• Bra saker,  Helgen som gick

    Punkhjärtan, passionsfrukt och gifflar på stranden

    Steve verkar (temporärt?) må lite bättre igen, så inga svåra beslut fattade ännu. Sån jäkla emotionell bergochdalbana detta. För att lätta upp stämningen kommer här några grejer som har hänt på sistone.

    Min kompis Katie var och tatuerade sig på en tatueringsstudio som råkar ligga granne med mitt hus. Så jag promenerade över och kom hem med ett par spontana smågrejer. Det här punkhjärtat känns ju long overdue.

    Har ätit gifflar på stranden.

    Fick äntligen tillbaka min hoj efter Alaska-resan. Kolla hur skitig den är! Så många minnen i all denna smuts dock, vet inte om jag ens vill tvätta bort alla Alaska-insekter som offrade sina liv för den här resan.

    En dag fick jag feeling och vandrade till toppen av ett berg. Behövde komma ut ur huset och hade en ljudbok att lyssna klart på, så det här kändes som ett bra sätt att slå två flugor i en smäll.

    Inte världens smartaste idé att göra en av San Diegos brantaste hajkar på mitt kassa knä dock, kunde inte sova senare den här kvällen för att det gjorde så ont. Men fick i alla fall se en fin solnedgång, och lyssnade klart på boken. Så, värt det?

    Har ätit sjuka mängder passionsfrukt. Katie och Jordan har ett passionsfruktträd som bågnar av frukt just nu. Jag har anmält mig som frivillig att ta hand om allt överflöd. Älskar passionsfrukt, och det brukar av någon anledning inte gå att hitta i affären här.

    I lördags hade jag läppstift på mig för första gången på… ett år? Jag vet inte.

    Jag promenerade i alla fall tre kvarter till ett hotell med en pool där en kompis hade möhippa. Det är högsommar i San Diego just nu med över 30 grader på dagarna, så att få svalka mig i en pool i ett par timmar var precis vad jag behövde.

    En fin grej? Mina grannar vet att jag har varit ledsen över Steve, så de kom över med hemmagjord pastasallad, “Så behöver du i alla fall inte tänka på att laga mat.”

    ❤️

  • Helgen som gick

    En studie i att göra ingenting

    Helgen som gick hade jag planerat att göra absolut ingenting. Bara… sova och äta, tvätta någon tvätt och hänga med djuren. Det gick ganska bra, faktiskt! Jag är verkligen jättedålig på att göra ingenting, så jag klämde in några sociala tillställningar. Ungefär så här såg helgen ut.

    Jag började med att läsa ut två böcker. Rotvälta tyckte jag mycket om. Tror jag har läst alla Tove Alsterdals böcker och den här var nog bäst hittills. Perfekt om man gillar välskrivna, lågmälda deckare.

    The Four Winds å andra sidan… Jag har läst två böcker av Kristin Hannah tidigare och ÄLSKADE båda. The Nightingale fick 4,5/5 i betyg av mig och The Great Alone fick 5/5 och gav mig ett fysiskt sug efter Alaska. Men The Four Winds var nog fan den sämsta boken jag har läst hittills i år. Dåligt skriven, dålig handling, dålig dialog, otroligt stereotypiska karaktärer, osannolika konflikter och lösningar, krystade kärlekshistorier. Jag förstår inte hur detta gick till, Kristin Hannah kan ju bevisligen skriva rena mästerverk. 2/5 i betyg.

    Mitt lässällskap. Man riktigt ser hur förnedrad hon är över att jag tog en bild på henne i den här positionen. Hon planerar helt klart sin hämnd.

    På lördagen pillade jag lite med den här hojen för att försöka lista ut ett problem den har haft ett tag. Min senaste lösning funkade inte, så det blir till att prova något annat istället.

    Satte mig på mitt mest pålitliga fordon istället och körde hem till min kompis Dylan. Vi skulle på fest!

    Ja, det här går ju lite emot hela “göra ingenting”-idén, men en av våra kompisar hade lanseringsfest för sitt nya klädmärke och då måste man ju dit och supporta. Jag känner mig dock INTE bekväm med att vistas bland främlingar inomhus utan munskydd nu när delta sprids överallt. Jag känner åtminstone fyra personer som har fått covid den senaste månaden trots att de är vaccinerade. Så jag hängde mest utomhus där det känns mer säkert.

    På söndagen gick jag på en vegansk marknad med Edy och Ace. Åt lunch och glass och hälsade på lite folk jag kände. Sen åkte jag hem och började packa för nästa äventyr som jag ska iväg på om några dagar.

    Och det var den helgen. Hur har ni det?

  • Helgen som gick

    En liten staycation i drömträdgården

    Glad söndag på er. Jag är hundvakt hos mina kompisar Katie och Jordan, vilket innebär att Steve och jag bor i deras fina hus och hänger med deras hundar i några dagar medan de är iväg och campar.

    Jag har varit på så himla bra humör hela dagen och fattade först inte varför, sen gick jag ut och insåg att det var 30 grader varmt ute. SOMMARVÄRME! Inte konstigt att jag mår bra.

    Just nu sitter jag i skuggan på altanen och läser en bok (eller okej, har tagit en paus i läsandet för att skriva detta), dricker en öl och tittar ut på trädgården som är full av växter, odlingar och fruktträd. Jag skulle själv aldrig orka ha så här många grejer att vattna och hålla vid liv, så det är fint att ha vänner som gör det åt en. Om jag blir hungrig kan jag till exempel gå ut och plocka avokado, kronärtskockor, citroner eller någon sorts kål.

    Jag har bott här sen i fredags och åker hem igen imorgon. Det har varit som en liten staycation. Idag gjorde jag dock detta otroligt smarta: åkte hem och storstädade mitt eget hem (har hängt hemma ganska mycket den här helgen trots att jag “bor” här eftersom jag inte vill lämna katterna ensamma för länge). Dammsög, skrubbade, våttorkade, hängde upp nya gardiner och bäddade med rena lakan. Så imorgon kommer jag att komma hem till ett helt rent hem. Vilken dröm.

    Ja, det var väl bara det. Solsken, hundar och en kall öl. Mer kan man ju inte begära.

  • Helgen som gick,  Vardagsanekdoter

    Lite saker som har hänt sen sist

    Igår var det exakt ett år sen hela Kalifornien stängde ner för att stoppa spridningen av corona. Idag är det ett år sen jag flyttade (tillbaka) in i mitt lilla hus. Hörrni, vilket jävla år det har varit.

    Jag tänker ofta att jag vill blogga om saker men så sitter jag framför datorn hela dagen och jobbar och sen orkar jag inte stirra på en skärm mer, så det blir inte av. Och sen blir jag stressad av allt jag vill skriva om men inte hinner. Så nu kör vi bara en snabb genomgång av lite grejer som har hänt på sistone så att jag kommer ikapp lite.

    • Förra helgen ställde vi om till sommartid i USA, och idag är det officiellt “the first day of spring”. Känner mig alltid hoppfull om framtiden så här års, när det blir ljusare och varmare. Det känns som att hopp behövs extra mycket i just år.

    • Jag har jobbat så himla mycket på sistone eftersom jag hade deadline på ett stort projekt jag har lett på jobbet. Voices from the Road är en plattform där folk främst från underrepresenterade grupper får berätta sina historier från roadtrips de har varit på. Nu är de första berättelserna live och jag känner mig både nervös, stressad och peppad på vart vi kan ta det här projektet i framtiden.

    • För en vecka sen tog jag och en kompis hojarna till Palm Springs för att kolla på Desert X, en stor konstutställning med installationer utspridda över hela Coachella Valley. Det var min första riktiga utflykt efter operationen och även om jag fortfarande inte är helt läkt var det skönt att komma ut på äventyr i ett par dagar. Väldigt stark utställning dessutom.

    • Jag har börjat på sjukgymnastik för mitt knä. Saknar att hajka och springa och hoppas på att kunna göra båda igen inom en hyfsat snar framtid. Annars sysslar jag mest med “urban hiking”, dvs promenader. Älskar att promenera genom bostadsområden och se hur folk bor, speciellt finare områden med stora, dyra hus, och fundera på vad de som bor i husen jobbar med som gör att de har råd att bo där.

