Från uppsägningar till Born Free

Tack för era fina kommentarer på förra inlägget. Det finns egentligen inga ord, så jag låter det mesta jag känner vara osagt just nu. Livet pågår trots allt ändå, på något vänster. Här är några andra saker som har hänt på sistone:

Förra veckan sa mitt jobb upp 35 procent av mina kollegor. Det var andra gången i år, i januari var det nästan 50 procent som fick gå. Den här gången var jag inte beredd och det kom som en rejäl chock. Jag har fortfarande kvar mitt jobb, men det är traumatiserande och inte bra för arbetsmoralen att gå igenom detta gång på gång. Speciellt nu när saker är så instabila i mitt privatliv och det hade varit extra skönt att slippa kaos på jobbet. Men nu är det som det är.

På den mer positiva fronten var jag förra helgen inbjuden att visa upp en av mina motorcyklar på Born Free, en enorm motorcykelträff i Orange County. Mc-profilen Becky Goebel satte tillsammans med Harley-Davidson upp en utställning inne på eventet med custom-hojar ägda av kvinnor. Det var den första utställningen av sitt slag och vi var sammanlagt 8 inbjudna kvinnor. Kände mig otroligt hedrad över att ha blivit tillfrågad.

Jag hängde på eventet hela helgen och pratade med så himla många människor. Jag är ganska van vid att folk känner igen mig från Instagram, speciellt i motorcykelkretsar, men det här var första gången jag även blev igenkänd från TikTok. Kul att prata med folk, men även utmattande. Jag hade bokat ett hotellrum nära eventet lördag kväll och stupade i säng efter den första dagen och sov 11 timmar i sträck. Så går det när man är introvert och lajvar extrovert en hel helg.

Killen i montern bredvid vår utställning visade sig för övrigt vara svensk. Han hade en stor svensk flagga bakom sig så jag gick såklart fram och började prata svenska. Det var lite stolpigt för oss båda, men det gick bra ändå.

Så, ja. Så här är det ju, livet. Det går upp och ner.