Uncategorized

Vattenfall, broar, regnskogar, sandstränder och snötäckta berg

De senaste dagarna har jag kört runt i the Pacific Northwest, dvs Oregon och Washington, på den här jättelika hojen. Hade egentligen bokat en lowrider, alltså en hoj i samma storlek som min egen, men de var slut så jag blev uppgraderad till den här rullande soffan. I mitt kompisgäng brukar vi kalla såna här stora 450-kilos Harleys för “dad bikes” eftersom det mest är gubbar som kör dem. 

Men i alla fall. Första dagen körde jag rakt västerut från Portland för att ta mig till kusten. Har alltid velat se Oregons kust och det var så himla, himla fint. 

Jag stannade och åt lunch i Astoria, som är en liten gullig hamnstad i Oregons nordvästra hörn. Jag hittade ett bryggeri precis vid vattnet och åt en vegoburgare med den här utsikten. När jag är i nya småstäder i USA och behöver äta kollar jag för övrigt alltid upp det lokala mikrobryggeriet. Det brukar finnas minst ett, och de har så gott som alltid god mat med vegetariska/veganska alternativ. Tips för den som är ute och roadtrippar i USA!

Astoria ligger som sagt i Oregon, precis på gränsen till Washington. Det går en nästan 400 meter lång bro mellan de två delstaterna, och nu när jag googlade ser jag att det är Nordamerikas längsta truss bridge (fackverksbro?). Jag hade egentligen tänkt åka rakt österut genom Oregon men ville verkligen köra över bron, så jag sa YOLO och åkte norrut genom Washington istället. 

Är så himla glad att jag gjorde det, för på andra sidan bron hamnade jag på den här helt fantastiska vägen. Dramatiska berg på ena sidan och Columbia River på den andra. Och knappt några bilar. Det finns verkligen få saker som gör mig så djupt lycklig i själen som att köra en stor Harley längs en fin väg, speciellt en som går längs med vattnet. 

Pga omvägen fick jag skynda mig lite för att hinna ta mig till min destination för dagen: Mount Rainier National Park i Washington. Sån här grön och fin regnskogsstämning var det när jag precis hade kört in i nationalparken och stannade för att byta visir på hjälmen eftersom det började bli mörkt lite smått.

Jag tjatar ju jämt om hur fina USA:s nationalparker är men KOLLA VAD FINT! Så många höga berg och djupa dalar och vattenfall och snötäckta toppar här, jag satt och ropade “WOW” i hjälmen varje gång jag körde runt ett hörn och något nytt naturfenomen uppenbarade sig. Sista bilden ovan är för övrigt Mount Rainier, alltså berget som nationalparken är döpt efter. Det var lite molnigt så man såg bara den nedre delen.

Avslutade denna mycket långa dag med en spektakulär solnedgång utanför mitt hotell. Bodde inne i parken i ett område som heter Paradise. Kändes som ett lämpligt namn.

Nästa morgon spöregnade det i Paradise. Jag fick ett par sopsäckar av receptionisten på hotellet att lägga min väska i så den inte skulle bli genomblöt, och som tur var hade jag regnkläder med mig. Så det var bara att dra på sig och fortsätta köra.

Stannade vid Reflection Lake som är känt för att Mount Rainier speglar sig i vattnet på klara, soliga dagar. Dvs inte den här dagen. Såg ännu mindre av berget än dagen innan. Men det var fint ändå!

En bra grej med att vara ute och roadtrippa helt själv är att man kan stanna och fota precis hur mycket man vill utan att någon klagar. Ett par gånger stannade jag hojen och bara stirrade utan att ta fram kameran eftersom jag insåg att det ändå inte skulle gå att göra de här vyerna rättvisa. Andra gånger var jag tvungen att fota. Det här var en sån gång.

Jag körde vidare söderut mot Oregon igen och vädret blev betydligt trevligare. Hamnade på en liten slingrig skogsväg där jag knappt såg en enda bil på flera timmar. Själva vägen var i fruktansvärt skick, men det var fint. Såg vattenfall och bäckar och löv som hade börjat ändra färg trots att det var säkert 27 grader varmt. Sen körde jag över den här bron som förbinder Washington och Oregon och har det dramatiska namnet Bridge of the Gods.

Columbia River skiljer de två delstaterna från varandra och det går vägar längs med vattnet på båda sidorna. Det här är bara drygt 6 mil öster om Portland, den största staden i Oregon. Jag kan knappt fatta att allt det här ligger så pass nära en storstad. Om det inte vore för allt regn i Pacific Northwest skulle jag seriöst överväga att flytta hit. Är i alla fall väldigt glad att jag fick köra runt och utforska allt detta i några dagar. 

19 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *