Här var det tyst. Jag skyller på att jag har varit i Cincinnati i en vecka och jobbat. Det är så intensivt när jag är där. Långa dagar på kontoret med en massa möten, sen alltid middag och drinkar med kollegorna efteråt. Det är roligt och givande, men extremt utmattande, speciellt efter flera dagar på raken. Just nu är det dessutom vinter i Ohio, det snöade och var svinkallt medan jag var där. 

Min Lyft-chaufför på väg till Cincinnatis flygplats igår sa att han tyckte att jag såg så ung ut att han hade tänkt fråga var mina föräldrar var när han plockade upp mig. När jag sa att jag var över 30 undrade han vad min man tyckte om att jag var ute och reste utan honom.

Män i mellanvästern, alltså. 

Men i alla fall. Jag kom hem till San Diego igår kväll och stupade direkt i säng. Paul är i Las Vegas så det är bara jag och djuren hemma. Idag tog jag med mig Steve på en liten roadtrip till Borrego Springs, där det just nu pågår en så kallad “super bloom”. Så fint att se blommor och grönska i öknen. Jag tänkte skriva en artikel om detta för jobbet, annars hade jag nog inte pallat att ta mig någonstans idag. Så trött efter allt flängande.

Okej, det var allt. Måste sova nu.

Hej bloggen! Jag är i Palm Springs för en jobbgrej fram tills på lördag. Älskar Palm Springs och hade peppat på att få ta hojen hit och hänga i några dagar, sen ta den långa vägen hem. Men vi har haft en riktig vinter här, i alla fall nästan, och det ska tydligen snöa i bergen i helgen. Och för att ta sig hit från San Diego måste man köra över minst ett berg. Det är inte så kul att köra hoj i snö, så jag tog bilen istället. 

Om man bortser från hur jäkla ont jag har i ryggen (har fått köpa ett ryggskydd för att ens kunna stå upp ordentligt, och jag har bokat tid hos en läkare för detta, så här kan man ju inte leva) så var det ändå ganska trevligt att köra de 20 milen hit, även om min bil inte är ergonomisk nånstans. Jag kör knappt bil över huvud taget i vanliga fall och kan inte ens minnas sist jag tog bilen längre än till mataffären typ. Nu satt jag med en kudde bakom ryggen och lyssnade på poddar hela vägen, plus att jag slapp frysa. 

Bor på ett tikihotell och tänkte gå och sätta mig i jacuzzin i någon timme. Det borde väl ryggen tycka om? Här är förresten utsikten från mitt hotellrum. Palmer och pool, två av mina favoritgrejer.

Glad Halloween! Paul och jag firar traditionsenligt med att släcka all utebelysning och stänga alla dörrar och fönster om oss så att det inte kommer barn hit och tigger godis. 

Annat som har hänt på sistone? Jag fyllde år i söndags. Firade med att vara sjuk, men ändå ta mig ut på 1) ett födelsedagskalas i lördags och 2) en födelsedagslunch i söndags. Jag sov dock 15 timmar natten till lördag och 11 timmar natten till söndag, så det känns som att jag återhämtade mig ganska fort.

Förlåt att det är så tyst här förresten. Har mest bara jobbat och sovit på sista tiden. Men snart ska jag ta tag i att lägga upp bilder från alla äventyr jag har varit iväg på den senaste månaden. Måste bara sova lite till först.

Igår gjorde jag min medborgerliga plikt och gick till Svenska Konsulatet här i San Diego för att rösta i riksdagsvalet. Det här är det tredje valet jag har röstat i sen jag flyttade till USA, men det var första gången det var kö för att få rösta. Jag vet inte om det säger något, men tycker ändå att det var intressant. Det här är ett viktigt val! (Jag röstade på Vänsterpartiet om någon undrar.)

Det är ju valår i USA också, och även om det “bara” är midterms och inte presidentval så känns det här som det viktigaste valet på väldigt länge. Om Demokraterna inte tar tillbaka representanthuset eller senaten (helst båda) från Republikanerna så kan det verkligen ha sjukt otrevliga konsekvenser för minst en generation framåt. Till exempel kan Trump då få chansen att tillsätta fler uberkonservativa domare till Högsta domstolen. Och då är det Handmaid’s Tale nästa för amerikanska kvinnor. 

Och jag behöver väl knappast berätta för någon vad som händer om Sverigedemokraterna får någon sorts majoritet eller reellt inflytande i Sverige. USA får agera skräckexempel.

