Vi ställde om till vintertid igår, vilket var trevligt eftersom vi fick sova en timme extra och det nu är ljust på morgonen, men mindre trevligt eftersom det blir mörkt mycket tidigare. Ja, det där vet ni ju redan hur mycket det suger. Jag mår så dåligt av kyla och mörker att jag ibland undrar hur jag över huvud taget överlevde 21 år i Sverige. Pallar knappt med vintern i San Diego. Men i alla fall. Så här såg min helg ut.

I fredags gick jag ut och åt middag (pizza! öl!) med Jess, Edy, Ace och Robyn. Jag brukar aldrig orka göra saker på fredagskvällar, men när jag väl gör det älskar jag det för att det känns som att helgen varar mycket längre!? Life hack.

Efter middagen gick vi två kvarter till North Park Observatory för att se Devil Makes Three. Bra spelning! Men en massa fulla jobbiga snubbar överallt. Som det är ibland.

På lördagsmorgonen mötte jag upp med Katie, Jordan, Edy och Ace för att köra hoj. Vi hade en hel rutt planerad, men mitt i alltihop gick mitt avgasrör sönder så vi fick åka hemåt istället. Eller, de andra hade ju kunnat fortsätta köra, men de var solidariska och åkte hem med mig.

Vi hängde i Edy och Aces nya trädgård och klappade hundar och drack en Bud Light Lime. Så himla fint väder ute. Jag borde kanske egentligen inte klaga på San Diegos vinter.

Sen skulle vi promenera bort till en vegansk taco-truck som brukar stå parkerad några kvarter från Edy och Aces hus, men den var inte där!? Så vi gick till Kindred istället. För andra gången på tre dagar. Firade att vi äntligen fick mat i oss med ett glas mousserande rosé. 

På kvällen hörde min svenska kompis Done av sig och sa att han var i San Diego (han bor i Santa Cruz några timmar norrut), så Paul och jag gick ut och tog en öl med honom och hans kompis Chris. De skulle gå och se Rocket from the Crypt på North Park Observatory, samma ställe där jag hade varit kvällen innan. Det var ett stort kalas för Live Wire, en bar i San Diego som fyllde 25 år. Paul och jag hade vår allra första date där, men spelningen var slutsåld så vi trodde inte att vi skulle kunna gå… 

Men när vi stod utanför spelstället för att säga hej då till Done och Chris så kom det fram en kvinna och frågade om vi ville köpa två biljetter. Det ville vi ju! Så jag gick på spelning på samma ställe två kvällar i rad. Den här kvällen var jag dock så trött att jag fick åka hem innan klockan 23. Min dygnsrytm är verkligen inte speciellt förlåtande these days. 

Paul var ute och festade i några timmar till efter att jag hade åkt hem, så på söndagen var han ganska bakis. Vi åkte och hämtade upp Lola och sen fick hon följa med till IKEA. Vi behövde nya lampor, och jag blir glad varje gång jag får en anledning att åka till IKEA. Det känns som hemma.

Sen åkte vi och spontanköpte en ny tv. Jag har aldrig köpt en tv i hela mitt liv, är så sjukt ointresserad av att lägga pengar på teknik. Men vår gamla tv var pytteliten och åtta år gammal och sjöng på sista versen. Samma sak med vår dvd-spelare. Så nu fick det bli en smart-tv med inbyggt Netflix och andra appar. Antar att alla andra redan har detta och att Paul och jag som vanligt är sist på bollen med ny teknik. Den här råkade i alla fall vara på rea så det blev billigt och bra.

Min bil är verkligen inte byggd för att frakta så här stora grejer, det är ett mirakel att vi fick plats med den. Speciellt med baksätet fullt av IKEA-lampor. 

På vägen hem stannade vi och åt en sen lunch på Soda & Swine med vårt bästa kompispar Katie och Jordan. Vi hade inte setts på nästan 24 timmar och så länge klarar vi oss tydligen inte utan varandra.