Tekniskt skeptisk
Vet ni att min officiella yrkestitel är “VP of Technology”? Jag är alltså chef över företagets tekniska avdelning (som visserligen för närvarande bara består av två personer, men ändå) och bör därför vara den som först kastar mig över nya tekniska trender och innovationer. Men nu ska jag erkänna något som möjligen är lite pinsamt.
Jag är något av en teknisk bakåtsträvare. Eller, bakåtsträvare är nog fel ord. Låt oss säga att jag är tekniskt skeptisk. Därmed inte sagt att jag är tekniskt efterbliven – jag kan utan svårigheter koppla in en bilstereo, felsöka och fixa en krånglande dator, eller sitta i timmar och skriva XHTML-kod som validerar utan fel.
Men, som sagt, skeptisk. Som tonåring vägrade jag att köpa mp3-spelare när de blev populära – istället satt jag i timmar och spelade in blandband från vinylskivor, som jag sedan lyssnade på i min Walkman. Det kändes mer genuint. Jag äger fortfarande inte en enda DVD-film (förutom sju säsonger av Gilmore Girls), men har däremot en hel hög med VHS-filmer. Min laptop är en 5 år gammal PC. Och så vidare.
Sofia skrev för ett tag sen ett inlägg om att skaffa iPhone, och att därmed skaffa sig behov. Och det är inte det att jag tvivlar på iPhonens förmåga att göra allt dess anhängare så entusiastisk annonserar ut – utan det är just den där behovsdelen jag är motståndare till. Jag vill inte kolla email när jag är ledig. Jag vill inte blogga från en pytteliten skärm och utan ett tangentbord. Jag vill inte ha en app som säger åt mig att jag behöver gå ner i vikt. Jag vill inte “checka in” på Facebook så fort jag är någonstans som inte är hemma. Om jag åker vilse vill jag kunna veckla ut en karta och lista ut var jag befinner mig utan satelliter och GPS. Jag vill ta bilder med en riktig kamera med objektiv och utan fåniga retroeffekter. Om jag är på fest vill jag inte sitta i ett hörn och spela Angry Birds på telefonen hela kvällen och sedan skylla på att jag är “beroende”.
Jag har en fullt fungerande laptop, och jag sitter dessutom framför datorn hela dagen på jobbet. Jag har en mobiltelefon. Jag har en kamera. Jag har en iPod. Vad i helvete ska jag med en iPhone till?
0 Comments
Duktiga Tjejen
Det enda jag tänker på nu är att jag läser ditt inlägg på Iphonen gåendes (!!!) och skriver gåendes. Så jäla tidseffektivt och roligt. Iphonen har gjort mig mindre stressad eftersom jag läser allt i resande tillstånd. Jag är egentligen oxå lite av en teknisk bakåtsträvare, men när jobbet gav mig telefonen med fri surf bara tackade jag och tog lyckligt emot.
CINDERALLEY
Alltsa, jag forstar ju grejen, det ar sakert sjukt bekvamt och allt – men med risk for att lata mycket gammal sa undrar jag: om man hela tiden ar klistrad vid telefonen – nar ska man da hinna gora saker som att lasa bocker (riktiga pappersbocker), vara ute i varsolen, fika med vanner, eller typ bara ligga pa soffan och kolla ut genom fonstret?
Ulf
Instämmer i skepsisen med iFånen, den är dessutom marginellt bra att använda som telefon, dvs ringa någon och prata med.
Men det där om ständiga uppdateringar när man är hemifrån – jag har ett minne från New Orleans i höstas när ett par från Carlsbad mentalt försvann då och då för att göra div uppdateringar via sina bärbara mackapärer. Såg ut som någon slags telefoner. Men det var kanske inte uppdateringar som utfördes…?
CINDERALLEY
Det ar kanske den viktigaste invandningen av alla.
Ja, min kara make ar ju fast i smartphonetrasket big time, fast han har en Droid istallet for en iPhone. Min mobil har visserligen internet, men man kan val saga att den ar marginellt bra att anvanda som webblasare.
nataber
vilken himla fin blogg! ville bara kika in och säga att du verkar så himla härlig. bara mitt första besök här men jag lär återkomma 🙂
CINDERALLEY
Men åh, tack så mycket! Välkommen hit och titta gärna in igen 🙂
Duktiga Tjejen
det är ju just det som är grejjen! Jag är klistrad vid telefonen när jag åker till och från jobb, eller när jag går, eller då jag är på jobbet, och när jag är hemma och ute är allt redan gjort. Så himla smidigt. Jag läser ju massvis med böcker, umgås, tränar osv, och telefonen har verkligen bara gjort det bättre och mindre stressande. Sedan jag skaffade den är jag förövrigt inne på Facebook kanske en femtedel jämflrt med innan (dvs absolut inte ens varje dag). Bara tryggheten att veta att jag KAN när jag vill gör att jag saktar ned. Then again; thats just me.
Sofia
Jajemen. Nu har jag ju skaffat en iphone men i ärlighetens namn så var det främst för att jag litar på apple och jag är SJUKT JÄVLA TRÖTT (f'låt) på kassa mobiltelefoner som aldrig funkar. Vi får väl se. Än så länge vill jag också ha papperskarta alt. kollar upp på eniro innan jag åker hemifrån. Facebook håller jag mig ifrån och den dagen jag lägger upp en hipstamatic-bild på Äpplet bör någon tillkallas för då är det någon typ av psykos på gång.
Tror på allvar att det kommer gå ganska bra.
CINDERALLEY
Duktiga Tjejen och Sofia: Det kanns ju som att ni bada har ett ganska sunt forhallande till iPhonen – skont att hora! Jag kanner alldeles for manga smartphoneanvandare som helt klart latit beroendet ga till overdrift, och det ar val framst det jag vander mig emot.
Anna Nio
Jag känner exakt likadant! Är ytterst skeptiskt till ny teknik och väntar helst ett flertal år med att införskaffa mackapären i fråga, för att se om det håller i sig (om de skulle fortsätta ge ut filmer på dvd eller komma på ett nytt format och överge dvd:n helt, t.ex.), om det är nåt att ha, och om det är nåt jag behöver. Det värsta är när man inte har något val; jag förstår exempelvis fortfarande inte varför jag måste ha en kamera i mobilen, helt onödigt, men också helt omöjligt att slippa.
Skönt att läsa att det verkar finnas åtminstonde två sensibla iPhone-användare i världen, för övrigt, men alla andra jag känner som har sådana är obehagligt besatta av dem. Jag kommer aldrig köpa iPhone – kanske om det inte finns några andra mobiltelefoner kvar i hela världen, men inte annars. Jag använder min mobil till att smsa och ringa med, för att kunna skriva upp saker i kalendern, och som väckarklocka.
Men iPhone, den har ju inte ens knappar, och ändå är den så dyr! ;D
CINDERALLEY
Anna Nio: Det ar ju det som ar grejen, aven om det ar KUL och SPANNANDE med ny teknik sa kanner jag valdigt ofta att om det inte ar nagot jag faktiskt har ett behov av tanker jag inte kopa det. iPad, till exempel. Det ar ju annu dummare an iPhone…
Om jag nagonsin kanner att jag behover (!) en smartphone kommer jag nog kopa en Droid. Pallar inte att bara ha touchscreen, och ar dessutom ganska less pa Apple-hypen.