-
En söndag som inte blev som planerat
Glad Valborg på er. Idag skulle jag ut och köra min nya hoj. Ett gäng av mina kompisar har också köpt nya hojar nyligen, så vi tänkte ge oss ut och åka tillsammans, på grusvägar upp i bergen.
Men på väg för att möta upp med grabbarna började hojen strula. Den stängde av sig medan jag körde och en massa varningslampor började blinka på skärmen. Så jag fick köra till Harley och lämna av den på deras verkstad istället.
Har ägt den här motorcykeln i exakt en vecka och idag var första gången jag faktiskt försökte köra den någonstans. Så detta var ju lite surt.
Nästa helg ska vi dessutom till Mexiko på ett litet off-roadäventyr och jag försöker bestämma mig för om jag ska köra nya hojen eller min lilla endurohoj. Vi får helt enkelt se om jag får tillbaka denna i tid för Mexiko.
Jag åkte i alla fall hem och städade istället. Och nu är det den sista dagen på April, vilken innebär att jag har bloggat varje dag i en hel månad. Tack för att ni har hängt med! Uppskattar varje kommentar 🖤
-
Äntligen poolpartysäsong igen
Min kompis J bor i ett hus med en helt fantastisk trädgård. Den har pool, tikibar och jacuzzi, och vi hängde här nästan varje helg förra sommaren.
Sen blev det vinter och för kallt för poolhäng, men idag drog vi igång igen! Egentligen är det kanske fortfarande lite för kallt, det var bara jag och två andra som faktiskt badade i poolen.
Men det gjorde inte så mycket. A hade med sig sin portabla pizzaugn och gjorde pizza åt alla.
Hans pizzor är på riktigt några av de godaste jag har ätit.
Jag hade egentligen tänkt ge mig ut och köra min nya hoj idag, men kunde liksom inte missa årets första poolparty. Jag drack min lilla alkoholfria öl och åt min lilla pizza och hade det fint i solen.
Nya hojen får helt enkelt vänta tills imorgon.
-
Grattis på födelsedagen, Ninja
Två bra saker är att jag nu är hemma i San Diego igen, och att min nacke känns betydligt bättre än igår. Resan gick smidigt, förutom att jag behövde kliva upp klockan 3:30 på morgonen och inte var nådigt trött på flygplatsen. Men sov på planet så det är bättre nu.
Hann i alla fall hem precis i tid för att fira min förstfödda, som fyller 14 år idag. Ja, min katt Ninja alltså. Har haft henne i 13 år, och det har sannerligen inte varit en dans på rosor. Jag älskar den här katten, men hon är alldeles för smart och ondskefull för att det ska vara lätt att leva med henne.
Hon följer mig vart jag än går i hemmet och kräver saker av mig. Hon förstör mina möbler och väggar. Hon utövar grupptryck på min andra katt och får henne att hitta på sattyg också. Varje gång jag går in i badrummet kommer hon springande och terroriserar mig tills jag vrider på kranen så hon kan dricka vatten. Om hon tycker att jag har sovit tillräckligt länge på morgonen sätter hon sig och drar klorna längs spegeln i mitt sovrum tills jag vaknar och blir arg. Hon bits.
Men hon är också väldigt kelig och rolig. Så fort jag sätter mig i soffan kommer hon och lägger sig på mitt bröst och spinner. Varje gång jag kommer hem möter hon mig i dörren. Och om jag är ledsen kommer hon och tröstar.
Ni som har katter vet väl hur det är. En ständig kamp, men också fyllt av kärlek.
-
Nackspärren från helvetet
Här är en kul sak som hände i mitt hotellrum i morse: Jag stod i badrummet och satte upp håret i en tofs när något knäckte till i min nacke. Jag antar att jag sträckte en muskel eller något, men det gjorde så ont att jag s v i m m a d e.
Jag har svimmat tidigare ett par gånger och märker när det är på väg att hända. Så jag hann lägga mig ner på golvet innan det svartnade helt. Var nog bara avsvimmad i några sekunder, men det var ändå obehagligt. Har aldrig svimmat pga smärta tidigare.
Jag lyckades i alla fall ta mig in till kontoret. Sitter i långa strategi- och planeringsmöten hela dagarna den här veckan, vilket är mentalt och fysiskt utmattande även i vanliga fall. Hade så ont i nacken att jag grät inombords (och möjligen lite utombords också) den första timmen eller så. Nu är klockan snart 14 och det känns något bättre. Kan inte vrida huvudet, men sitter jag helt stilla gör det åtminstone inte aktivt ont.
Mina kollegor är i alla fall väldigt gulliga och hjälpsamma. Det är ingen som tvingar mig att vara på jobbet just nu. Men jag kom ändå hela vägen från Kalifornien till Ohio för att vara med på de här mötena, så det skulle kännas lite dumt att missa dem.
Imorgon ska jag kliva upp klockan 3:30 på morgonen för att flyga hem igen. Håller tummarna för att nacken är bättre innan dess!
-
Drömhojen är här!
Jag sa ju att jag gjorde något spännande i söndags, och om du följer mig på Instagram vet du kanske redan vad det är. Jag köpte en ny motorcykel!!! En sprillans Harley-Davidson Pan America Special 1250. Min drömhoj.
Det här är fortfarande en ganska ovanlig motorcykel, den lanserades 2021 som en helt ny produkt för H-D. Jag var med på presslanseringen i april det året och var en av de första personerna utanför H-Ds egna team som fick köra den. Några månader senare fick jag låna en Pan America av Harley i några veckor och körde den från Wisconsin till Kalifornien via Route 66.
Har velat ha en egen sen dess, men två saker har talat emot detta: 1. De här hojarna hade ganska många problem det första året, både mekaniska och elektroniska. 2. De är svindyra.
Men nu när vi är inne på tredje produktionsåret verkar de flesta problemen ha blivit fixade. Priset går det inte att göra så mycket åt, men jag bytte i alla fall in en av mina andra hojar (det blev min Himalayan, om det var någon som undrade). Och jag kan ärligt talat inte tänka mig något jag hellre skulle spendera mina surt förvärvade slantar på än just den här hojen.
Det enda trista var att jag köpte hojen i söndags kväll, körde hem och parkerade den i garaget – och några timmar senare var jag tvungen att åka till Ohio i fem dagar. Men nu har jag i alla fall något att se fram emot när jag kommer hem.
Funderar på att döpa henne till Ingeborg, efter min gammelfarmor som bodde i USA och körde hoj på 1910-talet.
Vad tycker ni?
-
Liveblogg från en baseballmatch
Vi kör väl vidare på livebloggandet här. I skrivande stund befinner jag mig på the Great American Ballpark i Cincinnati där hemmalaget Reds spelar mot Texas Rangers. Baseball är en extremt tråkig sport men jag sitter i alla fall här med ett gäng kollegor jag inte har träffat på länge så det är trevligt.
Jag kan för övrigt inte dricka öl längre, det är sorgligt men nu är det så. Så jag beställde ett glas chardonnay istället och detta är vad jag fick. Tror inte att bartendern någonsin har hällt upp ett glas vin förut (baseball är helt klart mer av en ölsport), han gav mig en halv flaska! Alldeles för mycket för en tisdag.
Oj, nu vann Reds! Stadion är nästan tom men de som är här blev glada. Dags att sluta blogga. Hej så länge!
-
Livet är för kort för sport
Hej från Cincinnati! Eller, från norra Kentucky, om vi ska vara noga. Ohio och Kentucky gränsar till varandra, med Ohiofloden i mitten som en fysisk gräns. Mitt jobb har kontor i Cincinnati, som alltså ligger i Ohio, men när jag är här bor jag alltid på Kentuckysidan. Det här är den nuvarande utsikten från mitt hotell. Floden, downtown Cincy och så ett helt gäng broar.
Jag älskar broar och när jag är här på sommaren promenerar jag gärna över dem. Sist jag var här hyrde jag till och med en hoj och körde över broarna. Just nu är det alldeles för kallt både för långa promenader och motorcykelturer. Däremot ska jag tydligen gå och kolla på baseball imorgon med mina kollegor.
Min kollega K hämtade upp mig på flygplatsen. Då messade en annan kollega och frågade om vi ville hänga med på “the Reds game” imorgon. Jag fick fråga K vilken sport det rörde sig om, och det visade sig alltså vara baseball. Alla fick sig i alla fall ett gott skratt åt mig, men det är lugnt. Är stolt okunnig när det gäller amerikansk sport.
Vi får se om jag fryser ihjäl på utomhusstadion imorgon. Packade helt klart inte för att vistas någon annanstans än på kontoret den här veckan.
-
Tur med väder och vägar
Idag var jag och min bästis Katie ute och körde hoj hela dagen. Vi hade en otrolig dag med perfekt väder och nästan helt tomma vägar. I vanliga fall hamnar man alltid i en rad bilar bakom någon långsam husvagn som helt tar kål på livsglädjen, men inte idag!
Alla hade dock inte samma tur. Vi såg TVÅ motorcykelolyckor – en där någon hade kört sin hoj rakt in i en buske, och en annan som jag inte såg några detaljer av men det var i alla fall flera brandbilar och ambulanser där. Sen missade vi precis en enorm bilkrasch på motorvägen, samma väg vi skulle ha kört om vi inte hade tagit en omväg hem, där två personer dog. Kollade just Google Maps och det är fortfarande milslånga bilköer pga den kraschen (klockan är 21:30 nu). Läskigt!
Sen gjorde jag något annat väldigt spännande idag, men vi tar det senare. Jag måste kliva upp om ungefär 6 timmar och flyga till Ohio, så det är nog dags att gå och lägga sig.
-
En liten smak av värmen
Det har varit så VARMT och skönt de senaste dagarna. Jag har frusit så mycket den här vintern, speciellt inomhus, eftersom mitt hus har papperstunna väggar och det har varit ovanligt kallt och regnigt i flera månader. Helt klart den kallaste vintern på de snart 15 år jag har bott här.
Men idag var det 26 grader varmt ute och jag gick hemifrån i bara t-shirt, utan att ens ta med en jacka. Det var nog första gången det här året.
Och såklart har det blivit varmt igen precis i lagom tid till att jag behöver åka till Ohio och jobba. Där är det fortfarande betydligt kallare.
Jag vet att det är bortskämt att klaga. Men när man betalar multum för att bo i södra Kalifornien där det alltid ska vara perfekt väder vill man liksom ha valuta för pengarna. Annars kan man lika gärna bo i Ohio.
(Eller nej, det är en konservativ stat så där går det ju inte att bo.)
-
Slut som artist
På tal om att vara mentalt och fysiskt dränerad… Har jag nämnt hur mycket det är på jobbet just nu? (Ja, det har jag.) Min chef messade mig idag och frågade “How would you feel about going to Cincinnati next week?” Det var formulerat som en fråga, men jag vet att hon egentligen menade att hon vill att jag åker till Cincinnati nästa vecka. Mitt jobb har huvudkvarter där och nästa vecka är det en massa viktiga möten som jag skulle behöva vara med på.
Så nu åker jag till Ohio måndag morgon. Klockan 6 går flyget, vilket innebär att jag måste kliva upp klockan 3 på morgonen. Precis så vill man väl alltid starta sin vecka, eller?
Jaja, det blir väl bra. Jag gillar egentligen att vara på kontoret och få träffa mina kollegor IRL ibland, det här var bara lite väl i sista minuten. Hade tänkt göra roliga saker den här helgen men nu lutar det åt att jag stannar hemma och packar istället. Det är kanske lika bra. Jag är så himla trött efter den här veckan, med både maratonjobb och motorcykelevent. Ser fram emot att sova i min egen säng i två och en halv nätter innan det bär iväg igen.
