Matbloggen,  Vardagsfilosoferande

Krig, semlor och allt det andra

Glad semmeldag på er. Precis som alla andra försöker jag hitta någon sorts balans mellan att sitta klistrad framför nyheterna med ont i hjärtat och att låta vardagslivet pågå som vanligt. Om det är något vi har övat oss på till perfektion under de senaste två åren av pandemin måste det väl ändå vara förmågan att compartmentalize. Att fortsätta gå till jobbet, dammsuga, handla mat, umgås med vänner, träna och så vidare, trots att vi befinner oss mitt i en pågående apokalyps.

Ett exempel på detta är kanske att jag igår köpte en flygbiljett till Sverige. I mitten av maj kommer jag hem för första gången på två och ett halvt år. Har inte träffat någon i min familj på lika länge. Nu ska min lillebror gifta sig och det missar jag inte för något i världen.

Här är ett annat exempel. Ni minns kanske att jag bakade semlor för ett par veckor sen. Jag älskar semlor, men bara om jag äter dem på mitt eget vis. Bara själva bullen, utan grädde och mandelmassa, i en tallrik varm mjölk. Jag VET att det är ett sjukt sätt att äta semlor på, som ett litet barn. Så förra veckan fick jag för mig att jag skulle prova vuxenvarianten, för första gången på, jag vet inte, 25 år?

Det blev kanske inte världens snyggaste semla, men till mitt försvar är de hembakade med hemmagjord mandelmassa och grädde jag har vispat för hand eftersom jag inte äger en elvisp. Hade inte heller florsocker hemma.

Och det smakade semla, det gjorde det ju. Men alltså, nä. Jag tror jag håller mig till min nakna bulle med hetvägg även i framtiden.

4 Comments

Leave a Reply to Sanna Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *