Arbetsmoralen och jag
För några veckor sen blev jag och min chef, på varsitt håll, intervjuade av en journalist som skrev en artikel på temat “job satisfaction”. Sen tänkte jag inte mer på det – förrän idag, när den färdiga artikeln kom ut. Det är knappt så att jag törs länka till den för att det känns som en total skrytfest – jag framställs lite som arbetsmoralens förkämpe nummer ett, och det är inte utan att jag blir en smula generad.
Poängen är i alla fall att jag tror stenhårt på att en jobbmiljö där man trivs i högsta grad påverkar personlig lycka och tillfredsställelse. Och jag är villig att jobba hårt för min personliga lycka. Det tror jag kommer fram ganska bra i den här artikeln.
0 Comments
Burgschki
Ibland blir jag så himla impad av dig.
Gunnie
Jag är så otroligt stolt över dig -har jag sagt det?
CINDERALLEY
Burg: Åh, nu blir jag generad igen…
Mamma: Ett par gånger 🙂 <3
Katariina
Wohoo, jag blir också impad! Kul att läsa! Katariina
CINDERALLEY
Tack Katariina!
Duktiga Tjejen
Impressive!
Birgitta
Fatastiskt bra och roligt, inte bara för att du är så himal "duktig" utan för att du är modig och handligskraftig på ett ödmjukt och vinnande sätt! Dessutom lever du nu det vi konsulter försöker "lära" våra kunder – m a o du är ett lysande exempel! Kram!
Johanna
Du är så inspirerande! 🙂
Ulf
Nytt försök: den förra kommentaren jag skrev slängde Blogger bort 🙁
Du är ett fantastiskt exempel på Generation Ordning och på arbetets nya estetik. Jämfört med tidigare generationer är din generation (G Ordning) beredd att jobba hårt oavsett lönen. Belöningen består i tillfredsställelsen.
Och du visar vikten av en god relation med och gott förtroende för bossen.
Att du dessutom får publikt beröm av henne är ju inte direkt ett hinder.
Hjärtat klappar varmt <3
Och jag sprider vidare..
CINDERALLEY
Tack horrni, vad fina ni ar!
Ulf: Sager du det sa! 🙂
Mirijam
Wow, dags att löneförhandla lite kanske?
Svenskar är ju kända för sin höga arbetsmoral, och det här bevisar ju bara att ryktet är sant.
CINDERALLEY
Mirijam: Ja, eller hur. Nämen jag är rätt nöjd med min lön – tjänar nästan dubbelt så mycket som min man och eftersom jag är delägare får jag en viss procent av årsvinsten som en bonuscheck i början av året, så jag klagar inte.
Är det så alltså? Uhh, hatar att agera exempel 🙂