Tatueringar och sånt

Tatuerade damer

Igår fick jag ett försenat julklappspaket från min mamma, som bland annat innehöll den fantastiska boken The Tattooed Lady – A History av Amelia Klem Osterud.

Jag hyser en närmast sjuklig fascination för det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets sideshow freaks, och kanske den tatuerade damen i synnerhet. Det som tilltalar mig mest är både det oförklarliga och det enormt imponerande i att som kvinna, i en tid då kvinnor knappast hade en plats i det offentliga rummet, gå emot samhällets moral, krav och förväntningar för att tatuera sig över hela kroppen och ge sig ut på vägarna med en cirkus till allas beskådan. Att liksom medvetet ställa sig utanför allt som är socialt accepterat. Lyssna till exempel på det här stycket ur boken:

“Hospitals quarantined patients with tattoos, regardless of the condition or age of the tattoo, due to fear of disease and infection. Cities banned tattooing because they thought it spread cancer. To some, tattoos were the mark of a ‘savage’ or a sign of a criminal mind, and on a woman, it clearly meant she was a prostitute.”

Hela boken är fylld av svartvita bilder på fantastiskt vackra kvinnor i 20-talsklänningar, bokstavligen täckta av tatueringar från topp till tå, och det är så himla inspirerande. Det är väl ganska uppenbart att tatueringar inte är lika stigmatiserade nu som då, men det går inte att förneka att man fortfarande i vissa sammanhang blir bemött annorlunda med sleeves än utan.

Även om sammanhangen till stor del är ojämförbara kan jag inte hjälpa att jag till viss del identifierar mig med tattooed lady-kulturen. Kanske inte främst för att dessa kvinnor valde att gå sin egen väg, utan mer för sättet de gjorde det på. För mig är välgjorda tatueringar ett av de mest storslagna uttrycken för individualism som finns, mycket på grund av det engagemang som krävs för att under tidskrävande och ibland ganska smärtsamma förhållanden märka sin kropp för livet.

Om inte annat är det ju helt klart värt det om man har en karriär som tattooed lady som en möjlighet att falla tillbaka på. Och ni vet ju att jag redan blivit erbjuden det jobbet på en freakshow på Coney Island, så helt orealistiskt är det faktiskt inte.

0 Comments

  • Michele

    What a beautiful book! I too adore Americana Side Show and Circus history. You will have to check out a few of my books next time you come by. 🙂 One of my favorites is titled “Stoney knows How”. Check it out you will love it!!

    • Cinderalley

      Oh – yeah I know you have some nice coffee table books, and I’ll definitely check that one out the next time I’m at your house 🙂

  • emma

    Å, kanske ska köpa den där boken själv och ha med den som reselektyr.

    Tycker det är så spännande med hur folk reagerar på tatueringar, och har lite svårt att förstå att folk fortfarande bli nekade jobb pga olika kroppsutsmyckningar.

    Nu blev jag sjukt sugen på en ny, har gått alldeles för länge sen sist.

    • Cinderalley

      Jo, det känns ju lite 1900-tal att tatueringar fortfarande betraktas som något konstigt. Oh, och nu blev jag nyfiken på vad du har för tatueringar!

    • Cinderalley

      Jag har ett par finalister, men om jag kanner mig sjalv ratt kommer jag nog inte lyckas bestamma mig forran jag sitter dar hos tatueraren och han har nalen i hogsta hugg. Hah.

  • Hanna

    Hamnade på det här inlägget när jag googlade på bokens namn, har precis beställt den som grund i ett projektarbete, tänkte höra om den är bra? Mycket info och sånt?
    Var ett mindre helvete att hitta den att köpa inom Sverige!

Leave a Reply to Cinderalley Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *