Bright light city gonna set my soul on fire
Trots att jag har haft en sprängande huvudvärk i tre dagar är jag ändå ganska nöjd just nu. Inte nog med att jag har hotell och festivalbiljett bokade och betalda till Punk Rock Bowling i Las Vegas i maj – idag köpte jag äntligen våra biljetter till Viva Las Vegas i april. Vi ska bo på MGM Grand mitt på The Strip, eftersom några kompisar fixade en superdeal. Så det blir Vegas både i april och maj. Puh.
Om jag minns gårdagkvällens konversation på efterfesten (ja, på en tisdag – jag tyckte av någon anledning att det verkade vara en bra idé att bota huvudvärken med happy hour) så bestämde vi oss även för att klämma in ett helt gäng tjejer i någons bil och åka till Las Vegas på fredag kväll, lite spontant sådär, och så komma hem tidigt söndag morgon.
Såhär dagen efter, när alkoholdimmorna har lättat något, känns det kanske inte riktigt lika lockande längre. Jag är inte speciellt imponerad av Las Vegas – det är något djupt deprimerande i konceptet med en helt artificiell ökenstad belägen mitt i ingenstans, dit folk åker enbart for att supa, knarka, vara otrogna och spela bort alla sina besparingar. Säger som Elvis: A fortune won and lost on every deal / All you need’s a strong heart and a nerve of steel.
Måste jobba på den där stålnerven.