Ett farväl

Idag sålde jag Betsey, min lilla trogna Honda Civic. Som ni kanske minns träffades jag och Isaiah när jag köpte Betsey av honom, och det var sorgligt att sälja något med så mycket sentimentalt värde, och som dessutom har varit världens bästa och mest pålitliga bil. Men jag har en ny bil, och dessutom en motorcykel, så det var liksom dags att gå skilda vägar. Och de som köpte bilen visade sig vara ett sött rockabillypar i min ålder, som dessutom bor i våra krokar. Så vi bytte nummer och ska mötas upp på en bar i närheten för St Patrick’s Day nästa vecka.

När jag köpte Betsey träffade jag min blivande make. När jag sålde henne träffade jag två potentiella nya vänner. Det är uppenbarligen en bil vars främsta syfte är att föra samman grymma människor. Så jag borde kanske sluta älta min materiella förlust, och glädjas åt den sociala (och ekonomiska) vinsten istället.

0 Comments