    • Idag skulle jag egentligen ha lastat upp min lilla Honda på flaket till min pickup och kört ut till öknen för att köra offroad med ett gäng kompisar. Men sen skulle det bli så blåsigt att det inte kändes kul längre, så jag drog mig ur. Och idag känner jag mig så himla lättad över att inte behöva åka någonstans eller göra någonting. Det är en ovanlig känsla för mig.

    • Sist men inte minst är min chopper klar nu. Den har bott hemma hos Paul i ca ett halvår medan vi har byggt om den och den har fått ny lack med mera. I torsdags fick jag äntligen köra hem den och herregud vad fint det var. Detta förtjänar nog dock ett eget inlägg så mer om detta senare.

    Ni då, vad har ni sysslat med sen sist?

  • Äventyr,  Helgen som gick,  Motorcyklar

    Tre hojar (nästan fyra) på tre dagar

    Glad semmeldag på er! Något av det svenskaste jag vet är när folk har starka åsikter om hur och när man “får” äta säsongsbaserade bakverk. Själv äter jag semlor utan grädde, mandelmassa och florsocker, i en skål med varm mjölk och lite extra kardemumma. Det är gott, jag lovar!

    Imorgon ska jag opereras och sen får jag inte ägna mig åt några aktiviteter över huvud taget på omkring en månad, så jag har tillbringat hela helgen med att göra allt som är roligt. I praktiken innebär det att köra alla mina hojar. Så här såg det ut.

    I lördags tog Andy och jag äventyrshojarna ut på äventyr. Vi körde upp i bergen på små slingriga grusvägar och min Himalayan älskade det. Det är som en helt ny värld som har öppnat sig för mig efter att jag köpte den här hojen. Så bra investering.

    I söndags var det alla hjärtans dag och jag och min lilla Honda firade i öknen med Jesse, Dylan, Dylan, Ben och Ian. Vi körde upp och ner för såna här hillclimbs i några timmar och jag var HELT utmattad efteråt. Nästan så att jag ser fram emot att få vila i en månad…

    Sen var det måndag och jag var ledig från jobbet pga President’s Day. Var tvungen att göra ett covidtest inför operationen, så jag slog två flugor i en smäll* genom att ta min Dyna dit och sen ta en sväng förbi havet på hemvägen. Det är snökaos i resten av landet, men här i SoCal är det hyfsat varmt och skönt, tack och lov.

    (*För några år sen gav djurrättsorganisationen PETA ut en lista på “djurvänliga” ordspråk. Ett av dem var “Feed two birds with one scone” som ersättning för “Kill two birds with one stone”. De blev ju ganska hånade på sociala medier för den listan, men jag tyckte det var lite fint ändå. Har sagt “Feed two birds with one scone” sen dess men saknar en bra variant på svenska. Förslag?)

    Lite senare på måndagen tänkte jag att jag kanske skulle få till en fullträff och köra alla mina fyra motorcyklar den här långhelgen. Min chopper har ju bott hemma hos Paul de senaste månaderna medan vi (ok, mest han) har byggt om den. Så jag åkte hem till Paul med hjälmen i högsta hugg och hojen startade mirakulöst på första försöket. Paul körde den runt kvarteret utan problem, men sen vägrade den starta igen. Så nu måste vi lista ut vad felet är.

    Så här är det alltid med gamla motorcyklar (denna är från 70-talet), så ingen var förvånad. Dock lite surt, det var så nära att jag fick köra den! Men men, något att se fram emot om en månad helt enkelt.

  • Helgen som gick

    Hundar, motorcyklar, mordhot och natur

    Tack för alla kommentarer på förra inlägget. Ni är så vettiga och har så smarta saker att säga, även när ni inte nödvändigtvis håller med mig. Jag uppskattar den här platsen – och er – så himla mycket. Ville bara säga det.

    Nu vidare till något helt annat. Här kommer några bilder från helgen som gick.

    En lite märklig bieffekt av hela covidgrejen är att min kompis Katie har börjat köpa kattsand åt mig. Jag försöker undvika butiker och hon handlar mat i en butik som säljer kattsanden mina katter använder och brukar därför passa på att plocka upp en förpackning åt mig varje gång hon handlar. Så ibland får jag ett sms som säger “I have kitty litter for you” och då åker jag hem till henne och hämtar den. Detta skedde i fredags. Satt i solen i Katies trädgård och hängde med hennes hundar medan hon ägnade sig åt trädgårdsarbete.

