Palm Springs och alla bisarra ställen i öknen
Hade en SÅ himla megabra helg som gärna hade fått vara minst dubbelt så lång. Så här såg den ut…
Det här gänget – Katie, Jordan, Edith, Ace och jag, plus Paul som tog bilden – hade hyrt ett hus i Palm Springs tillsammans eftersom det var långhelg. I lördags morse satte vi oss på hojarna och tog den långa vägen dit, genom bergen och med den här utsikten.
Först tog vi dock en omväg förbi Joshua Tree för att äta lunch…
…och gå på en liten motorcykelträff som pågick under dagen.
Jag sprang in i min kompis Lindsey som också var där.
Sen åkte vi vidare till Palm Springs för att checka in. Bilderna jag tog av huset gör det inte rättvisa, så jag lånade dessa av sidan vi hyrde det från. DRÖMHUS.
Vi tillbringade eftermiddagen vid poolen, grillade vegoburgare och drack några öl, och när det blev mörkt ute gick vi in och kollade på de första 12 kapitlen av R Kellys Trapped in the Closet, som är kanske det konstigaste jag har sett.
Nästa morgon hade vi bara ett mål: att hänga i poolen exakt hela dagen. Men först var vi tvungna att rulla in hojarna för ett litet photoshoot. Älskar den här bilden av så många anledningar, men kanske mest pga Pauls photobomb.
Vi lajvade personer som har råd att äga ett semesterhus i Palm Springs.
Sen följde vi planen och hängde antingen i eller bredvid poolen exakt hela dagen. Det var 40 grader varmt ute, så det fanns ärligt talat inte så mycket annat att göra.
“Livsnjutare” är ett av få ord som Paul kan på svenska, och det kommer till användning förvånansvärt ofta.
En dag ska jag äga ett hus med pool. Detta är min målbild.
Okej, en sista poolbild. Vi hakade fast alla uppblåsbara poolgrejer i varandra och flöt runt alla 6 som en liten ö i kanske… tre timmar? Jag vet inte, ganska länge i alla fall. Man kommer varandra ganska nära om man flyter runt tillsammans så här, det var fint.
Sen var det måndag och Memorial Day och vi var tvungna att checka ut från drömhuset (även om vi funderade på att ockupera det och åberopa squatters rights så länge som möjligt). Vi var dock inte redo att åka hem ännu, så vi tog en låååång omväg och stannade vid Salton Sea.
Det här stället är så sjukt. Sist jag var vid Salton Sea var på en roadtrip för fem år sen, men jag har ofta tänkt att jag vill åka tillbaka. Det är alltså en konstgjord sjö ca 25 mil öster om San Diego som ser ut som något ur en sagobok – allt är pastellfärgat och stillsamt. Men tittar man närmare på stranden består den mer av pulvriserade fiskskelett än sand och det stinker av död, rutten fisk runt hela sjön. De små samhällena som ligger här ute består mest av trailer parks och nedgångna ruckel täckta i graffiti. Det är en så bisarr och surrealistisk kontrast. Vackert men obehagligt på samma gång, som något ur en skräckfilm.
Att det var runt 46 grader och helt vindstilla här ute gjorde upplevelsen ännu mer intensiv. Det gick liksom inte att värja sig mot något – varken hettan, stanken eller hopplösheten.
Vi körde vidare till ett kanske ännu mer bisarrt ställe, nämligen Salvation Mountain. Det har jag också skrivit om innan.
Det finns så mycket konstiga grejer mitt ute i öknen.
Vi försökte även ta oss till ett internationellt bananmuseum (?) men det var stängt pga röd dag. Oklart exakt vad ett bananmuseum är, men vi får väl åka tillbaka och ta reda på det en annan dag.
Någonstans häromkring började vi i alla fall bli ganska ordentligt överhettade. Det var nästan 50 grader (!!!) varmt ute och vi hade hjälmar och motorcykelkläder på oss och ingen AC och allt vårt vatten var varmt och vi var hungriga. Men vi lyckades ta oss till en restaurang och få lite mat och kallt vatten i oss innan någon (läs: jag) svimmade. Sen tog vi motorvägen hem till ett ganska kallt San Diego, och idag har vi kollektivt spenderat dagen med att drömma om att åka tillbaka till huset i Palm Springs igen.


4 Comments
CC
Vilken helg!
Åhhh, huset? Vi åkte runt i Palm Springs och kollade på fina mid century-hus.
Tyvärr skymdes många av murar och häckar.
Hade gärna haft ett av de husen.
Det sägs ju att du bara ångrar det du inte gjorde.
vi åkte aldrig till Joshua Tree. Det ångrar jag.
Nåväl, vi ska ju ha något kvar att göra nästa gång ?
Cinderalley
JA, åk till Joshua Tree nästa gång! Och kör genom nationalparken. Det är ett av mina favoritställen i hela världen.
Amanda
Alltså, den där helgen är ju så DRÖMMIG! Ni ser ut att ha det så himla skönt 🙂
Cinderalley
Ja, det var kanske den mest perfekta helgen någonsin!