Idag fyller jag 33. Jag brukar älska födelsedagar (mina egna och andras), men mitt i flyttkaos och separation hade jag nästan glömt bort den här födelsedagen. Plus att det är måndag, så världens sämsta dag att fira. Om en liten stund är jag dock bjuden på födelsedagsmiddag hemma hos Katie och Jordan, det får räcka så med firande i år. 

Jag tänkte i alla fall använda den här födelsedagen som en milstolpe. Nu börjar mitt nya liv på riktigt. Ny lägenhet, ny frisyr och ny ålder. Äldre men kanske inte så himla mycket klokare? Jag känner mig dock lyckligare än jag har gjort på länge.

Liksom, det är klart att uppbrott alltid är svåra, men mitt och Ps har ändå varit så himla enkelt. Vi har inte bråkat en enda gång, och egentligen har inte så mycket förändrats mellan oss. Vi bryr oss fortfarande om varandra och kan umgås som vänner utan problem. I lördags var vi till exempel på Ikea tillsammans och sen gick vi hem till honom och målade om en vägg. Jag har insett att vi har varit mer som vänner än som ett par ganska länge, och det är en av anledningarna till att det tog slut.

Så vi fortsätter väl med det helt enkelt. Det kommer bli bra det här.