    Sen lagade hon mat till mig med nästan uteslutande grönsaker från sin egen trädgård (allt utom löken och sparrisen). Jag åkte hem efter några timmar och kom på nästa dag att jag hade glömt att ta med mig kattsanden hem. Jaha ja.

    På lördagen letade jag upp en ny hajk jag aldrig hade gjort innan. Har fortfarande så himla ont i ena knät att jag inte kan gå så långt, men den här var bara runt 4 km och det funkade fint. Stannade halvvägs och åt min medhavda lunch med utsikt över en liten sjö. Det var soligt och perfekt temperatur. Här mådde jag gott.

    Och titta vilken fin stig. Älskar naturen.

    Sen var det söndag och jag åkte på en liten motorcykeltur med Katie och Dylan. Det är lite knepigt att åka någonstans just nu eftersom det ligger snö i bergen åt alla håll. Så vi höll oss längs med gränsen till Mexico och åkte till ett av våra favoritställen, den här övergivna järnvägen i Jacumba.

    För flera år sen fanns det gott om tågvagnar man kunde klättra upp på och in i, men nu är de flesta avspärrade, och ytterligare några tillhör en sekt som håller till här ute, innanför grinden till vänster i bild. När vi körde in och parkerade här kom en skäggig man ut genom grinden och sa att om vi körde off-road i det här området skulle han vara tvungen att döda oss. Han sa att han hade “begravt” flera personer som brutit mot den regeln tidigare. Allt det här sa han med en väldigt lugn och sansad ton, så vi bara, “Okej, ska inte köra off-road, trevligt att träffas!” och sen försvann han in igen.

    De allra äldsta tågvagnarna är fortfarande öppna dock, så vi gick på upptäcksfärd. Katie och jag har varit här så många gånger tidigare att det inte var något nytt, men det var Dylans första gång.

    Sen körde vi hemåt igen och det var den helgen.

  • Helgen som gick

    Provide pubic fishing

    Vi har haft långhelg här i helgen pga Martin Luther King Jr Day som är en röd dag. Det var även STRÅLANDE sommarväder, såhär mitt i januari, med runt 30-gradig värme och klarblå himmel. (Idag blåser det dock full storm ute, vilket är mindre trevligt.)

    I lördags passade jag och min kompis Dylan på att utnyttja vädret till fullo genom att ta en motorcykeltur till Borrego Springs. Dylan och jag köpte helt oberoende av varandra nya hojar samma vecka med samma syfte: att kunna köra både on- och off-road.

    Här ute i öknen finns det fullt av såna här bronsskulpturer gjorda av en lokal konstnär, och det enda sättet att ta sig till många av dem är genom att köra genom hyfsat djup sand. Inte så kul på en tung Harley, men ett perfekt äventyr för min Himalayan och Dylans Scrambler.

    På söndagen tillbringade jag hela dagen med att storstäda och tvätta. Hatar att slösa bort en hel helgdag på sånt tråk, så jag brukar passa på när det är långhelg. Då har jag liksom fortfarande två dagar som är helt lediga. Tog dock en paus för att läsa bok och dricka en liten öl i värmen på altanen. (Läste klart The Midnight Library som jag tyckte var himla fin.)

    Sen var det måndag och MLK Day. Jag passade på att klämma in ytterligare en liten motorcykeltur, den här gången på min Dyna. Höll på att inte lyckas starta den eftersom batteriet i min nyckelfob hade dött, så jag fick gå in och leta reda på min reservfob (som också höll på att dö, men fortfarande hade en gnutta liv i sig). Ungefär 20 minuter in på turen dog även batteriet i mina bluetooth-hjälmhögtalare, så jag fick köra resten av vägen i tystnad.

    MEN jag hittade i alla fall en ny väg jag aldrig kört tidigare, men utsikt över en liten sjö som jag inte visste fanns. När jag senare kollade upp sjön hittade jag även detta mycket roliga Freudianska skrivfel, så det blev ju en ganska bra dag ändå trots alla batteriproblem.

