-
Klädutmaningen
Jag blev nominerad av Peppe att göra den här klädutmaningen. Så vi kör väl! Så här såg jag ut igår på väg till ett Anti Superbowl Party hos några vänner:
Vad gör du för att hålla dig varm under vintern?
Bor i Kalifornien. Hehe. Nä, men sover under 100 filtar, har alltid tofflor på mig inomhus, samt ordentliga ytterkläder när jag går ut. Jag tänker tillbaka på när jag var liten punktonåring i Stockholm och undrar hur jag egentligen överlevde vintrarna där. Hade jämt på mig typ trasiga Converse, kortkjol med flera par trasiga strumpbyxor, och några lager luvtröjor istället för jackor. But whyyyy?
Vad är din filosofi vad gällande kläder?
Jag försöker att inte köpa för mycket billiga, nyproducerade kläder, utan köper istället det mesta på second hand. När jag köper nytt gör jag det helst från små märken som ägs/designas av kvinnor (till exempel dessa). Min svaghet är dock H&M, även om jag har dragit ner rätt rejält på hur mycket jag handlar där. Min ursäkt är att det är ett svenskägt företag, vilket jag vill stödja, även om det väl är en klen tröst för de som jobbar för slavlön i klädfabrikerna…
Vad har du på dig på bilden?
Byxor från PacSun ($20 på rea!)
T-shirt köpt på TRIco i Los Angeles
Väst i barnstorlek köpt på ebay
Halsband från Buffalo Exchange
Solglajjor från La Loupe Vintage
Bootsen är mina absoluta favoriter från Wandering Coyote
Skärpet är vintage och köpt på Brake and RumbleHur piffar du upp din look?
Rött läppstift och nytvättat hår. Mitt hår ser alltid ut som skit eftersom jag har motorcykelhjälm på mig nästan varje dag. Så att få tvätta håret och föna det rakt utan att förstöra det med en hjälm gör underverk för min look.
Jag nominerar… vem som helst som vill göra den här utmaningen!
-
Projekt: Färre svarta kläder
I ganska många år har en typisk vardagsoutfit för mig sett ut ungefär så här: svarta jeans, svart linne, svart tröja och svarta boots. I kombination med mitt svarta hår blir jag genast utsedd till kontorsgothen var jag än jobbar. Men på sistone har jag känt ett behov av att klä mig i… inte färg (nån måtta får det vara), men mindre svart. Så jag gjorde ett experiment av det, och den senaste veckan har Paul fått ta ett kort om dagen på mig så att jag har någon sorts motivation till att inte falla tillbaka i gamla mönster.
Vissa dagar blir det mest svart i alla fall, mest för att min garderob till kanske 90% består av svarta kläder. Men här är tre inte-så-svarta outfits från den senaste veckan som får illustrera ett steg i rätt riktning:
-
Att inte vara frisör
Jag känner att jag har bott i USA tillräckligt länge för att vid det här laget vara ganska immun mot de flesta kulturkrockar mellan svenskt och amerikanskt. Jag har helt enkelt vant mig vid alla amerikanska knasigheter och tycker inte att de är konstiga längre. MEN en grej som jag fortfarande tycker är jättekonstig är detta. Att nästan alla ”alternativa” tjejer, dvs tjejer som ser ut ungefär som jag, med färgat hår och mycket tatueringar, är frisörer. Det är liksom en grej. Folk som inte känner mig frågar jämt om jag jobbar som frisör, eller hair stylist då. Och jag överdriver inte ens om jag säger att kanske 80% av mina tjejkompisar jobbar som frisörer, eller makeupartister, eller ännu hellre båda.
Av de relativt få kvinnor jag känner som (ännu) inte är frisörer är det ganska vanligt att de ändå drömmer om att jobba med hår och/eller smink men att de inte har råd med cosmetology school. Eller att de går på cosmetology school just nu men inte har fått sin licens ännu.
Jag antar att det har att göra med de ganska snäva och omoderna könsrollerna i det här landet (jag tror inte jag känner en enda frisör i Sverige?), men jag misstänker också att hår och smink lockar kreativa kvinnor som gillar att experimentera med frisyrer och looks. Oavsett blir jag fortfarande lite förvånad när någon utgår från att jag jobbar inom skönhetsbranschen eftersom det är något jag aldrig i hela mitt liv har ägnat en enda tanke åt, och jag inte kan tänka mig många yrken jag skulle vara sämre på.
