En väldigt stor del av de bloggar jag läser är skrivna av kvinnor som under de åren jag har följt dem har hunnit få både ett och två barn, eller kanske är gravida igen eller för första gången just nu. Det här medför att jag, som inte har barn och inte vill ha barn, och inte direkt umgås med någon som har barn, vet betydligt mer om barnafödande och graviditeter än jag skulle vilja.

Jag har läst alldeles för många förlossningsberättelser (borde inte läsa, men det är som en bilolycka, svårt att titta åt andra hållet) och hört om alldeles för många komplikationer som uteslutande drabbar kvinnor som föder barn. Att ens kropp någonsin ska fungera normalt igen tycks vara mer än de flesta kan förvänta sig!? Plus att sjukvården verkar behandla all oro och alla symptom med en axelryckning (som vanligt då, när det handlar om kvinnospecifika problem).

Om jag inte redan var helt säker på att jag inte vill ha barn så skulle jag antagligen bli det bara av att läsa bloggar skrivna av barnaföderskor.

Jag kan känna att ni som väljer att skaffa barn är så sjukt modiga. Jag får ofta höra att jag är ”modig” som typ kör motorcykel och hoppar fallskärm och flyttar utomlands. Men det är enkelt, kräver ingen större uppoffring.

Men bara tanken på att föda barn? Fullkomligt skräckinjagande.