  • Bra saker,  Helgen som gick

    Vad jag gjorde under julledigheten

    Idag är det söndag, den sista dagen på min 11 dagar långa julledighet. Förutom min lilla julaftonsroadtrip hade jag ingenting planerat för den här ledigheten och var lite orolig över att jag bara skulle sitta hemma och ha tråkigt. Så blev det INTE. Istället blev det så många aktiviteter att jag nu ser fram emot att börja jobba igen så att jag kan få vila lite.

    Förra veckan var det dags att inviga min nya hoj på riktigt, genom att köra offroad i öknen. Jag drog med mig Andy som är den enda andra personen jag känner med en äventyrshoj. Vi stannade och hajkade till en plats med gamla grottmålningar mitt ute i öknen. Jag råkade även köra omkull ett par gånger. Det är SJUKT SVÅRT att köra i djup sand! Kom hem med ganska många blåmärken på benen, men nu är hon ordentligt invigd i alla fall.

    En dag hörde min kompis Fred av sig och undrade om jag ville komma förbi och köra minihojar med honom. Han har två såna här pyttesmå motorcyklar på 8 hästkrafter vardera, så vi tog varsin och körde så snabbt vi kunde genom grannskapet. Det var extremt kul!

    En annan dag hajkade Sarah och jag till toppen av ett berg. Det var min första ordentliga hajk sen jag skadade knät för ett par månader sen och det kändes fint att vara någorlunda tillbaka på banan igen. Vi firade genom att dricka varsitt glas champagne på toppen. Det var trots allt dagen innan nyårsafton.

    På årets första dag klev jag upp klockan 4:30 på morgonen och körde 2,5 timmar till Big Bear där jag mötte upp med min kompis Genevieve. Vi hade lite spontant bestämt oss för att åka snowboard, och vi kunde inte ha valt en bättre dag för detta. Vädret var PERFEKT. Soligt och ganska varmt, men samtidigt tillräckligt kallt för att snön skulle vara mjuk och pudrig. Ska verkligen försöka få till fler såna här dagar den här vintern.

    Sist men definitivt inte minst gjorde jag detta idag: cyklade 53 kilometer. Har aldrig cyklat längre än kanske en mil i taget tidigare, så detta var en enorm prestation för mig.

    Hade någon sagt till mig för ett år sen att jag skulle hajka, köra offroad, åka snowboard och cykla över 5 mil på samma vecka så hade jag trott att den personen var galen. Men jag har aldrig varit så aktiv som jag har varit under de senaste nio månaderna, och har förmodligen inte haft bättre kondition än jag plötsligt har nu heller.

    Är tacksam varje dag över att jag bor på en plats där det går att vara utomhus och göra saker året runt. Vet inte hur jag hade tagit mig igenom den här pandemin annars.

    Nu sitter jag här på soffan med en öl, en bok och en hund. Ska carpa skiten ur de sista semestertimmarna.

    Gott nytt år på er!

  • Helgen som gick,  Uncategorized

    Election Day 2020: Vi ses på andra sidan

    Idag är det val. Jag är så nervös och har så mycket ångest att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Är ledig idag eftersom jag jobbar för ett företag med bra värderingar som har stängt kontoret så att alla kan gå och rösta. Även om de flesta nog redan har förtidsröstat.

    Istället för att sitta här och doomscrolla Twitter och driva mig själv till vansinne så tänkte jag ge mig ut på en motorcykeltur. Det är mitt överlägset bästa sätt att skingra tankarna och släppa stressen. Men först kan vi ta en titt på helgen som gick.

    För ett tag sen fick jag en låda med kattkläder från min kompis Sarah eftersom hennes katter vägrar att ha på sig dem. I lådan låg bland annat de här änglavingarna. De är egentligen alldeles för stora för Steve eftersom han är mindre än de flesta katter, men eftersom det var Halloween fick han ändå ha på sig dem för ett foto i fredags.

    Ursäkta, men HAR NI SETT NÅGOT GULLIGARE?

    På lördagen var det Halloween på riktigt. Pga corona var det inte direkt läge att ställa till med stor fest, men jag fick i alla fall fira min födelsedag och min bästa högtid tillsammans med ett litet gäng nära vänner (vi var sammanlagt 5 stycken) i Katies trädgård. Litet gäng + utomhus kändes ändå ansvarsfullt. Jag var Rosie the Riveter på Halloween 2016 också eftersom det kändes passande några dagar innan ett val. Så det har nu blivit en valårstradition. Sarah var häxa.

