En sak jag har tänkt på ett tag, och som jag bara måste få ur mig
För några veckor sen fick alla som slutade plugga för ett år sen sitt första årsbesked från CSN, med de summor de kommer att ägna de kommande 25 åren åt att betala tillbaka. Av alla upprörda tillrop på Facebook att döma var detta något av en kalldusch, och det kan jag väl förstå, i viss mån. Men seriöst, vad trodde ni? Ja, studielån är ett bekvämt sätt att både slippa jobba och ändå kunna betala hyran, och jag känner nog mer än ett par personer som har läst strökurser på universitetsnivå i ganska många år bara för att kunna leva på CSN. Men det folk inte verkar förstå är att tar man ett lån så förväntas man betala tillbaka detta. Handling och konsekvens. Det finns väl mycket negativt man kan säga om CSN och hur de sköter saker och ting, men jag tycker nog att det är att gå lite väl långt att kalla dem “onda” för att de kräver tillbaka det folk är skyldiga.
Mitt första år på universitetet tog jag inga lån alls, jag klarade mig på bidragsdelen. Då delade jag också en liten bostadsrätt med en dåvarande pojkvän och hade knappt någon hyra att betala. Men det kändes ändå fint, på något sätt, att slippa göra sig skuldsatt för livet. Sen flyttade vi till en större lägenhet med högre hyra, och när vi senare gjorde slut och jag flyttade till en egen bostad var det ganska skönt att kunna dryga ut halvtidslönen och studiebidraget med lånedelen också. Två år av studielån är ändå inte särskilt mycket pengar, jämförelsevis. Men sen flyttade jag till USA. Är man motvillig till att skuldsätta sig rekommenderar jag inte att plugga utomlands, såvida man inte är rik och slipper blanda in CSN. Mitt år på amerikanskt universitet kostade mig ganska rejält med pengar i både terminsavgifter och levnadskostnader – och allt täcktes av CSN. Det är jag enormt tacksam över, och det var värt det till hundra procent.
Jag tror inte att svenskar i allmänhet fattar vilket privilegium, och vilken möjlighet, det är att inte behöva betala för sin utbildning, och att istället få pengar från staten för att plugga. När jag nämner det för folk här brukar de mest skratta bort det, eftersom de tror att jag skämtar.
Det är klart att det inte är kul att behöva lägga sin surt förvärvade ingångslön på CSN-återbetalningar. Det suger. Men hade jag inte varit beredd på att betala tillbaka lånet hade jag aldrig tagit det till att börja med. Det borde inte ni heller ha gjort. Så sluta gnäll.
0 Comments
Emmy
håller med på alla plan. ännu värre när folk klagar på hur lite bidrag och lån man får. men börja jobba extra då!
Fiat
Håller med. Har också märkt att väldigt många inte förstår innebörden av ordet "lån" när det kommer till CSN (och många andra lån också för den delen). Samtidigt förstår jag studenterna som har svårt att klara sig på det de får idag. Jag pluggade för tio år sedan, och det mesta har gått upp sedan dess utom just lån/bidrag från CSN. Samtidigt är kraven idag på vad studenterna ska prestera mycket högre än vad de var innan. Det är lätt att hävda att det bara är att börja jobba extra, men förutom att det ska finnas tid så ska det finnas jobb. De två går inte alltid ihop.
Gunnie
Jag såg ett inslag på TV-nyheterna igår att många med låg inkomst som har svårt att betala tillbaka lånet, inte känner till CSN:s trygghetsregler, som innebär att de kan få nedsatt avgift. http://www.csn.se/press/pressmeddelanden/1.6158
Anna Nio
Men va, skämtar du/de? Det är ju självklart att man måste betala tillbaka lånet, hence att det kallas just lån, liksom.
Det är en helt annan sak att, som Fiat nämner, CSN:s summor inte gått upp i jämn takt med prishöjningar och levnadsomkostnader, samt att det här med extrajobb är fint och bra så länge man inte råkar tjäna för mycket, för då får man fan för det genom sänkta utbetalningar från CSN, bara för att man försöker leva ett något mer drägligt liv medan man också utbildar sig.
Jag kan inte förstå varför det inte ska få vara okej att tjäna mer än en viss summa per år, ärligt talat. Visst att bidragsdelen kan sänkas eller kanske slopas om någon arbetar väldigt mycket vid sidan av sina studier, men lånet? Det är ju ett LÅN, som vi redan konstaterat, INTE en snålskjuts och inte ett bidrag. Jag förstår det bara inte.
Anna Nio
Gunnie: Problemet med att ansöka om nedsättning eller uppskov med återbetalningarna är att själva återbetalningstiden inte förändras. Låt säga att du inte kan betala igen på fem års tid, så att fem av 25 år alltså faller bort från betalningsplanen: Istället för att betala igen t.ex. 200 000 på 25 år så måste du betala igen samma summa (200 000) på 20 år, vilket ger större betalningar per tillfälle, och alltså blir svårare att betala, i synnerhet om man har en låg inkomst…
Gunnie
Anna Nio: Ja, men då är det ju ingen vits – det lät som att det var ett bra och generöst erbjudande!
CINDERALLEY
Anna Nio: Haller med om att det ar idiotiskt att man inte far tjana mer an en viss summa for att inte fa sankt lan (som sagt, det ar ju ett LAN).
Fiat: Jag haller med, det suger att vara student ur ekonomisk synvinkel, och det blir verkligen inte battre av att allt blir dyrare utan att studiebidraget hojs. Det jag vander mig mot ar framfor allt folk som inte kan ta ansvar for konsekvenserna av sina egna val och handlingar.
Anna Nio
Gunnie: Ja, visst är det! Rena kvacksalveriet! Det bevisar den gamla klyschan: "Om det låter för bra för att vara sant, så är det förmodligen för bra för att vara sant också."
Sanna: Exakt! Vad gnälls det om, liksom? Lån är lån och då ska väl inte övrig inkomst vara en faktor åt DET hållet. Jag menar, andra sorters lån funkar ju tvärtom: ju mer du tjänar desto mer får du låna. Det är bara CSN som ska vara så jävla motvalls som försvårar och förstör med sina ologiska regler.
Synd att inte ett banklån erbjuder samma avbetalningssätt (inget medan man pluggar, börja pröjsa ett år efter examen), annars hade jag gärna vänt mig dit istället.
Mirijam
Word, sistah!
Anonymous
Ååh, du har ju verkligen helt rätt!
Tror inte många tänker efter innan de bara lånar och lånar. Tråkigt…
Himla bra dock att man har möjlighet att göra det! 🙂
Mirage
Ja gnälla får man ge fan i. Men med detta sagt är inte alls bara att börja jobba – gå en naturvetenskaplig utbildning med 40 timmars schemalagd tid i veckan PLUS förberedelser, labrapporter och tentaplugg, och försök sen jobba ihop en dräglig lön på det. Icke. Humaniora är en västanfläkt i jämförelse (där kan det ju istället vara åt andra hållet – nästan inga lektioner och töntigt lite att göra).
Ja det var bara det.. Fin blogg! Om jag var grafiker skulle jag söka det där jobbet.
CINDERALLEY
Mirage: Tack!
Och jag vet vad du menar, jag forstar om folk inte kan extrajobba medan de pluggar. Da ar ju studielanet hemskt valkommet forstas, det var det for mig ocksa.