TISDAG

Okej, det känns som att jag borde kommentera dödsskjutningen som nämns i förbigående i gårdagens inlägg lite mer utförligt, kanske framför allt för att den lämnade mig allt annat än oberörd. Spelningen vi var på var en oi-spelning, vilket enligt tradition innebär skinnhuvuden och slagsmål, det går liksom hand i hand. Det visste vi när vi begav oss dit. Att slagsmål i USA inte går till på samma sätt som slagsmål i Sverige kan alla som har minsta kunskap om vapenlagarna i det här landet lista ut i sömnen. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det hela är oerhört tröttsamt. Killen som sköt var cholo, det vill säga mexikansk gangster, och killen som blev skjuten var skinhead, och med största sannolikhet INTE nazist. Vilket gör det hela så fruktansvärt onödigt. Hade det varit en nazist som blivit skjuten hade jag förmodligen applåderat. Seriöst. Jordens avskum förtjänar inte mindre än en kula i skallen. Men den här killens sista ord var, enligt mina vänner som befann sig ungefär fem meter från dödsskjutningen när den ägde rum, “I’m not fucking white power” som svar på cholons “Fuck your white power!”. När han vände sig om för att gå därifrån blev han skjuten, i huvudet, bakifrån, till döds.

Det sorgliga med allt det här, ja, förutom allt det uppenbara, är människors förmåga att falla in i negativa stereotyper, göra det som förväntas av dem av ett samhälle präglat av cynism och brist på empati. En mexikansk gängkille som skjuter ihjäl en skinnskalle på grund av förutfattade meningar om dennes politiska tillhörighet, har någon hört den förut eller? Som det vore någon jävla tävling i vem som kan bete sig mest manifest.

Jag är som sagt verkligen inte oberörd. Man man måste ju kunna leva också, trots livets bedrägliga karaktär. Compartmentalize, vad heter det på svenska?