    Det bästa som hände förra veckan: Sarah hade gjort en CROISSANTTÅRTA till mig! Jag älskar croissanter mer än livet självt, vilket alla mina vänner brukar reta mig för. Just den här dagen kände jag mig dock väldigt älskad. Och om det går åt helvete i det här valet har jag i alla fall hela frysen full av croissanter att tröstäta mig mätt på.

    Vi ställde om till vintertid den här helgen så nu blir det mörkt klockan 17. Det är ju extremt deprimerande, men vi har i alla fall fått ett gäng såna här fina solnedgångar på sistone som plåster på såren.

    På söndagen gjorde jag något extremt roligt, jag fick nämligen lära mig att köra flat track! Flat track är alltså en motocross-liknande typ av racing som sker på en rundbana. Jag tog en kurs via Moto Anatomy, där en kille jag känner är instruktör. Vi fick köra på såna här modifierade Royal Enfield-hojar och det var SÅ HIMLA KUL.

    Här kör jag bredvid Johnny Lewis som är en ganska känd flat track-racer. Jag var den enda tjejen i klassen och fick definitivt lite specialbehandling, både av instruktörerna och av en kvinnlig racer som var där och gav mig oerhört värdefulla tips mellan varven. Nu är jag plötsligt sugen på att bygga en flat track-hoj och börja öva på riktigt. Vi får väl se hur det blir med det.

    Hela eventet ägde rum på en privat ranch en timme norr om San Diego, där han som äger stället har byggt både en flat track-bana, en motocrossbana och en bmx-bana, plus att han hade två enorma garage fulla av olika hojar och bilar. Jag hängde kvar efter kursen och drack en öl med instruktörerna och jag har aldrig velat vara rik så mycket som efter att ha sett den här ranchen. Tänk att ha en helt egen gigantisk lekplats för vuxna? Jaja, drömma går väl alltid.

    Okej, nu tänker jag stänga av datorn och försöka undvika mobilen resten av dagen. Det lär ju gå sådär. Vi ses på andra sidan.

  • Helgen som gick

    Morgondopp, utomhusfilmkväll och gubbhundar

    Nu är det snart helg igen så jag skyndar mig att slänga in ett inlägg med några bilder från förra helgen innan det är för sent.

    I lördags började jag dagen med att åka ner till stranden och ta ett morgondopp. Det är så konstigt, jag har bott i Kalifornien i mer än ett decennium och det är egentligen först det här året som jag har börjat utnyttja närheten till havet. Har nog badat i Stilla havet fler gånger de senaste månaderna än de 12 föregående åren sammanlagt. Tänkte att jag skulle fortsätta med det.

    Efter badet kom min kompis Alexis över och lämnade av sin hund Mouth som jag skulle vara hundvakt åt. Mouth är 16 år gammal (!) men betydligt piggare än Steve (som enligt veterinären är minst 14).

    Det var så FINT att ha två små antisociala gubbhundar i huset. Dock var det jättejobbigt att försöka gå ut med båda samtidigt eftersom de har helt olika promenadstil. Steve föredrar att pinna på och få det överstökat medan Mouth vill stanna och lukta på allt. Men det var i alla fall väldigt gulligt.

    På lördagkvällen tog jag med mig båda hundarna och körde hem till Katie och Jordan där det vankades filmkväll. Jag är stolt över hur bra mina vänner är på att ta pandemin på allvar, men det är samtidigt ganska deppigt att inte träffas så mycket. Så Katie köpte en projektor och satte upp en skärm i trädgården så att vi kunde umgås ett stort gäng utomhus och samtidigt vara ansvarsfulla.

    Vi satt utomhus med filtar och hundar och kollade på The Labyrinth. Sen avslutade vi kvällen med ett avsnitt av The Office, som sig bör.

    På söndagen hade jag ganska mycket ångest och lämnade inte huset på hela dagen. Bakade fula kanelbullar och hängde med hundarna istället. Två dagar senare gjorde jag slut med A vilket gjorde att den värsta ångesten släppte, så känns som ett tecken på att jag gjorde rätt val där.

    Och det var den helgen.