Categories
Uncategorized

SÖNDAG

Jag är friskare men fortfarande på återhämtningsstadiet. Som vanligt är litteraturen den bästa medicinen. Läste just ut Hassan Loo Sattarvandis Still, som jag fick på posten från Sverige häromdagen, och insåg hur mycket jag saknar den där yngre generationen svenska författare som föddes ur typ Biskops-Arnö och Litterär gestaltning på Göteborgs Universitet för kanske 10 år sen och totalt tog över den svenska litteraturscenen rent kvalitetsmässigt. Åtminstone om man frågar mig. Men i alla fall: Still lämnade mig så andfådd som bara drygt 200 sidor hetsig experimentell prosa utan punkter kan. Som en blandning mellan Jerker Virdborgs Landhöjning två centimeter per natt och Alejandro Leiva Wengers Till vår ära tecknar den ett nattsvart porträtt av en kvävande existentiell förortsångest utan hopp om en framtid – det är bara här och nu och vi som gäller. Ångvältslitteratur, jag behöver mer sånt.

Jag behöver även Filologens dröm, som jag just insåg har kommit i pocket.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *