Plötsligt händer det

Efter två internetlösa veckor (vilket när man jobbar hemifrån och ens inkomst är beroende av internetuppkoppling känns som en smärre evighet) kan jag idag äntligen sitta hemma och jobba/blogga/internetshoppa. Det var ett jäkla sjå att få internet installerat här, jag har aldrig varit med om något liknande. Inte nog med att jag fick vänta två veckor på att min internetleverantör skulle få tummen ur och skicka iväg ett nytt modem – när jag äntligen fick det igår kväll funkade det såklart ändå inte.

Jag ringde supporten och fick veta att de kunde skicka ut en tekniker mellan 8 och 12 nästa dag. Det vill säga idag. Så jag gick upp 7:30 imorse och duschade och klädde på mig. Sen la jag mig på soffan och tog en tre timmar lång tupplur, tills teknikern vid 11-tiden ringde och sa att han var på väg. Någon timme senare hade han bytt ut alla vägguttag och dragit sladdar hejvilt över mitt sovrum slash kontor, och dessutom fakturerat mig 75 dollar för besväret. Men jag klagar inte. Nu har jag i alla fall internet hemma.

Sen jag flyttade in i nya lägenheten för snart två veckor sen har mitt sociala liv fått ett helt enormt uppsving. Det har inte gått en dag utan att folk hör av sig och vill gå på spelning eller dricka öl eller komma över med inflyttningspresenter eller låna min tvättmaskin eller äta lunch eller åka och shoppa, och eftersom jag är sämst på att sysselsätta mig själv hemma utan internet har jag tackat ja till precis allt. Har alltså varit ute exakt varje kväll den här veckan, och större delen av förra också.

Nu sitter jag här och läser bloggar och slökollar på säsong 3 av Mad Men på Netflix och tänker att jag nog stannar hemma ikväll. Och eventuellt imorgon också.