Hjärtlöshet och en dag i Tijuana
Det har bara gått drygt 500 dagar sen Trump tog över som president, men han har lyckats göra så enormt mycket skada under den tiden. Jag följer fortfarande nyheterna slaviskt, men känner mig ofta väldigt ledsen och överväldigad av all skit. Som nu, när alla som kommer till gränsen för att söka asyl automatiskt fråntas sina barn. Över tiotusen ensamma barn i ett nytt land där de inte kan språket, inspärrade under fängelseliknande förhållanden. Det är så jävla jävla hemskt, och så jävla jävla ovärdigt.
Jag pratade med min kompis F igår, han jobbar som försvarsadvokat och flera av hans klienter är personer som har kommit till USA för att söka ett bättre liv, men som blivit stämplade som brottslingar under den nya nolltoleranslagen. F är så förbannad och frustrerad över hur de här människorna, som ofta har flytt fattigdom och våldsamheter i Central- och Sydamerika, behandlas när de kommer till USA. Och han gör allt han kan för att ge dem tillbaka sin frihet och värdighet. Är så tacksam för människor som F.
Vi har en hjärtlös president och en hjärtlös regering som bestämmer människovärde utifrån hudfärg och ursprung.
Mitt i allt detta måste man ändå försöka leva som vanligt och göra vad man kan för att bevisa att alla amerikaner (och andra personer som bor i USA) inte är rasistiska svin.
I tisdags tillbringade jag och några kollegor hela dagen i Tijuana, precis på andra sidan gränsen i Mexiko. Det var valdag i Kalifornien (första valomgången inför höstens midterm elections) och det kändes som ett bra tillfälle att bygga broar istället för murar. Så här såg det ut…
Vi parkerade på San Diego-sidan och promenerade över gränsen. Det var ganska tidigt på morgonen fortfarande och inte så mycket öppet. Det här tacostället hade ett motto att leva efter dock.
Mitt i en dold gränd som var extremt svår att hitta från gatan fanns detta mkt Instagram-vänliga café.
Vi tog en Uber till Telefónica, en ny hipster-foodcourt som påminde mig lite om Hornstulls Marknad. Det var fortfarande tidigt dock, så inget var öppet ännu.
Sen åt vi tacos, såklart. Dessa veganska, asiatiska svamptacos på Verde y Crema var ?.
Vi promenerade flera kilometer och stannade på flera ställen för en drink eller appetizer. Sen avslutade vi dagen på en trevåningsrestaurang med egen bio och takterrass med utsikt över halva Tijuana.
Bra kollegor, bra dag. Mexiko är ett fantastiskt land på många sätt och jag hoppas innerligt att Trump inte lyckas göra ännu mer djupgående eller permanent skada på USAs och Mexikos relation. Men det är kanske naivt av mig.