Lite stressad bara

Ni vet när man försöker köpa hus exakt samtidigt som man håller på att förbereda sig inför en veckas semester i en annan världsdel? Det är kanske inte en kombination jag rekommenderar.

Tack för all huspepp dock! Vi har precis skickat in allt vi behöver för att lägga ett bud, sen sköter mäklaren resten. Tror inte att budgivning är speciellt vanligt här, utan istället skickar alla som är intresserade av huset in ett rimligt bud tillsammans med ett personligt brev till säljaren där man skriver varför man vill ha huset. Och sen väljer säljaren det bud och den köpare hen föredrar. Skriver man ett riktigt bra brev kan man eventuellt komma undan med att inte lägga det högsta budet. Så vi får se hur det går. Nu är resten bortom vår kontroll.

Nu är ni förresten några stycken som har frågat mig varför man behöver en mäklare när man köper hus här, och inte bara när man säljer. Och jag tror inte att man nödvändigtvis måste ha en mäklare som köpare här, det går ju att gå på öppna hus och så på egen hand. Men då gäller det att vara expert på fastighetsbyråkrati och kontrakt och verkligen veta sina rättigheter och skyldigheter och alla dolda kostnader (closing costs, escrow, olika försäkringar, osv). Det gör inte vi. Vår mäklare Brian har hjälp flera personer vi känner att köpa hus (inklusive våra bästisar Katie och Jordan), så vi litar helt på honom. Han hjälper till med kontrakt och ordnar privata visningar och svarar mer än gärna på alla våra frågor, hur dumma de än är. Och hans del av kakan kommer ur säljpriset, så det är inget vi behöver betala extra för. Känns värt. 

Förutom att jag försöker köpa hus, jobbar hela dagen och packar inför vår Norgeresa imorgon så har jag dessutom varit hos tandläkaren idag för att sätta fast en retainer bakom mina framtänder. Var så stressad av allt detta att jag på väg hem tog hojen en snabb sväng ner till havet för att rensa huvudet. Det har äntligen slutat regna, såklart precis i lagom tid till att vi åker till snön.