-
Gott nytt hår
Jag fick ett ryck häromdagen och gick och klippte av mig håret. Så här såg det ut igår, när jag tog en liten motorcykeltur ner till hamnen på lunchen.
Jag har för övrigt mer eller mindre gett upp hoppet om att någonsin ha långt hår igen. När jag var 14 klippte jag av mitt midjelånga hår och rakade tuppkam, och sen dess har jag försökt växa ut det igen. Men så fort det når lite längre än till axlarna blir jag galen på det och klipper en kort page igen. Och så har det hållt på nu i ganska många år. Jaja, det kunde väl vara värre. Jag trivs rätt bra i kort hår ändå.
-
Fina fina saker och några jobbigheter
Smycken och juveler, och speciellt allt med turkoser eller kristaller i, är så himla dyrt i USA, antar för att alla hipsters gillar det. Men i Peru är såna här smycken nästan gratis, så jag kunde inte låta bli att köpa på mig ett helt lager när vi var där. Hur fina!? Det var dessutom det enda jag köpte – ringar, armband, halsband och örhängen i överflöd.
Idag jobbar jag för övrigt hemifrån. Vaknade imorse med en ganska otrevlig hosta och något som liknade feber, så jag tar det lite lugnt och hänger med katterna och kollar på Gilmore Girls medan jag jobbar. Kunde varit värre, antar jag. Paul ligger hemma hos sig med bronkit och en stukad fot, så med mitt blåslagna ben och hosta är vi ett ganska sorgligt par just nu. Det var en hård semester att komma hem ifrån. Men värt det.
-
Sun’s out, buns out
Har verkligen ingenting intressant att blogga om den här veckan. Förutom detta: vi flyger till Peru imorgon! Fast det vet ni ju redan, som jag tjatar. Har ingen dator med mig och inga tidsinställda inlägg, så det blir nog tyst här ett litet tag.
På plussidan har jag i alla fall hittat den perfekta resefrisyren, några år efter alla andra.
-
Bildbevis på att jag tydligen var rödhårig förra året
Jag vet inte om jag har visat de här fotona från en plåtning jag gjorde med Burly Brand för ett tag sen? Ja, förutom den bilden som är i min bloggheader då. Jag fick i alla fall just ett gäng nya bilder skickade till mig som jag inte hade sett innan, så jag tänkte visa några. (Och innan alla börjar klaga kan jag också påpeka att jag inte kör hoj i linne och trekvartshjälm till vardags. Det råkar bara se bättre ut på bild.)
Foton av Sean Delshadi.
-
Klänningskrisen, del 4
De senaste veckorna har varit ett enda långt misslyckande på klänningsfronten. Jag har varit inne i säkert 30 olika butiker utan att hitta en enda enkel, svart klänning. Förstår inte hur det kan vara så svårt.
Men igår hände följande oerhörda: jag hittade en klänning! Tog en promenad på lunchen och råkade gå förbi en Goodwill (USAs svar på Myrorna, ungefär). Och där hängde den! Den perfekta klänningen. För det sanslöst låga priset $6 kan jag nu vara brudärna på min systers bröllop iklädd något annat än en sopsäck. Det är ju nästan så man blir religiös.
-
Klänningskrisen, del 3
Okej, ni vet den där klänningen jag beställde till min systers bröllop? Den kom häromdagen. Är inte helt nöjd, kanske mest med tanke på att jag beställde en storlek S och fick en storlek L. Den kom dock hela vägen från Kina, så det är kanske inte riktigt läge att skicka tillbaka och vänta på en ny. Vi åker liksom till Peru om en månad.
Jaja. Det löser sig nog det här också.
-
Klänningkrisen averted!
Hörrni, tack för alla klänningstips! Nu har jag köpt en. Beställde den på Ebay från nån butik i typ Kina, så förhoppningsvis hinner den komma hit i tid. Håller även tummarna för att den passar, samt att jag klarar av att ha på mig den halsringningen. Har haft en konstig grej i typ hela mitt liv med att jag inte kan ha kläder som sitter åt runt halsen. Men jag hoppas att min kropp kan tänka sig att göra ett undantag för min enda systers bröllop. Vore schyst.