TVÅ viktiga val på samma gång är alldeles för mycket. Jag kommer ha konstant stresspåslag fram till november. Det kommer bli en lång höst detta.

Igår var vi på Pauls 20-åriga high school-reunion. Han tog studenten 1998 i Palmdale norr om LA, men av någon anledning hade alla röstat på att ha återföreningen i San Diego. Passade oss perfekt!

Kvällen började dock med lite drama: Vår närmsta granne, Anne, är en väldigt skröplig dam i 90-årsåldern som bor ensam med sin hund. Igår när vi var på väg att åka hemifrån hörde vi hunden skälla oavbrutet, vilket är ovanligt, så vi gick över till Annes hus för att kolla så att allt var ok. Eftersom Anne älskar Paul fick han uppdraget att knacka på. Han ropade hennes namn utan att få något svar. Så han öppnade dörren, som var olåst, och klev in. Ropade hennes namn igen utan att få svar.

Vid det här laget började vi bli lite oroliga. Det är inte likt Anne att gå iväg någonstans och lämna dörren olåst, och dessutom inte ta med sig hunden. 

Hennes sovrumsdörr var stängd och varken Paul eller jag vågade öppna den. Så vi gick hem till Shelly, en annan av våra grannar, som är lite som kvarterets mamma. Hon känner alla och har koll på allt som händer. Shelly följde med oss tillbaka till Annes hus, och sen stod vi alla tre i hennes vardagsrum och andades i fyrkant. Shelly berättade att hon bara hade hittat en död person tidigare, och det var hennes pojkvän. Hon bad en liten bön om att inte behöva hitta en till. 

Och precis när vi var på väg att öppna dörren hörde vi en annan granne utanför. Hon klev in med en bebis på höften och berättade att hennes man hade sett Anne gå förbi deras hus bara en kvart tidigare. Så vi öppnade sovrumsdörren bara för att dubbelkolla, och rummet var tomt. Anne var inte hemma. Hon hade bara gått iväg någonstans och glömt att låsa dörren.

Det var en sån sjuk lättnad, ni fattar inte. Paul och jag är Annes närmaste grannar, och hon är verkligen gammal och inte i så himla bra skick, så vi hade redan börjat förbereda oss mentalt på att något sånt här skulle kunna hända. Tack och lov att det var falskt alarm den här gången. 

Ja, och sen åkte vi alltså till Pauls high school-reunion. Det var strandtema, så vi hade våra bästa Hawaiiskjortor på oss. En rolig grej var att typ 7 olika personer som jag aldrig hade träffat tidigare kom fram till mig och sa att de följer mina och Pauls äventyr på Facebook och Instagram. Vi var eventuellt även det enda paret där utan barn. Jag glömmer ibland att vi inte lever ett “traditionellt” vuxenliv. 

Sen var det en kvinna som gick runt och skällde ut alla som hade varit elaka mot henne i high school, innan hon stormade ut och försvann. You go girl!

Idag är det 20 April, dvs den internationella marijuanadagen. På mitt jobb har vi en ganska avslappnad inställning till alkohol — vi har ofta öl- och spritprovningar på arbetstid (vi hade en senast igår), och det finns alltid öl i kylen om man känner sig törstig. Och nu när weed är lagligt i Kalifornien tyckte en av mina kollegor att det var rimligt att bjuda kontoret på lite blandade “THC-infused treats”. Så här skrev kollegan i ett mail:

“5 mg should give you a light buzz for a couple hours. I recommend it if you’re doing creative work, if you need to brainstorm something from a new perspective, or simply want to chill out. I do not recommend it if you have to work with numbers, make any important telephone calls, or are prone to impulse online purchases.”

Jag är ju som sagt 100% för legalisering, men det här känns ändå som en ganska knäpp grej? Alltså, jag lägger mig inte i vad folk gör på fritiden, men det är kanske inte så produktivt att vara hög på arbetstid. Eller så är det mer produktivt, jag vet inte? Jag jobbar aktivt på att vara öppensinnad och inte moralisera över eller döma andra människors val, så jag behöver kanske bara vänja mig vid att det är så här det är nu. Om öl är ok så ska såklart marijuana vara det också. 

Har inte hört något från upper management om kollegans påhitt ännu. Men det märks verkligen att USA är på väg in i en ny era. Spännande, ändå.