Vardagsfilosoferande

It’s beginning to look a lot like fuck this

Idag är det julafton. Jag är ju som ni vet ingen stor julfirare och undviker helst högtider i allmänhet. Men jag har funderat lite på varför jag känner så. Har egentligen bara bra minnen från min barndoms jular. Mina föräldrar skilde sig när jag var ganska liten, så under större delen av min uppväxt fick jag dessutom två julaftnar, varje barns dröm. 

Jag tror att min anti-inställning till framför allt jul och nyår har att göra med förväntningar. Jag är allergisk mot traditioner och förväntningar som aldrig problematiseras utan bara accepteras som något man måste göra när man är vuxen. Att skaffa barn är en annan sån förväntning. Men man måste inte skaffa barn, lika lite som man måste fira jul. 

Traditioner är säkert viktigt och jag förstår att många firar jul för att de vill, och faktiskt genuint älskar det. Förstår också att många vill fira trots all stress det innebär att rodda julen. Från pynt och julklappar till julmat och gnälliga barn och skuldbeläggande släktingar, och så hela grejen där det så gott som alltid landar på kvinnorna att se till att alla är glada, mätta och tacksamma. Och pressen på de som kanske inte har familj och vänner i närheten, eller alls. 

Vet ni vad som är så himla mycket enklare? Att bara strunta i allt och göra vad man vill istället. 

Jag fattar att det är svårare när man har barn. Men det går ändå att skapa sina egna traditioner, de behöver inte innebära en miljon julkappar och Kalle Anka och risgrynsgröt och att vänta på tomten. 

Man får ignorera allt och bara kolla på TV istället. (Eller ta en ridtur runt en sjö i Guatemala omgiven av vulkaner, vilket är hur jag tillbringade julafton förra året.)

Man får även stanna hemma i mjukisbyxor och gå och lägga sig innan tolvslaget på nyårsafton. 

Ville bara få detta sagt. Man får göra som man vill. 

God jul på er!

6 Comments

  • Jenny

    Jag ar julmanniska x 100000 MEN det som pissar pa min julstamning ar att nar man inte har “egen familj” sa ar det liksom synd om en, och da maste man alltid fira jul med nagons foraldrar. Som vi da, ar tvungna varje ar att fira med Roberts foraldrar, nar vi helst skulle vara hemma tillsammans. Under de nastan 11 aren vi varit tillsammans har vi lyckats med detta endast TVA ganger. Det ar alltid sjukt jobbigt nar alla vill gora saker vid olika tider (nu far vi kora ut till Jamul/Rancho San Diego tva ganger i morgon, bara for att foraldrarna vill gora x och systern har bestamt y.) Men nu brukar vi kora jul hemma pa julafton, sa man har varmt upp infor familjehelvetet nasta dag.

    • Cinderalley

      Det är lite därför Paul och jag brukar se till att boka en resa någonstans över julen, då har man en ursäkt att inte göra hela familjegrejen. Men jag fattar att det inte funkar för alla…

  • Gunnie

    Jag håller helt med dig Sanna, men det är ju också ett sätt att samla familjen och man kan ju lugna ner tempot genom att sluta köpa julklappar till de vuxna, en stor avlastning! Och mat måste man ju ändå äta!

Leave a Reply to Cinderalley Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *