medan många tjejer faktiskt inte har nån koll alls (vad HAR de egentligen för intressen?). Således blir en trist kille ofta roligare att prata med än en trist tjej, för de har i alla fall nånting att säga, de har en musiksmak eller gillar en filmgenre, t.ex. Men det här gäller förstås inte alla Tråkiga Killar (TM), dock!

    Ja, skriv, GÖRT! 😀

Leave a Reply to CINDERALLEY Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *