Helgen som gick var så himla fantastisk. Jag fick nämligen göra det absolut bästa jag vet: att åka på hojäventyr i öknen med alla mina bästisar. Paul, Katie och Edy fyller år inom några dagar från varandra så här års, så vi firade alla aprilfödelsedagar med att åka och campa i Anza-Borrego. 

Det var strålande solsken och sommarvärme och vi hade en nästan helt tom campingplats för oss själva. 

Adam och Kelly hade kört sin van ut i öknen med alla våra campinggrejer och stolar och flera kylväskor fulla med mat och öl. Det GÅR att campa med bara motorcyklar, men det blir betydligt bekvämare om någon med bil transporterar alla grejer åt en. 

Det var Katies födelsedag på lördagen, och hennes mamma hade gett henne en låda med hårkritor (?) som hon hade med sig. Paul satte genast igång och målade allas hår i olika färger. 

När det började närma sig solnedgång dök det upp fler personer och vi lagade mat runt lägerelden. 

Lexy och grabbarna beundrade Pauls gula hoj som vi brukar kalla för the Banana Hammock. 

Jag sov knappt någonting pga en jäkla fågel som satt precis utanför vårt tält och förde oväsen precis hela natten. Däremot kan det eventuellt ha varit nyttigt för min rygg att ligga på marken med bara ett tunt liggunderlag, för jag hade inte alls så ont som jag hade förväntat mig när jag vaknade nästa morgon. 

Hela öknen står i blom just nu, ocotilloträd och kaktusar och allt möjligt blommar. Allt det där regnet jag har klagat på i flera månader har i alla fall gett fina resultat. 

10 av mina absolut bästa personer. Blir verkligen helt lycklig i själen av såna här helger.

På vägen hem på söndagen hände något inte helt oväntat: Pauls hoj gick sönder. Det här händer med jämna mellanrum, oavsett vilken av sina fyra hojar han kör. Så vi fick stanna på en bensinstation och ringa bärgningsbil. 

Här satt vi i två och en halv timme i hettan och väntade, men det gjorde inte så mycket. Vi köpte snacks och godis på macken och satt och pratade om allt möjligt. Ingen av oss ville egentligen att helgen skulle ta slut, så nu fick vi lite extra tid tillsammans.

Och jag fick ytterligare ett foto på Paul och hans hoj på en bärgningsbil att lägga till i samlingen. Win win.