Det ofattbara

Män med för mycket makt

Fick en kommentar från Jenny:
Märker ni av det annalkande kriget där borta? På vilket sätt i så fall? Här pratas det inte om annat, jag har blivit krigsplacerad och kompisar har kallats in i hemvärnet. Känns otroligt nära på alla sätt.

Här märks det inte av så mycket. Eller, så här: Jag lyssnar på både svenska och amerikanska nyheter varje morgon. Både Sveriges Radio och NPR ägnar ungefär lika mycket tid åt att rapportera om Ukraina, det vill säga större delen av varje nyhetssändning. Alla amerikanska nyhets- och politiska poddar jag lyssnar på har ägnat de senaste veckorna åt att prata om och analysera krisen, både från ett internationellt och ett amerikanskt perspektiv.

Jag är personligen investerad i att följa allt detta av flera anledningar, dels för att det är viktigt (för människorna i Ukraina, för demokratin, för andra forna sovjetrepubliker, osv) och dels för att jag själv är från Europa. Men jag har inte haft ett enda samtal med en kompis, kollega eller annan person här i USA om detta. Det är något som händer långt borta och inte rör “oss”. Har till och med en nära vän här som är född i Ryssland, och hen har inte heller sagt något om det.

Däremot tror jag att amerikaner kommer att börja bli mer uppmärksamma när det påverkar dem, till exempel genom högre energi- och bensinkostnader.

Jag är inget stort fan av Joe Biden, men kan i alla fall säga detta: Tack och fucking lov att Donald Trump inte är president just nu. Det hade varit (en ännu större) katastrof för Ukraina.

Kan ni inte berätta lite mer om hur ni påverkas av allt detta i Sverige och Finland? Vill verkligen veta.

***

UPPDATERING: Jag skrev inlägget ovan några timmar innan Ryssland invaderade Ukraina. Sen dess har tonläget ändrats drastiskt här, i alla fall i mina kretsar, och det är nu svårt att prata om något annat. Många amerikaner (och räknar in mig själv här nu) känner sig maktlösa och vill göra något för att hjälpa. Det samlas in pengar osv. Antar att det är liknande respons som i Sverige, vilket på något sätt ändå känns hoppingivande.

6 Comments

  • Linda

    Jag påverkas ju inte personligen men det är typ det enda det står om i tidningarna här i Finland (bor här sedan länge). Helsingfors är ju relativt långt ifrån gränsen men att bo granne med Ryssland har jag aldrig gillat, och ännu mindre nu. Nu idag är ju nyheterna riktigt otäcka. Maktfullkomliga män som ‘leker krig’ är livsfarligt och otroligt otäckt. Därför, precis som du, tacksam för att det inte är Trump som styr. Också otäckt att se vilken makt Ryssland har med tanke på gastillgång osv.

  • Linda I

    Här i Sverige så är det väldigt mycket i tidningar och TV om situationen.
    För min del pratas det väldigt mycket om det på jobbet eftersom jag jobbar i ett globalt företag med fabriker i bl.a Ukraina. Vi oroar oss för våra kollegor där och hoppas på det bästa.

  • Gunnie

    En galen president, som startar krig mot ett demokratiskt och fredligt grannland, är ju skrämmande nog. Men en galen despot som dessutom har tillgång till kärnvapen, gör ju att han därmed utgör ett hot mot hela välden! Jag har, konstigt nog, inte läst eller hört några analyser av det tänkbara scenariet. Om ens hjärna börjar tänka i sådana banor, är det ju inte så lätt att göra de tankarna otänkta! Jag kommer att tänka på Ett drömspel av August Strindberg där han låter skicka ner guden Frejas dotter till jorden för att se hur människorna har det och hon konstaterar vid upprepade tillfällen ”Det är synd om människorna”.

    • Gunnie

      Rättelse: Det var alltså guden Indras dotter som kom ner till jorden och konsterade att
      ”det var synd om människorna ” och det hade hon ju helt rätt i!

  • Steph

    På det personliga planet påverkas man inte så mycket, utom att man går omkring med en klump i magen och är rätt trött på geopolitiken. Samtidigt kommer familjebekanta, som tur har de semestrat utomlands, inte att återvända till sitt hemland och deras framtid är oviss. För min man som leder ett team där också ukrainare finns med föreslog jag kriskommunikation. Finns så litet man kan göra så det är hemskt. Förstås är man rädd för att kriget ska sprida sig och funderar på vad som händer då. Känns litet som att vad man än gör har man rumpan bar, gör man för mycket är det provocerande, gör man för litet visar man svaghet. Suck.

  • Jenny

    Mina foraldrar har googlat vilket bombskydd dem ska till om nagot hander. Det ar sa vi som redan har angest annars tanker. Tankte lagga till en skratt emoji for att det ska kannas lite lustigt, men det ar nog inget roligt med att ha angest och att behova googla bombskydd i narheten.

Leave a Reply to Steph Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *