Idag fyller Paul år, och i vanlig ordning har jag tagit i i överkant för att fira honom, fast han själv inte är någon stor födelsedagsfirare. Men jag kan liksom inte låta bli. Den här mannen har gjort mitt liv en miljon gånger bättre, och jag skulle på riktigt göra vad som helst för honom. Precis som han skulle för mig. 

Vi firade fyra år tillsammans för knappt två veckor sen. Innan jag träffade Paul hade jag aldrig haft ett förhållande som blev bättre med tiden istället för sämre, och jag hade väldigt svårt att föreställa mig att det skulle gå att vara tillsammans så här länge och fortfarande gilla varandra. Men jag blir fortfarande mer och mer kär i den här killen för varje år som går. Kan ibland känna mig så överväldigad av den här kärleken att jag nästan börjar gråta. 

Jag kan knappt förstå att jag lyckades träffa en så snäll och smart och omtänksam och rolig och vettig och generös kille med noll manligt ego som dessutom gillar exakt samma saker som jag. SÅ glad att jag swipade höger på honom för fyra år sen, ni fattar inte.