Motorcykelsemester i Mexiko
Nämen mitt i all vardagsmisär har jag i alla fall vår minimotorcykelsemester i San Felipe, Mexiko, för ett par veckor sen att se tillbaka på. 80 mil på två dagar, mexikanska ökenmotorvägar så raka, platta och öde att man såg flera mil framför sig, och soluppgångspromenader på stranden. Det var en så himla fin liten resa att både jag och mina kompisar Jimmy och Fred som jag var där med övervägde att ringa och sjukanmäla oss och stanna ett par dagar till. Hade jag gjort det hade motorcykelolyckan för övrigt inte hänt, men så kan det vara ibland.
På amerikanska sidan i El Centro, precis innan vi körde över den mexikanska gränsen.
Väl inne i Mexiko hamnade vi i en militärkontroll och sånt är alltid lite halvskumt i ett land där polisen och militären typ försörjer sig på mutor. Fast vi blev förbisläppta utan problem, tack och lov.
Vätskepaus i hettan. Samt ett tillfälle att beundra min mästerliga packning. Fick med mig både tält, sovsäck, varma kläder (som visade sig inte behövas alls) och en fyraliters bensindunk för säkerhets skull.
Framme i San Felipe! Vi bokade en sån här strandkoja (palapa) efter att jag hade sett dem på bild på instagram. Mycket nöjd med det beslutet.
Efter incheckning åkte vi in till stan i San Felipe för att äta något (och ta bilder på stranden).
Efter maten åkte vill tillbaka till vår palapa och parkerade hojarna och satte upp tälten. Det var egentligen så varmt att man kunde sova under bar himmel, men det blåste rätt mycket under natten så jag är ändå glad att jag tog med mitt lilla tält.
Helt okej utsikt.
Sen tog vi en utforskarpromenad på stranden. Jimmy hade kört de sista 10 milen eller så i t-shirt och handskar och hade lyckats få till världens bonnbränna.
Efter solnedgången (som vi inte riktigt fick se eftersom San Felipe vetter mot öst) åkte vi in till stan en sväng igen och hamnade på en bar som var full av medelålders amerikanska bikers som spelade en massa Abba på jukeboxen… lite halvsurrealistiskt ändå att sitta på en bar i en pytteliten stad i Mexico och lyssna på Abba. Det tröttnade vi dock på rätt snabbt, så resten av kvällen satt vi i fullmånskenet i vår palapa och lyssnade på havet och snackade skit.
Nästa morgon vaknade jag tidigt, till en helt fantastisk soluppgång. Så här skulle jag gärna vakna varje dag.
Jag tog tillfället i akt att ta en barfotapromenad på stranden innan tidvattnet kom in, och innan de andra vaknade. Också ett helt okej sätt att börja dagen på.
Sen kom tidvattnet, och vi packade ihop våra grejer och åkte in till San Felipe för frukost och lite shopping innan den långa hemresan. Det var en så perfekt helg att vi redan har börjat planera en repris.
One Comment
Maua
Wow, känns som att jag var med på resan – väldigt bra beskrivet och fina bilder. Note to self – se minst en solnedgång innan midnattssolen kommer hit till norr 🙂