TISDAG (fortfarande)
Ännu en sen kväll framför datorn; den här gången sitter jag med en av slutuppgifterna i min grammatikkurs, vilken går ut på att skriva en 4-sidig analys av den grammatiska strukturen i en egenvald mening. Jag har min vana trogen valt en av litteraturhistoriens mest fantastiska (och jag överdriver icke!) meningar. Det enda som gör mig en smula nedstämd är det faktum att jag måste analysera den engelska översättningen, när den svenska är så mycket bättre. Hör bara: “Sjung, O Gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akilles, olycksdiger till tusende kval för akajernas söner.” Den engelska översättningen är tamigtusan inte ens på hexameter. Synd och skam på ett sånt storslaget versmått.
Nej, nu åter till Subordinate Noun Clauses och Lexical-Grammatical Structures. Och ja, det var alltså öppningsmeningen i Iliaden, för er som har försummat er Homeros.
0 Comments
Mami
Åh, jag känner verkligen att jag försummat Homeros på sistone! Bot och bättring lovas!
ulf.boman
Det vet ju alla 😉
men hur låter den på engelska, detta fattiga och mediokra språk för hedningar och obildade
CINDERALLEY
“Sing, goddess, the rage of Achilles the son of Peleus,
the destructive rage that sent countless ills on the Achaeans.”
Bah!
ulf.boman
Bara att instämma: Bah!
Undar just hur det låter på hjältarnas och Kairos gamla språk 😉