8 år
Idag är det exakt 8 år sen jag flyttade till USA. Det är så konstigt, för det känns både som att jag nyss flyttade hit OCH som att jag har bott här betydligt längre än 8 år.
När jag lämnade Stockholm var jag 21 år och precis nyutexaminerad från universitetet utan någon arbetslivserfarenhet att tala om. Sen jag flyttade till San Diego har jag blivit vuxen. Det är här jag betalar skatt och pensionssparar, bor i hus och har en karriär. Det är här jag har haft alla mina heltidsjobb. Det är här jag har varit gift och gått igenom en skilsmässa. Det är här jag har tagit motorcykelkörkort och ägt sammanlagt 9 bilar och 6 motorcyklar, det är här jag har träffat mannen jag älskar.
Om jag skulle flytta hem igen (t.ex. om Trump skulle vinna presidentvalet) så tror jag att jag skulle känna mig vilsen. Jag vet liksom inte hur man är vuxen i Sverige. Plus att jag verkligen skulle sakna palmerna.
3 Comments
Eva
Jag läser din blogg och vill bara säga vilken otroligt cool tjej du är! Gillar din feminism. Vad mycket du har hunnit med! Hur hamnade du I USA egentligen och har du varit gift också??
Cinderalley
Åh, tack snälla och kul att du läser! Jag har skrivit en del om detta tidigare, så det går att hitta om man går bak i arkiven (jag är lite rädd för att göra det själv, haha). Men jag skriver kanske ett nytt inlägg om det någon gång, så att de som är lite nyare här hänger med i svängarna 🙂
Annika
Det är faktiskt en helt ny grej att flytta till Sverige och vara vuxen! Jag lämnade landet som nyutexaminerad student och kom tillbaka åtta år senare med man, barn och en karriär på gång. Så himla mycket nytt att lära sig!